Heterogen elevgrupp i modersmålsundervisningen

Trots flera år med modersmålsundervisning i standardarabiska finns elever som inte kan skriva på arabiska. Samtidigt vittnar Amanda Walldoffs forskning om att elever med goda kunskaper i standardarabiska ofta har fått undervisning utöver modersmålsundervisningen.

Amanda Walldoff

Född 1974
Bor i Stockholm

Disputerade 2017-09-23
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Arabic in Home Language Instruction: Language Acquisition in a Fuzzy Linguistic Situation

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Mitt intresse väcktes i samband med att jag skrev min magisteruppsats om importerade arabiska läromedel i modersmålsundervisningen. Det fanns knappt någon forskning om arabiska i modersmålsundervisningen och många frågor borde ställas, så jag valde att fortsätta med ämnet i min avhandling. I dag deltar 48 984 elever i modersmålsundervisningen i arabiska i grundskolan, de utgör 4,7 procent av samtliga elever i grundskolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Arabiska tillhör de språk som uppvisar diglossi, vilket betyder att det är stora skillnader mellan talspråk och standardspråk och att de används på olika sätt – talspråk till vardags och standardspråket i mer formella sammanhang. Det är större skillnader än mellan till exempel skånska och rikssvenska, mer som mellan italienska och latin. Ingen arabisktalande har standardarabiska som modersmål, men standardarabiska är den arabiska som undervisas i modersmålsundervisning i grundskolan. Forskning från arabisktalande länder visar att avståndet mellan standardspråket och talspråket är en faktor som påverkar barns inlärning negativt.

– Avhandlingens kärna är en undersökning av elevers förmåga att skriva standardarabiska. 26 elever i årskurs 8 från fyra olika skolor fick göra en skriftlig översättning från svenska till arabiska och fylla i en enkät om olika bakgrundsfaktorer. Jag har sedan jämfört resultaten med elevernas antal år i modersmålsundervisningen, annan undervisning i arabiska och/eller kontakt med skriven arabiska på fritiden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det är en mycket stor skillnad på elevernas kunskaper. Det finns nyanlända elever som skriver helt felfritt, vilket förstås vittnar om undervisning i hemlandet. Men jag fick också in texter som var svåra att tyda, skrivna av elever med flera år i modersmålsundervisning i grundskolan. Två elever kunde inte skriva arabiska alls, trots att de enligt sina enkätsvar fått modersmålsundervisning i sex respektive åtta år.

– Elevgruppens föräldrar kommer vidare från tio olika länder, vilket innebär att barnen har med sig olika arabiska dialekter hemifrån. Eleverna har bott olika länge i Sverige, hälften av dem är födda här. Tid i modersmålsundervisningen varierade från tre månader till tio år. Kort sagt, gruppen är mycket heterogen.

– När jag jämförde översättningsuppgiften med elevernas bakgrunder upptäckte jag att många av de elever som visar goda kunskaper i att skriva standardarabiska får eller har fått annan undervisning utanför skolan, antingen i Sverige eller innan de kom hit. Däremot har många elever begränsad kontakt med skriven arabiska på fritiden – 5 av 26 elever angav att de inte hade någon kontakt alls med skriven arabiska och 11 elever uppgav att den enda text de kom i kontakt med var Koranen.

Vad överraskade dig?

– Jag var inte beredd på att elevgruppen skulle vara fullt så heterogen. Att inte kunna skriva standardarabiska efter sex eller åtta år i modersmålsundervisning är inte i linje med kursplanen eller stödmaterialet från Skolverket. Kanske är det helt enkelt omöjligt att lära sig standardarabiska med enbart en timmes undervisning i veckan? Riktlinjerna för modersmålsundervisning är tydliga på pappret, men i verkligheten saknas ofta resurser och tid.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i modersmålsundervisning, övrig personal som arbetar med modersmålsundervisning, skolledare och skolpolitiker. Även om avhandlingen behandlar en specifik aspekt av språkbehärskning – att skriva – väcker resultaten frågor. Är upplägget och styrdokumenten för modersmålsundervisning anpassade efter elever med så pass olika förutsättningar och behov?

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-04-03 08:19 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-16 14:26 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Nyanländas lärande, 13 sept i Malmö

Ta del av intressanta föreläsningar och exempel från praktiken med fokus på hur skolan kan erbjuda nyanlända elever en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Konferensen vänder sig till dig som möter nyanlända elever på högstadiet och gymnasiet. Välkommen!

