Hållbar utveckling ökar gröna värden i slöjdundervisningen

Fakta

Ingrid Bergqvist

Född 1965
Bor i Linköping

Disputerade 2025-09-25
vid Umeå universitet

Avhandling

Slöjdundervisning för hållbar utveckling inom tre arenor

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är slöjdlärare i botten och har därefter arbetat i 25 år som slöjdlärarutbildare. I båda rollerna har jag har alltid varit intresserad av de didaktiska val som lärare behöver göra. När jag sökte den här doktorandtjänsten fanns en önskan att ämnet skulle kopplas till globala utmaningar, det kändes självklart att utforska hållbar utveckling som undervisningsinnehåll i slöjdens kursplaner. 

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om hur hållbar utveckling som begrepp kommer till uttryck, tolkas och iscensätts. Därtill har jag också undersökt förutsättningarna för hur hållbar utveckling iscensätts, om skolan exempelvis har en policy kring dessa frågor.

– Avhandlingen bygger på en analys av slöjdämnets kursplaner från år 1962 fram till i dag utifrån tre hållbarhetsperspektiv, socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Därutöver har jag intervjuat sex slöjdlärare i både textil, trä och metall i årskurserna 3-9, om hur de ser på hållbar utveckling och hur de för in det i undervisningen, samt att jag har observerat samma lärares undervisning.

Översikten av kursplanerna visar att hållbar utveckling alltid har funnits i slöjdämnet men med skiftande fokus.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Översikten av kursplanerna visar att hållbar utveckling alltid har funnits i slöjdämnet men med skiftande fokus. I de tidigare kursplanerna för textilslöjd var hushållsekonomiska aspekter viktiga, som att lappa och laga. Den här dimensionen syntes nästan inte alls i kursplanerna för träslöjden. Där lyftes istället sociala aspekter av hållbar utveckling fram, exempelvis att synas utåt genom utställningar och samverkan med samhället utanför skolan.

– I dagens kursplaner framhålls ekologiska aspekter, vilket visar att ”gröna” värden är mer centrala. Sociala och ekonomiska aspekter finns kvar i kursplanerna men de är inte tydligt framskrivna. Att miljöfrågan är central framhålls även av lärarna även om intervjuerna visar att de tolkar hållbar utveckling i slöjdundervisningen på en rad olika sätt. Det kan vara allt från undervisning ute i naturen till att lappa, laga, reparera, återbruka till slöjdaktivism, konsumentmedvetenhet och förmåga att lösa praktiska problem i vardagen. Jag visar även hur många faktorer ramar in undervisningen, såsom att skolornas materiella förutsättningar skiljer sig markant.

– Intervjuerna och obervationerna visar på två tydliga spår av hur hållbar utveckling förs in i slöjdundervisningen. Tre av lärarna arbetade med specifika avgränsade hållbarhetsprojekt, exempelvis sy om kläder eller återbruka konservburkar. De övriga lärarna hade inga specifika hållbarhetsprojekt utan menade att slöjdundervisning på ett naturligt sätt alltid berör hållbarhet. Alla lärarna undervisade om exempelvis material eller modeindustrins inverkan på miljön genom faktainslag.

– Något jag slogs av var att när lärarna kommunicerade med eleverna om hållbarhet ansågs vissa antaganden som givna, exempelvis att trä är bättre än plast. Jag menar att det är viktigt att lämna utrymme för olika åsikter eftersom frågor om hållbar utveckling innebär att både sociala, ekonomiska och ekologiska intressen ska mötas.

Vad överraskade dig?

– Främst hur mycket tid av slöjdundervisningen som ägnades åt teori och skrivuppgifter, något som lärarna försvarade detta med att det var nödvändigt för att eleverna skulle nå upp till kunskapskraven. Jag förvånades också av att återbruk hade så stark position som hållbarhetsinnehåll i undervisningen, även bland de lärare som var lite skeptiska till återbruk då de menade att det kunde försämra slöjdföremålens kvalitet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, forskare och i förlängningen hoppas jag att de kan komma till nytta för eleverna. För lärarnas del kan avhandlingen användas som underlag för diskussion och reflektion om hållbar utveckling, men också om hur nya begrepp som förs in i skolan kan tolkas.