Helklass och individuellt arbete viktiga förutsättningar för lärande

– I debatten handlar det ofta om fördelar respektive nackdelar med katederundervisning – men mina resultat visar att det är viktigt med både och, säger hon.

Marie Tanner
Marie Tanner

Född 1965
i Nacka

Disputerade 2014-05-23
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Lärarens väg genom klassrummet – lärande och skriftspråkande i bänkinteraktioner på mellanstadiet

Elevers lärande i klassrummet är beroende både av gemensamma genomgångar i helklass och individuellt arbete i skolbänken, visar Marie Tanners forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare på mellanstadiet och vet att komplexiteten är stor i undervisningssituationen, eftersom man har så mycket att förhålla sig till samtidigt. Det har aldrig beskrivits och jag ville fånga den komplexiteten och förstå hur lärare och elever egentligen gör för att få till sammanhängande lärandeförlopp i alla de längre och kortare interaktioner som sker mellan dem i det vardagliga arbetet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om en specifik typ av undervisningssituationer på mellanstadiet, bänkinteraktioner. Det är tillfällen när elever arbetar enskilt i sina bänkar och läraren går omkring och hjälper en elev eller två i taget. De situationerna är intressanta eftersom de är väldigt vanliga på mellanstadiet. Eleverna ägnar nästan hälften av tiden åt enskilt arbete och en stor del av lärandet förväntas ske i dessa bänkinteraktioner. Jag har följt lärares väg mellan bänkarna och filmat interaktionen mellan dem och eleverna.

– Sedan har jag gjort samtalsanalyser och undersökt hur lärandeförlopp skapas över följder av flera korta interaktioner om samma uppgift. Jag har även tittat på hur lärarna använder sig av olika slags texter, exempelvis läromedelstexter eller arbetsinstruktioner, i interaktionerna och hur texterna bidrar till lärandet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärare till viss del lyckas anpassa undervisningen till olika elevers behov, men det går inte att variera undervisningen hur mycket som helst. Hur lärare introducerar och hur de följer upp olika arbetsuppgifter i gemensamma samtal i gruppen är avgörande för hur de kan hjälpa elever enskilt. Själva bänkinteraktionerna är oftast inriktade på att lösa specifika problem för att kunna komma vidare i arbetet. I de korta bänkinteraktionerna är det svårt att hinna med några fördjupade samtal kring olika texter, de används mest för att påminna om vad man tidigare pratat om eller var man kan finna information för att lösa en uppgift.

– Elevernas individuella arbete är därför beroende av helklassinteraktionerna. I debatten handlar det ofta om fördelar respektive nackdelar med katederundervisning – men mina resultat visar att det är viktigt med både och. Undervisning i helklass och bänkinteraktioner är varandras resurser – vilket stöd man kan ge i individuella situationer är beroende av vilka gemensamma aktiviteter man skapat som lärare. Lärandet vid bänkarbete visar sig inte alls vara särskilt individuellt, utan mycket beroende av det sociala sammanhanget i klassrummet.

Vad överraskade dig?

– Hur oerhört kompetenta lärare och elever är att förhålla sig till de komplexa interaktioner som sker i klassrummet. Det överraskade mig också hur även läraren förändrar sitt sätt att förklara en uppgift genom att pröva ut sina förklaringar på olika elever i bänkinteraktioner. Det visar att även lärare lär sig och förfinar sitt innehåll genom samtal med eleverna, och att det därför har betydelse för en elev om man är den första eller den sista som får hjälp med en viss uppgift.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, min avhandling innebär ett nytt sätt att beskriva undervisning och lärares arbete. Jag utgår från vardagens villkor och den komplexitet som finns i den, vilket kan bidra till att utveckla ett yrkesspråk för lärarprofessionen som kommer inifrån klassrummet. Den är också ett teoretiskt bidrag till klassrumsforskning om hur lärande går till i interaktion.

Sidan publicerades 2014-10-14 15:51 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-04-22 21:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Kroppsligt lärande ger även abstrakta kunskaper

Forskaren Joacim Andersson har i sin avhandling undersökt vilken betydelse praktisk och kroppslig kunskap har i alla pedagogiska processer.

Varierad matteundervisning gynnar lärande

Ju mer varierad matematikundervisning desto större möjlighet för eleverna att lära sig, visar Margareta Engvall i sin avhandling om vad som sker i klassrummen på matematiklektionerna.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Den psykosociala miljön kommer ofta i skymundan, i synnerhet i de högre stadierna och i gymnasieskolan. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem i hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola och lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

Örebroforskning om unga publicerad i högt rankad vetenskapstidskrift

Tonåringar och unga vuxna som upplever att en förälder avlider har större risk att drabbas av drogmissbruk och självmord än sina jämnåriga. Det visar forskare vid Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet i den högt rankade tidskriften The Lancet Public Health.

A way to make fractions easier to understand

New teachers can help simplify the complexities of fractions for students by using an unexpected tool—a multiplication chart.

Three tools to help educators better understand what students need

While teachers are familiar with wearing many hats, they might be surprised to learn that they are researchers too. Educators are constantly gathering and assessing data from their students, schools and classrooms.