Heterogen elevgrupp i modersmålsundervisningen

Trots flera år med modersmålsundervisning i standardarabiska finns elever som inte kan skriva på arabiska. Samtidigt vittnar Amanda Walldoffs forskning om att elever med goda kunskaper i standardarabiska ofta har fått undervisning utöver modersmålsundervisningen.

Amanda Walldoff
Amanda Walldoff

Född 1974
Bor i Stockholm

Disputerade 2017-09-23
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Arabic in Home Language Instruction: Language Acquisition in a Fuzzy Linguistic Situation

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Mitt intresse väcktes i samband med att jag skrev min magisteruppsats om importerade arabiska läromedel i modersmålsundervisningen. Det fanns knappt någon forskning om arabiska i modersmålsundervisningen och många frågor borde ställas, så jag valde att fortsätta med ämnet i min avhandling. I dag deltar 48 984 elever i modersmålsundervisningen i arabiska i grundskolan, de utgör 4,7 procent av samtliga elever i grundskolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Arabiska tillhör de språk som uppvisar diglossi, vilket betyder att det är stora skillnader mellan talspråk och standardspråk och att de används på olika sätt – talspråk till vardags och standardspråket i mer formella sammanhang. Det är större skillnader än mellan till exempel skånska och rikssvenska, mer som mellan italienska och latin. Ingen arabisktalande har standardarabiska som modersmål, men standardarabiska är den arabiska som undervisas i modersmålsundervisning i grundskolan. Forskning från arabisktalande länder visar att avståndet mellan standardspråket och talspråket är en faktor som påverkar barns inlärning negativt.

– Avhandlingens kärna är en undersökning av elevers förmåga att skriva standardarabiska. 26 elever i årskurs 8 från fyra olika skolor fick göra en skriftlig översättning från svenska till arabiska och fylla i en enkät om olika bakgrundsfaktorer. Jag har sedan jämfört resultaten med elevernas antal år i modersmålsundervisningen, annan undervisning i arabiska och/eller kontakt med skriven arabiska på fritiden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det är en mycket stor skillnad på elevernas kunskaper. Det finns nyanlända elever som skriver helt felfritt, vilket förstås vittnar om undervisning i hemlandet. Men jag fick också in texter som var svåra att tyda, skrivna av elever med flera år i modersmålsundervisning i grundskolan. Två elever kunde inte skriva arabiska alls, trots att de enligt sina enkätsvar fått modersmålsundervisning i sex respektive åtta år.

– Elevgruppens föräldrar kommer vidare från tio olika länder, vilket innebär att barnen har med sig olika arabiska dialekter hemifrån. Eleverna har bott olika länge i Sverige, hälften av dem är födda här. Tid i modersmålsundervisningen varierade från tre månader till tio år. Kort sagt, gruppen är mycket heterogen.

– När jag jämförde översättningsuppgiften med elevernas bakgrunder upptäckte jag att många av de elever som visar goda kunskaper i att skriva standardarabiska får eller har fått annan undervisning utanför skolan, antingen i Sverige eller innan de kom hit. Däremot har många elever begränsad kontakt med skriven arabiska på fritiden – 5 av 26 elever angav att de inte hade någon kontakt alls med skriven arabiska och 11 elever uppgav att den enda text de kom i kontakt med var Koranen.

Vad överraskade dig?

– Jag var inte beredd på att elevgruppen skulle vara fullt så heterogen. Att inte kunna skriva standardarabiska efter sex eller åtta år i modersmålsundervisning är inte i linje med kursplanen eller stödmaterialet från Skolverket. Kanske är det helt enkelt omöjligt att lära sig standardarabiska med enbart en timmes undervisning i veckan? Riktlinjerna för modersmålsundervisning är tydliga på pappret, men i verkligheten saknas ofta resurser och tid.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i modersmålsundervisning, övrig personal som arbetar med modersmålsundervisning, skolledare och skolpolitiker. Även om avhandlingen behandlar en specifik aspekt av språkbehärskning – att skriva – väcker resultaten frågor. Är upplägget och styrdokumenten för modersmålsundervisning anpassade efter elever med så pass olika förutsättningar och behov?

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-04-03 08:19 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-16 14:26 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Nyanländas lärande, 13 sept i Malmö

Ta del av intressanta föreläsningar och exempel från praktiken med fokus på hur skolan kan erbjuda nyanlända elever en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Konferensen vänder sig till dig som möter nyanlända elever på högstadiet och gymnasiet. Välkommen!

Temadag om inkludering, 21 sep 2018

Hur kan skolan arbeta för att utveckla inkluderande lärmiljöer? Vilka strategier och processer fungerar för att skapa ett meningsfullt sammanhang för alla elever? Hur arbeta för en ökad måluppfyllelse och bemöta och undervisa elever i behov av särskilt stöd? Skolportens temadag vill ge dig både teoretiska och praktiska perspektiv för att främja förutsättningarna för lärande. Välkommen!

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers förhållningssätt till kunskap viktigt i en värld av ”fake news”

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat Skolverkets styrning under de senaste 20 åren har. Ett överraskande resultat är att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Magnus Karlsson har i sin avhandling synliggjort förskolebarns moraliska arbete. Resultaten visar att barn tar över vuxnas regler och perspektiv men att de också hanterar moraliska frågor på egen hand.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Nätbaserad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklar även lärarna

Lärare på distansutbildning för yrkesverksamma lär inte bara ut, de lär sig också själva. Framför allt om arbetspraktiken, visar Monika Hattinger som forskat om kompetensutveckling i samarbete mellan högskola och industri.

Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Lärare hinner inte interagera med sina kollegor och har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Elinor Schads forskning vittnar om brist på struktur, både hos enskilda lärare och på organisationsnivå.

Konferenser
Lediga tjänster
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Oro för att inte passa in kan ge unga smärta i kroppen

Oro för att inte passa in i kompisgänget kan bidra till att ungdomar drabbas av fysisk smärta. Värst utsatta är tjejer. Det visar en avhandling av psykologiforskaren Matilda Wurm vid Örebro universitet.

Hur stor är risken att barn med adhd även drabbas av andra sjukdomar?

Löper barn med adhd större risk att utveckla andra sjukdomar som vuxna? Den frågeställningen har Henrik Larsson, forskare vid Örebro universitet fått en halv miljon kronor för att studera.

Oetiskt forskningsprojekt på Mittuniversitet

Ett forskningsprojekt på Mittuniversitet i Östersund går långt över gränsen för vad som är etiskt acceptabelt, menar Centrala etikprövningsnämnden- som trots det inte kan stoppa studien.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats