Heterogen elevgrupp i modersmålsundervisningen

Trots flera år med modersmålsundervisning i standardarabiska finns elever som inte kan skriva på arabiska. Samtidigt vittnar Amanda Walldoffs forskning om att elever med goda kunskaper i standardarabiska ofta har fått undervisning utöver modersmålsundervisningen.

Amanda Walldoff
Amanda Walldoff

Född 1974
Bor i Stockholm

Disputerade 2017-09-23
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Arabic in Home Language Instruction: Language Acquisition in a Fuzzy Linguistic Situation

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Mitt intresse väcktes i samband med att jag skrev min magisteruppsats om importerade arabiska läromedel i modersmålsundervisningen. Det fanns knappt någon forskning om arabiska i modersmålsundervisningen och många frågor borde ställas, så jag valde att fortsätta med ämnet i min avhandling. I dag deltar 48 984 elever i modersmålsundervisningen i arabiska i grundskolan, de utgör 4,7 procent av samtliga elever i grundskolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Arabiska tillhör de språk som uppvisar diglossi, vilket betyder att det är stora skillnader mellan talspråk och standardspråk och att de används på olika sätt – talspråk till vardags och standardspråket i mer formella sammanhang. Det är större skillnader än mellan till exempel skånska och rikssvenska, mer som mellan italienska och latin. Ingen arabisktalande har standardarabiska som modersmål, men standardarabiska är den arabiska som undervisas i modersmålsundervisning i grundskolan. Forskning från arabisktalande länder visar att avståndet mellan standardspråket och talspråket är en faktor som påverkar barns inlärning negativt.

– Avhandlingens kärna är en undersökning av elevers förmåga att skriva standardarabiska. 26 elever i årskurs 8 från fyra olika skolor fick göra en skriftlig översättning från svenska till arabiska och fylla i en enkät om olika bakgrundsfaktorer. Jag har sedan jämfört resultaten med elevernas antal år i modersmålsundervisningen, annan undervisning i arabiska och/eller kontakt med skriven arabiska på fritiden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det är en mycket stor skillnad på elevernas kunskaper. Det finns nyanlända elever som skriver helt felfritt, vilket förstås vittnar om undervisning i hemlandet. Men jag fick också in texter som var svåra att tyda, skrivna av elever med flera år i modersmålsundervisning i grundskolan. Två elever kunde inte skriva arabiska alls, trots att de enligt sina enkätsvar fått modersmålsundervisning i sex respektive åtta år.

– Elevgruppens föräldrar kommer vidare från tio olika länder, vilket innebär att barnen har med sig olika arabiska dialekter hemifrån. Eleverna har bott olika länge i Sverige, hälften av dem är födda här. Tid i modersmålsundervisningen varierade från tre månader till tio år. Kort sagt, gruppen är mycket heterogen.

– När jag jämförde översättningsuppgiften med elevernas bakgrunder upptäckte jag att många av de elever som visar goda kunskaper i att skriva standardarabiska får eller har fått annan undervisning utanför skolan, antingen i Sverige eller innan de kom hit. Däremot har många elever begränsad kontakt med skriven arabiska på fritiden – 5 av 26 elever angav att de inte hade någon kontakt alls med skriven arabiska och 11 elever uppgav att den enda text de kom i kontakt med var Koranen.

Vad överraskade dig?

– Jag var inte beredd på att elevgruppen skulle vara fullt så heterogen. Att inte kunna skriva standardarabiska efter sex eller åtta år i modersmålsundervisning är inte i linje med kursplanen eller stödmaterialet från Skolverket. Kanske är det helt enkelt omöjligt att lära sig standardarabiska med enbart en timmes undervisning i veckan? Riktlinjerna för modersmålsundervisning är tydliga på pappret, men i verkligheten saknas ofta resurser och tid.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i modersmålsundervisning, övrig personal som arbetar med modersmålsundervisning, skolledare och skolpolitiker. Även om avhandlingen behandlar en specifik aspekt av språkbehärskning – att skriva – väcker resultaten frågor. Är upplägget och styrdokumenten för modersmålsundervisning anpassade efter elever med så pass olika förutsättningar och behov?

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-04-03 08:19 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-16 14:26 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.

Staying Mission Focused as a Leader

School leaders can resist the urge to micromanage by focusing on the most important goal: helping students and teachers succeed.