Helklass och individuellt arbete viktiga förutsättningar för lärande

– I debatten handlar det ofta om fördelar respektive nackdelar med katederundervisning – men mina resultat visar att det är viktigt med både och, säger hon.

Marie Tanner
Marie Tanner

Född 1965
i Nacka

Disputerade 2014-05-23
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Lärarens väg genom klassrummet – lärande och skriftspråkande i bänkinteraktioner på mellanstadiet

Elevers lärande i klassrummet är beroende både av gemensamma genomgångar i helklass och individuellt arbete i skolbänken, visar Marie Tanners forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare på mellanstadiet och vet att komplexiteten är stor i undervisningssituationen, eftersom man har så mycket att förhålla sig till samtidigt. Det har aldrig beskrivits och jag ville fånga den komplexiteten och förstå hur lärare och elever egentligen gör för att få till sammanhängande lärandeförlopp i alla de längre och kortare interaktioner som sker mellan dem i det vardagliga arbetet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om en specifik typ av undervisningssituationer på mellanstadiet, bänkinteraktioner. Det är tillfällen när elever arbetar enskilt i sina bänkar och läraren går omkring och hjälper en elev eller två i taget. De situationerna är intressanta eftersom de är väldigt vanliga på mellanstadiet. Eleverna ägnar nästan hälften av tiden åt enskilt arbete och en stor del av lärandet förväntas ske i dessa bänkinteraktioner. Jag har följt lärares väg mellan bänkarna och filmat interaktionen mellan dem och eleverna.

– Sedan har jag gjort samtalsanalyser och undersökt hur lärandeförlopp skapas över följder av flera korta interaktioner om samma uppgift. Jag har även tittat på hur lärarna använder sig av olika slags texter, exempelvis läromedelstexter eller arbetsinstruktioner, i interaktionerna och hur texterna bidrar till lärandet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärare till viss del lyckas anpassa undervisningen till olika elevers behov, men det går inte att variera undervisningen hur mycket som helst. Hur lärare introducerar och hur de följer upp olika arbetsuppgifter i gemensamma samtal i gruppen är avgörande för hur de kan hjälpa elever enskilt. Själva bänkinteraktionerna är oftast inriktade på att lösa specifika problem för att kunna komma vidare i arbetet. I de korta bänkinteraktionerna är det svårt att hinna med några fördjupade samtal kring olika texter, de används mest för att påminna om vad man tidigare pratat om eller var man kan finna information för att lösa en uppgift.

– Elevernas individuella arbete är därför beroende av helklassinteraktionerna. I debatten handlar det ofta om fördelar respektive nackdelar med katederundervisning – men mina resultat visar att det är viktigt med både och. Undervisning i helklass och bänkinteraktioner är varandras resurser – vilket stöd man kan ge i individuella situationer är beroende av vilka gemensamma aktiviteter man skapat som lärare. Lärandet vid bänkarbete visar sig inte alls vara särskilt individuellt, utan mycket beroende av det sociala sammanhanget i klassrummet.

Vad överraskade dig?

– Hur oerhört kompetenta lärare och elever är att förhålla sig till de komplexa interaktioner som sker i klassrummet. Det överraskade mig också hur även läraren förändrar sitt sätt att förklara en uppgift genom att pröva ut sina förklaringar på olika elever i bänkinteraktioner. Det visar att även lärare lär sig och förfinar sitt innehåll genom samtal med eleverna, och att det därför har betydelse för en elev om man är den första eller den sista som får hjälp med en viss uppgift.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, min avhandling innebär ett nytt sätt att beskriva undervisning och lärares arbete. Jag utgår från vardagens villkor och den komplexitet som finns i den, vilket kan bidra till att utveckla ett yrkesspråk för lärarprofessionen som kommer inifrån klassrummet. Den är också ett teoretiskt bidrag till klassrumsforskning om hur lärande går till i interaktion.

Sidan publicerades 2014-10-14 15:51 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-04-22 21:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Kroppsligt lärande ger även abstrakta kunskaper

Forskaren Joacim Andersson har i sin avhandling undersökt vilken betydelse praktisk och kroppslig kunskap har i alla pedagogiska processer.

Varierad matteundervisning gynnar lärande

Ju mer varierad matematikundervisning desto större möjlighet för eleverna att lära sig, visar Margareta Engvall i sin avhandling om vad som sker i klassrummen på matematiklektionerna.

Film bästa sättet för undervisning i livräddning

Hjärt- och lungräddning lärs bäst ut med filmbaserad, klassgemensam undervisning. Det visar Anette Nord som undersökt olika utbildningsmetoder i livräddning för högstadieelever.

