Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Den heterosexuella normen är stark i klassrummet. Manlig homosexualitet används som slagpåse medan den kvinnliga lyser i total frånvaro, konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Angelica Simonsson
Angelica Simonsson

Född 1980
Bor i Lerum

Disputerade 2017-10-30
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Sexualitet i klassrummet. Språkundervisning, elevsubjektivitet och heteronormativitet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Både under lärarutbildningen och mina år som lärare i engelska och samhällskunskap på högstadiet, slogs jag av den heteronorm som präglar både läroböcker och skolan överlag. Det ickeheterosexuella var i princip helt frånvarande, bortsett från bögskämten som frodas. Som lärare saknade jag både material och diskussion om detta och när jag fick möjlighet att forska var ämnet givet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur sexualitet kommer till uttryck i språkundervisningen i engelska och svenska i två klasser i årskurs 8 i två olika skolor. Jag har observerat totalt 31 lektioner utifrån frågan hur och när sexualitet blir närvarande eller frånvarande i språkundervisningen. Konkret, vad som sägs och görs i interaktioner mellan elever och lärare och elever sinsemellan. Både utifrån undervisningen men även utifrån själva klassrumssammanhanget.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att heterosexualitet tas för given i en rad sammanhang i undervisningen och som identifikation för eleverna. Heteronormen används som en självklar gemensam referensram som gör att undervisningen flyter på.

– Vad gäller homosexualitet syns stora skillnader på manlig respektive kvinnlig homosexualitet. Den manliga är väldigt närvarande men utpekad, främst genom bögskämt och liknande. När killar är nära varandra rent fysiskt kommenteras det rutinmässigt genom att skämta om homosexualitet.

– Den kvinnliga homosexualiteten är däremot helt dold, flator finns överhuvud taget inte, vare sig i undervisningen eller i de allmänna samtalen i klassrummet. Närhet bland tjejer tolkas heller aldrig som något annat än just vänskaplig närhet.

– Jag vill poängtera att normativitet fyller en funktion i undervisning. Det är nödvändigt att bygga vidare på kunskap och förståelse som redan finns för att ta sig vidare och lära sig nya saker. Ett exempel är när eleverna läser noveller i syfte att lära sig skriva noveller. Att alla rollkaraktärer är heterosexuella skapar inga diskussioner. Heteronormen fungerar som given utgångspunkt och undervisningen kan istället fokusera på hur en novell byggs upp. Normen får då en normaliserande slagsida – ifrågasätts den aldrig återskapas den om och om igen och det kan skapa exkluderande problem.

Vad överraskade dig?

– Humorn och vilken funktion den har för att skapa  ett ”gott” klassrumsklimat, vilket i språkundervisningen kan vara särskilt utmanande. Men humorn kan också vara kraftfull och exkluderande. Vad är det som de ”gemensamt” skrattar åt, och vem blir den som inte skrattar när alla andra, inklusive läraren, skrattar i klassrummet?

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och skolledare som jag tror kan behöva fundera över hur undervisningen ska bedrivas för att inte vara diskriminerande och kränkande.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-11-28 14:06 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-12-05 14:20 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Engelska, 5-6 feb i Stockholm

Välkommen till en forskningsförankrad konferens som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på engelsk språkdidaktik med fokus på engelskämnets breda undervisningsområde. Många av föreläsningarna är på engelska, passa på att få ett språkbad!

Känsla av tillhörighet skapar engagemang i skolan

Känsla av tillhörighet är en grundbult för elevers engagemang i skolan. Helena Anderssons forskning visar också att dynamiska gruppindelningar över klassgränser ökar engagemanget bland eleverna.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Personliga erfarenheter påverkar lärares arbete med serier i undervisningen

Vad händer när lärare sätter serier i händerna på elever i olika åldrar? Lars Wallner har utforskat frågan och funnit att lärare använder sin egen erfarenhet av att läsa serier som barn för att bedöma om materialet är användbart eller inte i deras klasser.

Så bör begåvade elever undervisas i matematik

Attila Szabo har undersökt hur begåvade elever bör undervisas i matematik. "Det finns ingen given metod som passar alla. Men nivågrupperad undervisning och undervisning utanför klassrummet kan vara en väg att gå", säger han.