Temadag om inkludering, 21 sep 2018

Hur kan skolan arbeta för att utveckla inkluderande lärmiljöer? Vilka strategier och processer fungerar för att skapa ett meningsfullt sammanhang för alla elever? Hur arbeta för en ökad måluppfyllelse och bemöta och undervisa elever i behov av särskilt stöd? Skolportens temadag vill ge dig både teoretiska och praktiska perspektiv för att främja förutsättningarna för lärande. Välkommen!

Förskolebarn har goda kunskaper om hållbar utveckling

Förskolebarn har goda kunskaper om hållbar utveckling, visar Farhana Borg. Det finns ett positivt samband mellan förskolebarnens kunskaper och praktiserande och förskolepedagogernas engagemang och arbete i dessa frågor.

Normen om perfektion skapar mest stress hos unga

En ständigt pågående jakt efter att både nå och upprätthålla social status, förhålla sig till kompisar samt stress kring skolprestationer. Strävan efter perfektion präglar ungas vardag, konstaterar Linda Hiltunen som forskat om hur gymnasieungdomar själva skattar sin psykiska hälsa.

Process att berätta om mobbning

Barn födda utanför Sverige är i högre grad utsatta för mobbning jämfört med inrikesfödda jämnåriga. Det konstaterar Ylva Bjereld som forskat om mobbning i Norden.

Sämre kunskap om klimatförändringar i Finland jämfört med Sverige

Klimatförändringar oroar både finlandssvenska och svenska högstadieelever men få är villiga att förändra sin livsstil. Det här vittnar om att undervisningen i ämnet inte räcker, säger Linda Degerman.

Lärares intressen påverkar undervisning om klimatet

Lärarnas personliga syn på klimatförändringar påverkar undervisningen i ämnet. Det konstaterar Mikaela Hermans som forskat om undervisningen om klimatet i den finlandssvenska skolan.

Känslor och relationer styr pojkars uppfattning om den egna hälsan

Tonårspojkar ser på sin hälsa främst utifrån sociala, relationella och emotionella faktorer. Samtidigt vittnar många om att de inte har någon att prata med om djupare frågor, säger Eva Randell som har forskat i ämnet.

Skrivandet i matematik – något vi bör undervisa om?

Varken skolans styrdokument eller lärare ifrågasätter relationen mellan vad eleverna skriver i matematik och vad de kan. Att skriva matematik bör göras till ett undervisningsobjekt, menar därför Anna Teledahl som forskat i ämnet.

Elever bygger kunskap om hållbarhet tillsammans

Birgitta Nordén har forskat om lärande inom miljö och hållbarhet. Resultaten visar att det inte är böcker eller lärare som är källan till kunskap - den bygger eleverna och lärarna tillsammans. 

Barn och ungdomar tiger om misshandel

Elevhälsan har en betydelsefull roll när det gäller barn och unga som utsätts för misshandel. Men professionella måste våga fråga, för barn och ungdomar berättar oftast inte själva om sin utsatthet, understryker Carolina Jernbro som forskat i ämnet.

Betydelse av begrepp ställer frågor om biologiämnet

Veronica Flodin har i sin avhandling studerat vad det innebär att kunna biologi utifrån genbegreppet. Ett resultat är att  betydelsen av begreppet varierar, till och med i samma lärobok.

Långt från enig syn på inkludering av barn med autism

Flertalet lärare ser individens problem som ett hinder vid inkludering av barn med autismspektrumtillstånd, visar Ann-Charlotte Linton i sin studie.

Lärarens arbetssätt avgörande för elevers sätt att tala om texter

Det är stor skillnad på elevers sätt att tala om texter i olika ämnen på industritekniska programmet, visar Pia Viséns forskning. Och det är lärarens arbetssätt som är styrande för elevernas textsamtal - inte ämnet i sig.

Lärare utvecklar kunskap om elevernas lärande

Genom att undersöka och analysera sin egen praktik kunde lärarna identifiera detaljer i undervisningen som var kritiska för elevernas lärande. Det visar en avhandling av Pernilla Mårtensson.

Känslor har stor betydelse för lärande om miljö

Annika Manni har studerat mellanstadieelevers förståelse, erfarenheter och känslor kring lärande för hållbar utveckling. Hennes resultat visar att elevers lärande i miljöfrågor bygger på en sammanvävning av känslor, värderingar och förståelse.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?