Skolan viktig plats för asylsökande barn och unga

Skolan är en central arena för asylsökande barn och ungdomar i deras strävan att skapa en varaktig tillvaro. Malin Svenssons forskning visar också att lärare anser sig behöva mer kunskap om asylprocessen och om asylsökande elevers levnadsvillkor.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Stor potential för formativ bedömning

Det finns stora möjligheter att utveckla den formativa bedömningen i undervisningen. Det fastslår Erika Boström som forskat om effekterna av kompetensutvecklingssatsning i formativ bedömning för matematiklärare.

Lärares upplevda förmåga att undervisa påverkar deras undervisning

Ulrika Ekstam har forskat om special- matematiklärare. Resultaten visar att lärare med hög nivå av upplevd självförmåga använder sig oftare av metoder som kräver väl utvecklade pedagogiska och ämnesspecifika kunskaper.

Appar stärker elever med läs- och skrivsvårigheter

På gruppnivå mår barn med läs- och skrivsvårigheter inte sämre än andra, vilket tidigare forskning visat. Det vittnar om att skolan blivit bättre på att hjälpa de här eleverna, vilket gör att de också mår bättre psykiskt, säger Emma Lindeblad.

Lärstrategier varierar bland psykologistudenter

Lärstrategierna bland psykologistudenter varierar mycket även i miljöer som ser ganska lika ut. Vissa studenter är mer stabila och använder ungefär samma strategi, medan andra är flexibla och byter strategier mellan olika kurser, visar Maria Öhrstedt.

Rektorer vill vara pedagogiska ledare

Rektorer har en god självinsikt och kan beskriva hur de är som ledare. Det visar Siv Saarukka som utforskat rektorers ledarskap ur ett personperspektiv.

Sång i undervisningen starkt kopplad till mod

Att sjunga är att våga och något som följaktligen kräver mod. Det är både elever och lärare överens om, visar Linn Hentschel i sin avhandling om sång i musikundervisningen.

Platsen påverkar verksamheten på fritidshem

Landsort, tätort eller förort. Platsen har stor betydelse för hur fritidshemmets verksamhet organiseras. Bostadssegregationen innebär också att barngrupperna vid fritidshemmen blir alltmer homogena, visar Catarina Andishamands avhandling.

Högskoleprovet under lupp


Jonathan Wedman har forskat om hur väl högskoleprovet mäter det som det är avsett att mäta. Resultaten visar att poängen på provets två olika delar ger en korrekt bild av provdeltagarnas styrkor och svagheter.

För lite fokus på yrkesspecifika texter i den gymnasiala lärlingsutbildningen

Gymnasieelever får inte öva tillräckligt på yrkesspecifika texter under sitt arbetsplatsförlagda lärande. Det menar Enni Paul, som forskat om skriftbruk i gymnasiets lärlingsutbildning.

Ökad segregation men bättre arbetsmiljö efter friskolereformen

Abiel Sebhatu har utforskat skolsektorn efter avregleringen 1992. Resultaten visar att friskolereformen har inneburit ökad segregation mellan vissa skolor till följd av konkurrensen, men även en potentiellt förbättrad arbetsmiljö i vissa fall.

Många diskussioner när poesi blir film

Att göra film av poesi ökar elevers utrymme att uttrycka och tolka den litterära texten. Det visar Heidi Höglund som vill belysa andra sätt att visa sin kunskap, utöver det verbala språket.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Likvärdig skola

Likvärdig skola

Senaste numret av Skolportens forskningsmagasin har tema likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Läs mer och bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Falun följer den skotska vägen

En modell från Skottland hjälper Falun till ett strukturerat samarbete kring barn i behov av stöd.

Rektors pedagogiska ledarskap – En studie om förutsättningar, realisering och förmåga

Syftet med licentiatuppsatsen är att försöka besvara frågan om vad rektors pedagogiska ledarskap innebär för rektor och hur detta kommer till uttryck i ”reflektioner, uppfattningar och föreställningar” om uppdraget samt i deras föreställningar om betingelser för ledarskapet. (pdf)

Ny forskning kan göra skillnad för förskolebarn som har svenska som andraspråk

På förskolan Stallet i Trollhättan har i stort sett alla barn svenska som andraspråk. Hur väl de lyckas lära sig det svenska språket får stor betydelse för deras framtida studier och integrering i samhället. Tillsammans med forskare från Högskolan Väst har ny kunskap utvecklats.

Skolforskningsinstitutet: Smala digitala resurser gör nytta i matte

Digitala lärresurser med tydligt fokus kan höja kunskaperna i matematik, visar en stor utvärdering. Men när det gäller stora kurspaket ses ingen skillnad mot annan undervisning.

Ny forskning visar att appar, modern pedagogik och teknologi gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter

I sin avhandling har Emma Lindeblad undersökt kopplingen mellan så kallad assisterande teknik (applikationer i surfplattor) och självbild samt psykisk hälsa hos elever med läs- och skrivsvårigheter.