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Film bästa sättet för utbildning i livräddning

Bästa sättet att lära högstadieelever hjärt- och lungräddning är genom filmbaserad, klassgemensam undervisning. Det visar Anette Nord som undersökt olika utbildningsmetoder i livräddning för elever.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Sång i undervisningen starkt kopplad till mod

Att sjunga är att våga och något som följaktligen kräver mod. Det är både elever och lärare överens om, visar Linn Hentschel i sin avhandling om sång i musikundervisningen.

För lite fokus på yrkesspecifika texter i den gymnasiala lärlingsutbildningen

Gymnasieelever får inte öva tillräckligt på yrkesspecifika texter under sitt arbetsplatsförlagda lärande. Det menar Enni Paul, som forskat om skriftbruk i gymnasiets lärlingsutbildning.

Språket viktigt i matematiken

För att utveckla matematisk resonemangsförmåga måste eleverna ges möjlighet att resonera och kommunicera med klasskamrater och lärare. Det kräver förändringar både vad gäller uppgifter och klassrumsklimat, understryker Cecilia Segerby i sin avhandling.

Kameror i förskolan belyser barnens blick

Lena O Magnusson har utforskat vad som sker när treåringar får tillgång till kameror på förskolan. Resultaten visar att barnen kan tillföra sina perspektiv och estetiska uttryck till den dokumentation som pågår i förskolan.

Viktigt att upptäcka autism hos barn i tidig ålder

Barn med en medelsvår eller lindrig autism upptäcks ofta senare och får större psykiska hälsoproblem. Nils Haglund pekar i sin forskning på vikten att upptäcka de här barnen i tidig ålder för att kunna ge stöd till föräldrar och skola.

Glapp mellan forskning och undervisning i kemi

När lärare deltog i en learning study ändrade de sitt sätt att organisera lektionerna kring området kemisk bindning – vilket underlättade elevernas förståelse för ämnet, visar forskaren Anna Bergqvist i sin avhandling.

Systematik saknas i förändringsarbete inom högre utbildning

Cormac McGrath har undersökt förändringsarbete inom högre utbildning. Resultaten visar att lärare, kollegiala ledare och chefer ofta saknar systematiska metoder, och brister i återkoppling.

Robotar i klassrummet behöver bli smartare

Robotar måste bli smartare för att fullt ut fungera som resurs i skolan. Men då uppstår också ett stort etiskt problem, främst kring lagring av information och hur barnens integritet ska säkras, menar forskaren Sofia Serholt.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Magasin Skolporten
Tema: Inkludering

Tema: Inkludering

Vad innebär inkludering? Stor temaartikel. Dessutom: Intervju med Gloria Ray Karlmark som skrev historia som den första svarta eleven i en helvit skola. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Film: Tips för att må bra

Inspirera dina elever att göra hälsofrämjande aktiviteter för att må bra. Visa och sprid gärna filmen till alla elever på skolan.  Filmen är framtagen för Youmo.se, som är en sajt från UMO, ungdomsmottagningen på nätet.  

Västeråsforskning om cerebral pares: Skolidrott ger ofta effekt hela livet

Sannolikheten att en person med cerebral pares ska bli fysiskt aktiv som vuxen fördubblas om personen var fysiskt aktiv i tonåren. Det visar en ny studie från Centrum för klinisk forskning i Västerås.

Viktig å diskutere barnehagekvalitet, selv når voksne kan bli støtt

Barnehageforskning er et minefelt i et land der nesten alle barn er i barnehage. Mange aktører ønsker helst å få bekreftet at alt står bare bra til.

IQ i Norden: Uppgång och fall

Våra samhällen blir allt bättre, så mycket bättre att till och med intelligensen ökar bland medborgarna. Så har den utvecklingsoptimistiska bilden sett ut – och den bekräftades också länge av IQ-mätningar i flera länder. Men nu faller intelligensen i de nordiska länderna. Det är en stark varningssignal för det svenska samhället, skriver Martin Ingvar, hjärnforskare och professor vid Karolinska Institutet.

Fysisk aktivitet skyddar mot symptom på depression

Det är nu tio år sedan forskare genomförde en stor undersökning av tusen fyraåringar i Trondheim. Här är studiens senaste forskningsresultat om bland annat övervikt hos barn.

Rikskonferens
För högstadielärare i svenska

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!