Dela:

Haltande historieundervisning på gymnasiet

Det är en stor skillnad mellan historieundervisningen på gymnasiet och det historieämne som beskrivs i kursplanerna. Lärarna behöver tid och fortbildning för att få med alla delar av ämnet, konstaterar David Rosenlund.

David Rosenlund
David Rosenlund

Född 1969
Bor i Malmö

Disputerade 2016-10-28
vid Malmö högskola


AVHANDLING
History Education as Content, Methods or Orientation?

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som historielärare. En svårighet i min lärargärning var att hantera vad som skilde de elever som var bra på historia och de som var mindre bra. Ur det väcktes mitt intresse för bedömning i historieämnet, kursplaner, kunskapskrav och betygskriterier.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur historieämnet hanteras på gymnasiet i Sverige. Det handlar om tre olika aspekter av historieämnet: det historiska innehållet, den historiska metoden, det vill säga hur man arbetar med att skapa historisk kunskap, samt hur man kan använda historiekunskaper för att förstå sin egen tid. Jag har undersökt hur de tre olika aspekterna syns i kursplaner, i lärares bedömningsmaterial och hur eleverna gör för att hanterar de tre delarna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag vill lyfta fram två resultat som jag tycker är viktiga. Det ena är att det är en stor skillnad mellan hur ämnet hanteras i klassrummet och det historieämne som skrivs fram i kursplanerna. Lärarna fokuserar i princip endast på det historiska innehållet och nästan inget på de andra delarna, som den historiska metoden och historisk orientering. Som båda finns med i kursplanerna.

– Jag har inget svar på varför det ser ut så, men min hypotes är att det är svårt att få med de bitarna. Lärarna antyder i intervjuerna att de är medvetna om diskrepansen och att de gärna skulle vilja förändra sin undervisning – men att de saknar den utbildning, eller fortbildning som krävs för att driva historieämnet i den riktningen.

– Det andra resultatet som jag vill lyfta fram är att det är oerhört viktigt att eleverna får tid och möjlighet att tillgodogöra sig ett historiskt innehåll och att de får träna på hur man utnyttjar sina historiekunskaper när man ska sätta in något i ett historiskt sammanhang och när man ska förstå sin egen samtid.

Vad överraskade dig?

– Att en stor andel av eleverna hade problem med att hantera det historiska innehållet. Både att de inte hade så mycket kunskap om det som behandlades i den uppgift jag gav dem, men också att många hade problem med att använda de kunskaper i historia de hade tillgängliga i relation till den historiska metoden och temporal orientering. Jag kan inte tolka det på annat sätt än att historieundervisningen bör få större utrymme på gymnasiet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av historieundervisning, till exempel kursplaneförfattare, historielärare och historielärarstudenter.

Sidan publicerades 2016-11-01 14:01 av


Relaterat

”Herravälde. Är det bara killar eller?” Andraspråksläsare möter lärobokstexter i historia för gymnasieskolan

Lotta Olvegård har undersökt flerspråkiga elevers möten med lärobokstexter i historia för gymnasieskolan, och konstaterar att lärobokstexterna i historia är språkligt utmanande för andraspråksläsarna.

Drömmen om Amerika

Lärarna My Ekander och Cajsa Hansen berättar i denna artikel om ett ämnesövergripande projekt i svenska och historia i årskurs 8. Genom att arbeta med autentiska amerikabrev fick eleverna möjlighet att lära känna människorna bakom historieböckernas fakta.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Många unga vittnar om utsatthet

Erfarenheter hos barn och unga i form av sexuella övergrepp, våld, bevittnat våld eller känslomässig försummelse har koppling till hög skolfrånvaro. Det visar Johan Melander Hagborgs avhandling om hur utsatthet påverkar utvecklingen i de tidiga tonåren.

För givet tagna ”sanningar” bakom rubriker om skolproblem

För givet tagna sanningar i lokalpressen om vad skolan ska vara skapar en ambivalens hos rektorer och lärare, menar Elin Stark som forskat om hur skolproblem framställs i lokal media.

Begränsad effekt av hållbarhetsprofilerade skolor

Elever i miljöcertifierade skolor har inte en högre medvetenhet om hållbarhetsfrågor jämfört med elever i vanliga skolor. Det visar Daniel Olsson som har ett elevperspektiv i sin forskning om undervisning i hållbar utveckling.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.