Hälsojournalen tar inte hänsyn till den psykosociala hälsan

För att få en helhetsbild av barn och ungdomars hälsotillstånd måste dokumentationen utvecklas. Den standardiserade delen i hälsojournalen fokuserar mest på fysisk hälsa.

Ylva Ståhl
Ylva Ståhl

Född 1954
i Sundsvall

Disputerade 2012-04-27
vid Högskolan i Jönköping


AVHANDLING
Documentation in Child and School Health services: Mapping health informaion from a biopsychosocial perspective using the ICF-CY


Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som skolsköterska i många år, och även som verksamhetschef inom skolhälsovården. Kvalitetsarbete har för mig alltid varit roligt och angeläget. Vi vet att svenska barns fysiska hälsa är jättebra, jämförelsevis. Men tendenser visar att den psykosociala hälsan börjar bli sämre. Dokumenterar vi med en helhetssyn så att vi också får med det psykosociala perspektivet på hälsa?

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har gjort en kartläggning och analys av innehållet i de olika dokument som används i barn- och skolhälsovården och som beskriver barns hälsa. Journaler och hälsoenkäter har undersökts. Hur ser helhetssynen ut på hälsa i dessa olika dokument och vad efterfrågas om barns hälsa?

– Det man efterfrågar styr också verksamheternas arbete i en viss riktning. Som verktyg har jag använt WHO:s hälsoklassifikation ICF-CY för att se hur hälsofrågorna fördelar sig inom det fysiska och psykosociala perspektivet. Sjuksköterskor och läkare i tre län har också svarat på hur de tycker att dokumentationen fungerar och vad som är svårt att dokumentera.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den standardiserade delen i journalen fokuserar till största delen på den fysiska hälsan, och i hälsoenkäter och i fri text dokumenteras framför allt den psykosociala hälsan. Den psykosociala hälsan fokuserar mer på barnet som individ snarare än att lyfta fram barnet i sin omgivning. Hälsoinformationen är också starkt åldersrelaterad.

– Dessutom visade en enkätundersökning bland sjuksköterskor och läkare att det är svårt att dokumentera den psykosociala hälsan och då främst det som handlar om barnets familj och som kan ha betydelse för barnets hälsa. Det är ett allvarligt problem.

Vad överraskade dig?

– Att den efterfrågade hälsoinformationen i den standardiserade delen av journalen fortfarande är så inriktad på den fysiska hälsan. Dessutom ger hälsoinformationen stort utrymme för tolkningar. Om det står ”kost” eller ”trivsel i skolan” så finns det inte två sjuksköterskor som ställer likadana frågor om detta.

– Verksamheterna måste arbeta fram ett relevant innehåll som efterfrågas och som bygger på den evidens som finns. En positiv upptäckt var att klassifikationssystem kan vara till god hjälp för att skärpa uppmärksamheten på den psykosociala hälsan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Verksamheterna och de som arbetar med förbättringsarbete. Barnet har rätt till en dokumentation av hela sin hälsa. Journalerna måste därför inkludera mer av den psykosociala hälsan. Avhandlingen ger kunskap som ska leda till förändring.

Sidan publicerades 2012-06-12 15:20 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bris kunskap – nyckelhålsbilder av barns verklighet

Den ideella organisationen Bris lyfter fram eländiga beskrivningar av barns vardag. Men eftersom samtalen till Bris i genomsnitt inte är mer än 12 minuter långa, har organisationen inte mer än "nyckelhålsbilder" av barns vardag, menar forskaren Inger Lindblad.

Hälsosamtal kräver ett elevcentrerat möte

– Den hälsosamma potentialen med samtalen – att främja hälsan – kan gå förlorad om inte elevens behov står i centrum, säger Marie Golsäter, som forskat om hälsosamtalen i skolan.

Rektors pedagogiska ledarskap styrs av kontexten

Det finns mycket sagt och skrivet om pedagogiskt ledarskap men väldigt lite om vad det faktiskt innebär i praktiken. Anette Forssten Seiser har aktionsforskat i ämnet med resultat att pedagogiskt ledarskap är något som måste jobbas fram utifrån den kontext man befinner sig i.

Svårt för lärare att bedöma multimodala elevarbeten

Trots goda intentioner har lärare svårt att formulera en multimodal språk- och kunskapsutvecklande uppgift och samtidigt bedöma den ur ett multimodalt perspektiv. Det visar Eva Borgfeldt i sin avhandling.

