Hårdför retorik i talet om skolutveckling

Gudrun Holmdahl undersöker i sin avhandling ”Skolutveckling som diskursiv praktik. Några ideologiska implikationer” vilka antaganden talet om skolutveckling vilar på. En hårdför retorik förs, konstaterar hon.

Foto: Annette Skogsjö        Gudrun Holmdahl
Foto: Annette Skogsjö Gudrun Holmdahl

Född 1961
i Göteborg

Disputerade 2011-09-09
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Skolutveckling som diskursiv praktik. Några ideologiska implikationer

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag började arbeta som lärare i mitten av 90-talet. Då fanns talet om skolutveckling frekvent i omlopp. Efter specialpedagogutbildningen blev jag antagen som doktorand inom ett femårigt skolutvecklingsprojekt med uppgift att i fallstudiens form följa ett antal kommuners tillämpning av en viss modell för skolutveckling.

– Fallstudien låg till grund för rapporter till kommunerna och Myndigheten för skolutveckling. En del av den empirin har jag använt i avhandlingen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen är en form av diskursanalys där jag låter texter av Zygmunt Bauman utgöra tolkningsbas. Jag använde textutdrag från den tidigare studien, läste dem parallellt och såg att vissa uttryckssätt var likartade oavsett om de formulerades av forskare, rektorer eller lärare. I min analys använder jag begreppen tolkningsrepertoar och ideologiska dilemman och jag fann att talet om skolutveckling baserar sig på klichéartade uttryckssätt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I flera texter underförstås att skolutveckling är en rationell, relevant och befogad manöver för att rätta till något. Skolutveckling framstår som ideologisk genom att begreppet förutsätter att skolor ska vara i behov av utveckling. På samma sätt förutsätts aktivitet, delaktighet och engagemang ha egenvärde i skolutvecklingsretoriken oavsett om det är fråga om vetenskapliga texter eller texter från Skolverket.

– Skolutveckling framstår där som ett mödosamt arbete som man måste hålla på med hela tiden. Det krävs också att man med ärligt uppsåt, villigt och oavbrutet reflekterar över sig själv, sina tankar och handlingar.

Vad överraskade dig?

– Talet om skolutveckling leder till hårdför retorik där det finns mycket av exkludering. Vissa textutdrag är ganska oresonliga och kompromisslösa. Det handlar nästan om att brännmärka och peka ut vissa förhållningssätt och egenskaper. Rektorer kan tala om människor i verksamheten som ”passar det inte är det bara att lämna”.

– Det överraskade mig också att skolutveckling antas kräva ett ärligt sinnelag. Man måste satsa med hela sig och det måste finnas med i vardagen hela tiden, vilket ger nästan religiösa konnotationer. Skolutveckling görs också till något utan slut. Det går att associera med tanken om livslångt lärande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Inte minst inom vetenskapliga sammanhang eftersom detta är en diskursiv praktik som utgår från vetenskapligt formulerade utsagor om skolan. De kan också vara intressanta för personal i skolan och andra myndighetsutövare.

Sidan publicerades 2012-05-30 10:40 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-05-31 09:59 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ansvaret omformas genom lärprocesser

I avhandlingen "Ansvarsförhållanden vid skolutveckling" har Anette Oxenswärdhundersökt två olika modeller för skolutveckling. Men trots att mycket skiljer de tvåmodellerna åt skapade de samma lärprocesser för personalen. Dessa lärprocesser hjälperde professionella att omforma sin förståelse för uppdraget och dess ansvar.

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Vänskapande tar stor plats i skolan

Att skapa vänner och tillhöra en grupp tar mycket tid och energi i högstadieelevers skolvardag. Det visar Lina Lundström som forskat om tonåringars relationer i skolan.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser en mer problematiserande undervisning i ämnet.

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.