Hälsosamtal kräver ett elevcentrerat möte

Det är viktigt att elevens unika situation och behov står i centrum under hälsosamtalen. Först då fungerar de som en möjlighet till ökad kunskap och insikt om den egna hälsan. Det framkommer i Marie Golsäters avhandling ”Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa: en utmanande uppgift”.

Marie Golsäter
Marie Golsäter

Född 1962
i Nässjö

Disputerade 2012-03-09
vid Högskolan i Jönköping


AVHANDLING
Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa: en utmanande uppgift

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som skolsköterska i många år och mött många elever som jag haft hälsosamtal med. Det finns lite forskat om hur barn tänker om hälsosamtal. Jag ville fånga barnens eget perspektiv på detta.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat de hälsosamtal som elever kallas till i årskurs 4, årskurs 7 alternativt 8 och första året på gymnasiet. I studien ingår inte samtal när barnen själva söker sig till skolsköterskan för ett eget upplevt problem. Hur uppfattar de besöken? Jag har intervjuat 75 barn i femton olika fokusgrupper. Jag har också filmat 24 hälsobesök i olika åldersgrupper.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det eleverna lyfter fram som viktigt är att samtalen utgår från varje elevs unika situation och inte från allmänna råd om att träna, sova och äta rätt. Det är viktigt att skolsköterskan förstår vad de vill diskutera. Samtidigt är eleverna tydliga med att det är skolsköterskans uppgift att tala om vad de skulle kunna förbättra. Men det måste ske på ett bra sätt utan pekpinnar. Eleverna framhöll också vikten av att vara förberedda inför mötet med skolsköterskan. Detta för att kunna ställa följdfrågor och ta ställning till vad de inte vill prata om, för att inte bli överrumplade.

Vad överraskade dig?

– Den hälsosamma potentialen med samtalen – att främja hälsan – kan gå förlorad om inte elevens behov står i centrum. Om elevens behov är utgångspunkten menar eleverna att skolsköterskan kan ge möjlighet till kunskap och insikt om hälsa och livsstil. De har stor tilltro till skolsköterskan. Det var heller inte tydligt för alla elever att de kan tacka nej till hälsosamtalen. Skolplikten gäller inte för skolhälsovården, vilket många antog.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand eleverna. Utifrån verktygen kan man vidareutveckla hälsosamtalen så de blir mer elevcentrerade. Det är också viktigt för skolsköterskor att få veta hur eleverna uppfattar samtalen så de kan förbättra sitt arbete. I Jönköpings län har ett material för hälsosamtal tagits fram av kommuner och landsting med syfte att öppna upp för en bra diskussion i samtalen. Med hjälp av materialet kan gemensamma mönster upptäckas som skolsköterskan kan arbeta med på klass- och skolnivå så att elevhälsan inte blir en separat verksamhet utan en angelägenhet för skolan i stort.

Sidan publicerades 2012-04-18 16:30 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-06-12 15:31 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevvård i grundskolan: Resurser, organisering och praktik

Hur ser resurser, organisering och praktik ut när det gäller elevvård i grundskolan? Det har Åsa Backlund undersökt i sin avhandling, bland annat genom att göra ett hundratal telefonintervjuer med slumpmässig utvalda rektorer.

Att lära sig hälsa

Hur kan man förstå undervisningen i skolämnet idrott och hälsa ur ett hälsoperspektiv? Mikael Quennerstedt har sökt svaret i avhandlingen "Att lära sig hälsa". Fokus ligger på hälsoundervisningen, men även undervisningen som hälsoutvecklande i sig.

Teori och reflektion utvecklar undervisningen i idrott och hälsa

Glenn Øvrevik Kjerland har undersökt vad som händer när studenterna på idrottslärarprogrammet börjar diskutera undervisningen i idrott och hälsa utifrån olika teorier. Ett resultat är att undervisningen kan utvecklas genom teoribaserade lärandeprocesser och kritisk reflektion.

Idrott och hälsa – studenter styrda av dolda normer

Det finns en bild av hur en lärare i idrott och hälsa är och den är svår att påverka. Dolda normer och värderingar lever kvar i utbildningen, delvis eftersom det saknas ett språk för att beskriva lärarrollen, skriver Lena Larsson i sin avhandling Idrott och helst lite mer idrott: Idrottslärarstudenters möte med utbildningen.

Luddig kursplan skapar otydlighet inom idrott och hälsa

Vad säger kursplanen och vad sker under lektionerna i ämnet idrott och hälsa? Det finns likheter, men skillnaderna är större, visar Jan-Eric Ekbergs avhandling som synliggör en spretig kursplan och brist på samsyn om vad eleverna faktiskt ska lära sig.

Idrott och hälsa än så länge mest idrott

Ämnet idrott och hälsa har totalt sett en stor bredd och rymmer många olika aktiviteter. Sett ur ett hälsoperspektiv är ämnesinnehållet dock snävare och har ett ensidigt fysiologiskt fokus - trots att styrdokumenten talar om hälsa som både fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.

Mycket att vinna på mer idrott och hälsa i skolan

Ungdomar som går praktiska gymnasieprogram har sämre fysisk kapacitet än de som går teoretiska program, trots att det är de som kommer att ha de tyngsta och mest fysiskt krävande jobben i framtiden. En ökning av antalet lektioner i idrott och hälsa kan dock öka barns och ungdomars kondition och motorik, samt sakta ner ökningen av deras BMI, eller gemensamma viktökning, visar Ann-Christin Sollerhed i sin avhandling.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Magasin Skolporten
Likvärdig skola

Likvärdig skola

Senaste numret av Skolportens forskningsmagasin har tema likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Läs mer och bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Skolforskningsinstitutets översikt: Digitala lärresurser i matematikundervisningen

Skolforskningsinstitutet har nu släppt den nya översikten Digitala lärresurser i matematikundervisningen. Rapporten kommer i två versioner, en för förskola och en för grundskola/gymnasieskola.

Rektors pedagogiska ledarskap – En studie om förutsättningar, realisering och förmåga

Syftet med licentiatuppsatsen är att försöka besvara frågan om vad rektors pedagogiska ledarskap innebär för rektor och hur detta kommer till uttryck i ”reflektioner, uppfattningar och föreställningar” om uppdraget samt i deras föreställningar om betingelser för ledarskapet. (pdf)

Skolforskningsinstitutet: Smala digitala resurser gör nytta i matte

Digitala lärresurser med tydligt fokus kan höja kunskaperna i matematik, visar en stor utvärdering. Men när det gäller stora kurspaket ses ingen skillnad mot annan undervisning.

Ny forskning kan göra skillnad för förskolebarn som har svenska som andraspråk

På förskolan Stallet i Trollhättan har i stort sett alla barn svenska som andraspråk. Hur väl de lyckas lära sig det svenska språket får stor betydelse för deras framtida studier och integrering i samhället. Tillsammans med forskare från Högskolan Väst har ny kunskap utvecklats.

Ny forskning visar att appar, modern pedagogik och teknologi gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter

I sin avhandling har Emma Lindeblad undersökt kopplingen mellan så kallad assisterande teknik (applikationer i surfplattor) och självbild samt psykisk hälsa hos elever med läs- och skrivsvårigheter.