Intelligens viktigare än social kompetens för elevers chanser att lyckas

Det räcker inte att uppmuntra elever att anstränga sig om de saknar kognitiva färdigheter och inte vet hur de ska göra. Skolan bör därför rikta in sig på att utveckla elevernas kognitiva förmågor, visar Elias Johannessons forskning.

Skrivundervisningen behöver erbjuda elever konkreta redskap och modeller

Att vara konkret och ge redskap för hur texten byggs upp skapar goda möjligheter för eleverna att lyckas med skrivuppgifter. Det visar Daroon Yassin Falk som utforskat skrivundervisningen i årskurs 3.

Så bör begåvade elever undervisas i matematik

Attila Szabo har undersökt hur begåvade elever bör undervisas i matematik. "Det finns ingen given metod som passar alla. Men nivågrupperad undervisning och undervisning utanför klassrummet kan vara en väg att gå", säger han.

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Mångfacetterad läsning hos blivande svensklärare

Marie Thavenius har undersökt hur blivande svensklärare läser skönlitteratur. Resultaten visar att det i studenternas läsning pågår ett samspel mellan analytiska kommentarer och mera personliga reaktioner.

Hög kvalitet på tidiga insatser avgörande för små barn med autism

Förskolepersonal har lägst kunskaper om tidig intervention för små barn med autism, jämfört med föräldrar och skolpersonal. Det framkommer i Ulrika Långhs forskning om tidig intervention och kvalitet på utförda insatser.

Film bästa sättet för utbildning i livräddning

Bästa sättet att lära högstadieelever hjärt- och lungräddning är genom filmbaserad, klassgemensam undervisning. Det visar Anette Nord som undersökt olika utbildningsmetoder i livräddning för elever.

Skolan viktig plats för asylsökande barn och unga

Skolan är en central arena för asylsökande barn och ungdomar i deras strävan att skapa en varaktig tillvaro. Malin Svenssons forskning visar också att lärare anser sig behöva mer kunskap om asylprocessen och om asylsökande elevers levnadsvillkor.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Stor potential för formativ bedömning

Det finns stora möjligheter att utveckla den formativa bedömningen i undervisningen. Det fastslår Erika Boström som forskat om effekterna av kompetensutvecklingssatsning i formativ bedömning för matematiklärare.

Lärares upplevda förmåga att undervisa påverkar deras undervisning

Ulrika Ekstam har forskat om special- matematiklärare. Resultaten visar att lärare med hög nivå av upplevd självförmåga använder sig oftare av metoder som kräver väl utvecklade pedagogiska och ämnesspecifika kunskaper.

Appar stärker elever med läs- och skrivsvårigheter

På gruppnivå mår barn med läs- och skrivsvårigheter inte sämre än andra, vilket tidigare forskning visat. Det vittnar om att skolan blivit bättre på att hjälpa de här eleverna, vilket gör att de också mår bättre psykiskt, säger Emma Lindeblad.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 5/12!

Nytt nr ute 5/12!

Tema: Inkludering. Stor intervju med Gloria Ray Karlmark. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Hattie vill synliggöra lärandet

Utbildningsforskaren John Hattie besökte i början av november Stockholm. Vid ett besök på utbildningsförvaltningen mötte han rektorer på skolor som deltagit i utbildningar i Hatties metod Visible learning (synligt lärande).

Han varnar för hemgjorda läromedel

Kvalitet och likvärdighet kräver bra läroböcker. De minskar också lärares arbetsbörda. Det hävdar bedömningsforskaren Tim Oates.

Anette Jahnke: Tappa inte tempot med praktiknära skolforskning

I förra veckan avgick Lena Adamsson som direktör för Skolforskningsinstitutet. Skälet anges vara bristande politiskt stöd då institutets resurser inte ökats – trots att regeringen talar om vikten om forskningsanknytning i skolan. Anette Jahnke undrar hur man trots allt kan hålla tempot uppe för den praktiknära skolforskningen.

En del av verkligheten – om barn, sexuella övergrepp och nätet

Hur vanligt är det med övergrepp på nätet? Hur mår de barn som blivit utsatta? Kan ett övergrepp som sker på nätet få lika allvarliga konsekvenser som övergrepp som sker utanför nätet? Vad säger forskningen? Läs rapporten från Stiftelsen Allmänna Barnhuset här (pdf).

Möter explosivitet med empati

Ross Greene tror inte att bestraffningar är utvecklande för vare sig barn eller vuxna. Hans tankar om empatiskt bemötande praktiseras inom bland annat skola, psykiatri och kriminalvård.