Helklass och individuellt arbete viktiga förutsättningar för lärande

– I debatten handlar det ofta om fördelar respektive nackdelar med katederundervisning – men mina resultat visar att det är viktigt med både och, säger hon.

Marie Tanner
Marie Tanner

Född 1965
i Nacka

Disputerade 2014-05-23
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Lärarens väg genom klassrummet – lärande och skriftspråkande i bänkinteraktioner på mellanstadiet

Elevers lärande i klassrummet är beroende både av gemensamma genomgångar i helklass och individuellt arbete i skolbänken, visar Marie Tanners forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare på mellanstadiet och vet att komplexiteten är stor i undervisningssituationen, eftersom man har så mycket att förhålla sig till samtidigt. Det har aldrig beskrivits och jag ville fånga den komplexiteten och förstå hur lärare och elever egentligen gör för att få till sammanhängande lärandeförlopp i alla de längre och kortare interaktioner som sker mellan dem i det vardagliga arbetet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om en specifik typ av undervisningssituationer på mellanstadiet, bänkinteraktioner. Det är tillfällen när elever arbetar enskilt i sina bänkar och läraren går omkring och hjälper en elev eller två i taget. De situationerna är intressanta eftersom de är väldigt vanliga på mellanstadiet. Eleverna ägnar nästan hälften av tiden åt enskilt arbete och en stor del av lärandet förväntas ske i dessa bänkinteraktioner. Jag har följt lärares väg mellan bänkarna och filmat interaktionen mellan dem och eleverna.

– Sedan har jag gjort samtalsanalyser och undersökt hur lärandeförlopp skapas över följder av flera korta interaktioner om samma uppgift. Jag har även tittat på hur lärarna använder sig av olika slags texter, exempelvis läromedelstexter eller arbetsinstruktioner, i interaktionerna och hur texterna bidrar till lärandet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärare till viss del lyckas anpassa undervisningen till olika elevers behov, men det går inte att variera undervisningen hur mycket som helst. Hur lärare introducerar och hur de följer upp olika arbetsuppgifter i gemensamma samtal i gruppen är avgörande för hur de kan hjälpa elever enskilt. Själva bänkinteraktionerna är oftast inriktade på att lösa specifika problem för att kunna komma vidare i arbetet. I de korta bänkinteraktionerna är det svårt att hinna med några fördjupade samtal kring olika texter, de används mest för att påminna om vad man tidigare pratat om eller var man kan finna information för att lösa en uppgift.

– Elevernas individuella arbete är därför beroende av helklassinteraktionerna. I debatten handlar det ofta om fördelar respektive nackdelar med katederundervisning – men mina resultat visar att det är viktigt med både och. Undervisning i helklass och bänkinteraktioner är varandras resurser – vilket stöd man kan ge i individuella situationer är beroende av vilka gemensamma aktiviteter man skapat som lärare. Lärandet vid bänkarbete visar sig inte alls vara särskilt individuellt, utan mycket beroende av det sociala sammanhanget i klassrummet.

Vad överraskade dig?

– Hur oerhört kompetenta lärare och elever är att förhålla sig till de komplexa interaktioner som sker i klassrummet. Det överraskade mig också hur även läraren förändrar sitt sätt att förklara en uppgift genom att pröva ut sina förklaringar på olika elever i bänkinteraktioner. Det visar att även lärare lär sig och förfinar sitt innehåll genom samtal med eleverna, och att det därför har betydelse för en elev om man är den första eller den sista som får hjälp med en viss uppgift.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, min avhandling innebär ett nytt sätt att beskriva undervisning och lärares arbete. Jag utgår från vardagens villkor och den komplexitet som finns i den, vilket kan bidra till att utveckla ett yrkesspråk för lärarprofessionen som kommer inifrån klassrummet. Den är också ett teoretiskt bidrag till klassrumsforskning om hur lärande går till i interaktion.

Sidan publicerades 2014-10-14 15:51 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-04-22 21:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Kroppsligt lärande ger även abstrakta kunskaper

Forskaren Joacim Andersson har i sin avhandling undersökt vilken betydelse praktisk och kroppslig kunskap har i alla pedagogiska processer.

Varierad matteundervisning gynnar lärande

Ju mer varierad matematikundervisning desto större möjlighet för eleverna att lära sig, visar Margareta Engvall i sin avhandling om vad som sker i klassrummen på matematiklektionerna.

”Lägg krutet på grundläggande matematikundervisning”

Orsakerna till dyskalkyli är mycket mer komplexa än vad vi tidigare trott. Det konstaterar Linda Olsson som forskat om elevers matematiska utveckling.

Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Förskolebarnet ur ett posthumanistiskt perspektiv

Förskollärarna plockade snabbt upp och implementerade det nya perspektiv som presenterades i Skolverkets stödmaterial i pedagogisk praktik. Det överraskade forskaren Therese Lindgren som i sin avhandling kritiskt granskat de posthumanistiska idéer som har funnit sin väg in i förskolan.

Det manliga geniet är norm på fysikutbildningen

Anders Johanssons forskning om normer och identiteter på fysikutbildningen visar att stereotypen av fysikern som ett manligt geni är djupt rotad. Högst status har teoretisk fysik medan experimentell fysik ses som något man väljer om man inte klarar de mer krävande teoretiska delarna.

Förståelse för historia kräver både vetenskaplig och existentiell kunskap

Trots nya vetenskapliga rön har läromedlen i ämnet historia inte utvecklats särskilt mycket. Det visar Helén Persson som forskat om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.

Förskolebarn använder kroppen när de matematiserar

Förskolebarn använder kroppsliga handlingar för att visa sina kunskaper i matematik, eftersom de inte har utvecklat ett verbalt matematiskt språk ännu. Det visar Gabriella Gejard i sin avhandling.

Snabba insatser viktiga för att motverka skolfrånvaro

Problematiken bakom omfattande skolfrånvaro är komplex och det finns ingen lösning som passar alla. Åtgärder måste därför alltid föregås av en noggrann kartläggning, understryker forskaren Hans Ek.

Sfi-studenter anpassar språket efter testsituationen

Maria Rydell har i sin avhandling utforskat synen på språklig kompetens hos vuxna sfi-studerande. Vuxnas andraspråksinlärning är ett laddat område rent ideologiskt. Att bli bra på det nya landets språk har ett starkt symboliskt värde, konstaterar hon.

Lätt eller svårt att lära sig – hur vet vi?

Hur bedömer vi om något är lätt eller svårt att lära sig? Andreas Jemstedt har forskat om metakognitiva bedömningar.

Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammet

Språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Den slutsatsen drar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Historieundervisning skapar vi-känsla bland yngre elever

Ämnet historia skapar en stark vi-känsla, och oavsett bakgrund ser elever på mellanstadiet den svenska historien som sin. Forskaren Karin Sandberg förvånas över elevernas praktiska syn på ämnet.

Bristande stöd till barn med blindhet

Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Regnbågsbarn osynliggörs i skolan

Det finns en stor okunskap i skolan om regnbågsbarn och de problem som uppstår på grund av deras familjeförhållanden. Det menar Per Nordén som forskat om barn som har en eller flera föräldrar som definierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema sambedömning
  Nytt nr ute nu!

Tema sambedömning

Ligger skolans likvärdighetsproblem i betygssättningen – och stavas lösningen i så fall sambedömning? Dessutom: Intervju med den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek, som inte skräder orden när det gäller lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Svart på vitt – svårt bryta segregationen i skolan

På den ena skolan egna laptops, på den andra delar 400 elever en sal med stationära datorer. Elever från hem med låg utbildning får sämst undervisning – bäst undervisning finns på skolor med välbärgade föräldrar. Tio års forskning ger en tydlig bild av det som forskarna kallar pedagogisk segregation.

Vardagsanknuten matematikundervisning ger sämre resultat

Hur bör mattelärare undervisa för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt? En ny studie av forskare vid Mälardalens högskola och Nationellt centrum för matematik ger en tydlig fingervisning. Att lägga tid på att eleverna lär sig saker utantill verkar leda till bättre inlärning, medan det däremot verkar vara ineffektivt att knyta matematiken till elevernas vardag.

Så kan skolan och lärare hantera hoten mot demokratin

Forskare, lärare, lärarstudenter och skolpolitiker från hela Norden var samlade på Örebro universitet i slutet på oktober för konferensen Nordic education in a democratically troublesome time.

”Mer forskning innan reformer genomförs”

Debatten om huruvida ett fokus på kunskapssyn är produktivt för skolan fortsätter. Malin Tväråna varnar för att denna lägger ut dimridåer för det som spelar roll – det som händer i klassrummet. Hon efterlyser därför praktikgrundade studier om hur undervisning egentligen fungerar.

Cracking the school breakfast code

Historically, stigma and issues of accessibility have kept many hungry students from eating school breakfast. Schools nationwide serve about 57 low-income children breakfast for every 100 who participate in the school lunch program. Here’s the good news: participation is rising. Try these tips for growth from schools that are successfully feeding students the most important meal of the day.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats