Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Den heterosexuella normen är stark i klassrummet. Manlig homosexualitet används som slagpåse medan den kvinnliga lyser i total frånvaro, konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Angelica Simonsson
Angelica Simonsson

Född 1980
Bor i Lerum

Disputerade 2017-10-30
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Sexualitet i klassrummet. Språkundervisning, elevsubjektivitet och heteronormativitet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Både under lärarutbildningen och mina år som lärare i engelska och samhällskunskap på högstadiet, slogs jag av den heteronorm som präglar både läroböcker och skolan överlag. Det ickeheterosexuella var i princip helt frånvarande, bortsett från bögskämten som frodas. Som lärare saknade jag både material och diskussion om detta och när jag fick möjlighet att forska var ämnet givet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur sexualitet kommer till uttryck i språkundervisningen i engelska och svenska i två klasser i årskurs 8 i två olika skolor. Jag har observerat totalt 31 lektioner utifrån frågan hur och när sexualitet blir närvarande eller frånvarande i språkundervisningen. Konkret, vad som sägs och görs i interaktioner mellan elever och lärare och elever sinsemellan. Både utifrån undervisningen men även utifrån själva klassrumssammanhanget.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att heterosexualitet tas för given i en rad sammanhang i undervisningen och som identifikation för eleverna. Heteronormen används som en självklar gemensam referensram som gör att undervisningen flyter på.

– Vad gäller homosexualitet syns stora skillnader på manlig respektive kvinnlig homosexualitet. Den manliga är väldigt närvarande men utpekad, främst genom bögskämt och liknande. När killar är nära varandra rent fysiskt kommenteras det rutinmässigt genom att skämta om homosexualitet.

– Den kvinnliga homosexualiteten är däremot helt dold, flator finns överhuvud taget inte, vare sig i undervisningen eller i de allmänna samtalen i klassrummet. Närhet bland tjejer tolkas heller aldrig som något annat än just vänskaplig närhet.

– Jag vill poängtera att normativitet fyller en funktion i undervisning. Det är nödvändigt att bygga vidare på kunskap och förståelse som redan finns för att ta sig vidare och lära sig nya saker. Ett exempel är när eleverna läser noveller i syfte att lära sig skriva noveller. Att alla rollkaraktärer är heterosexuella skapar inga diskussioner. Heteronormen fungerar som given utgångspunkt och undervisningen kan istället fokusera på hur en novell byggs upp. Normen får då en normaliserande slagsida – ifrågasätts den aldrig återskapas den om och om igen och det kan skapa exkluderande problem.

Vad överraskade dig?

– Humorn och vilken funktion den har för att skapa  ett ”gott” klassrumsklimat, vilket i språkundervisningen kan vara särskilt utmanande. Men humorn kan också vara kraftfull och exkluderande. Vad är det som de ”gemensamt” skrattar åt, och vem blir den som inte skrattar när alla andra, inklusive läraren, skrattar i klassrummet?

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och skolledare som jag tror kan behöva fundera över hur undervisningen ska bedrivas för att inte vara diskriminerande och kränkande.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-11-28 14:06 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-12-05 14:20 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Lediga tjänster
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Oro för att inte passa in kan ge unga smärta i kroppen

Oro för att inte passa in i kompisgänget kan bidra till att ungdomar drabbas av fysisk smärta. Värst utsatta är tjejer. Det visar en avhandling av psykologiforskaren Matilda Wurm vid Örebro universitet.

Hur stor är risken att barn med adhd även drabbas av andra sjukdomar?

Löper barn med adhd större risk att utveckla andra sjukdomar som vuxna? Den frågeställningen har Henrik Larsson, forskare vid Örebro universitet fått en halv miljon kronor för att studera.

Oetiskt forskningsprojekt på Mittuniversitet

Ett forskningsprojekt på Mittuniversitet i Östersund går långt över gränsen för vad som är etiskt acceptabelt, menar Centrala etikprövningsnämnden- som trots det inte kan stoppa studien.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats