Helklass och individuellt arbete viktiga förutsättningar för lärande

– I debatten handlar det ofta om fördelar respektive nackdelar med katederundervisning – men mina resultat visar att det är viktigt med både och, säger hon.

Marie Tanner
Marie Tanner

Född 1965
i Nacka

Disputerade 2014-05-23
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Lärarens väg genom klassrummet – lärande och skriftspråkande i bänkinteraktioner på mellanstadiet

Elevers lärande i klassrummet är beroende både av gemensamma genomgångar i helklass och individuellt arbete i skolbänken, visar Marie Tanners forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare på mellanstadiet och vet att komplexiteten är stor i undervisningssituationen, eftersom man har så mycket att förhålla sig till samtidigt. Det har aldrig beskrivits och jag ville fånga den komplexiteten och förstå hur lärare och elever egentligen gör för att få till sammanhängande lärandeförlopp i alla de längre och kortare interaktioner som sker mellan dem i det vardagliga arbetet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om en specifik typ av undervisningssituationer på mellanstadiet, bänkinteraktioner. Det är tillfällen när elever arbetar enskilt i sina bänkar och läraren går omkring och hjälper en elev eller två i taget. De situationerna är intressanta eftersom de är väldigt vanliga på mellanstadiet. Eleverna ägnar nästan hälften av tiden åt enskilt arbete och en stor del av lärandet förväntas ske i dessa bänkinteraktioner. Jag har följt lärares väg mellan bänkarna och filmat interaktionen mellan dem och eleverna.

– Sedan har jag gjort samtalsanalyser och undersökt hur lärandeförlopp skapas över följder av flera korta interaktioner om samma uppgift. Jag har även tittat på hur lärarna använder sig av olika slags texter, exempelvis läromedelstexter eller arbetsinstruktioner, i interaktionerna och hur texterna bidrar till lärandet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärare till viss del lyckas anpassa undervisningen till olika elevers behov, men det går inte att variera undervisningen hur mycket som helst. Hur lärare introducerar och hur de följer upp olika arbetsuppgifter i gemensamma samtal i gruppen är avgörande för hur de kan hjälpa elever enskilt. Själva bänkinteraktionerna är oftast inriktade på att lösa specifika problem för att kunna komma vidare i arbetet. I de korta bänkinteraktionerna är det svårt att hinna med några fördjupade samtal kring olika texter, de används mest för att påminna om vad man tidigare pratat om eller var man kan finna information för att lösa en uppgift.

– Elevernas individuella arbete är därför beroende av helklassinteraktionerna. I debatten handlar det ofta om fördelar respektive nackdelar med katederundervisning – men mina resultat visar att det är viktigt med både och. Undervisning i helklass och bänkinteraktioner är varandras resurser – vilket stöd man kan ge i individuella situationer är beroende av vilka gemensamma aktiviteter man skapat som lärare. Lärandet vid bänkarbete visar sig inte alls vara särskilt individuellt, utan mycket beroende av det sociala sammanhanget i klassrummet.

Vad överraskade dig?

– Hur oerhört kompetenta lärare och elever är att förhålla sig till de komplexa interaktioner som sker i klassrummet. Det överraskade mig också hur även läraren förändrar sitt sätt att förklara en uppgift genom att pröva ut sina förklaringar på olika elever i bänkinteraktioner. Det visar att även lärare lär sig och förfinar sitt innehåll genom samtal med eleverna, och att det därför har betydelse för en elev om man är den första eller den sista som får hjälp med en viss uppgift.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, min avhandling innebär ett nytt sätt att beskriva undervisning och lärares arbete. Jag utgår från vardagens villkor och den komplexitet som finns i den, vilket kan bidra till att utveckla ett yrkesspråk för lärarprofessionen som kommer inifrån klassrummet. Den är också ett teoretiskt bidrag till klassrumsforskning om hur lärande går till i interaktion.

Sidan publicerades 2014-10-14 15:51 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-04-22 21:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Kroppsligt lärande ger även abstrakta kunskaper

Forskaren Joacim Andersson har i sin avhandling undersökt vilken betydelse praktisk och kroppslig kunskap har i alla pedagogiska processer.

Varierad matteundervisning gynnar lärande

Ju mer varierad matematikundervisning desto större möjlighet för eleverna att lära sig, visar Margareta Engvall i sin avhandling om vad som sker i klassrummen på matematiklektionerna.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Poddagogen #14: Forskaren Sophie Landwehr Sydow om makerspace och makerkulturer

Sophie Landwehr Sydow gästar Poddagogen och berättar om sin doktorsavhandling om så kallade makers, makerspace och makerkulturer, både i skolans värld och i andra sammanhang.

Ibis ska ge eleverna mer stöd

Ny studie: Läraren ska anpassa sina krav efter elevernas behov. Fokus på elevernas behov och strukturerade dagar ska ge bra klassrumsmiljö, goda resultat och låg frånvaro i skolan. Nu startar IBIS-studien i Sverige.

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.