Samarbetet mellan studiehandledare, modersmålslärare och lärare

Fakta

Christa Roux Sparreskog

Född 1979
Bor i Västerås

Disputerade 2025-03-14
vid Mälardalens universitet

Avhandling

Didaktiskt samarbete för stöttning av flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är språklärare och specialpedagog i grunden och flyttade efter lärarutbildningen i Schweiz där jag är född och uppvuxen, till Sverige. Intresset har jag dels genom mitt arbete som språklärare, dels genom att jag själv är flerspråkig. Flyktingvågen för tio år sedan satte ytterligare ljuset på frågor om hur skolan arbetar med elever med annat modersmål än svenska.

– Min licentiatavhandling bygger på observationer och intervjuer från en mångkulturell skola. Här var alla medarbetare mycket positiva till flerspråkighet och mångkultur, ändå existerade nästan inget samarbete mellan lärare och modersmålslärare och studiehandledare. Det fick mig att vilja undersöka ämnet utifrån just modersmålslärarnas och studiehandledarnas perspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande handlar den om vad som hindrar eller möjliggör didaktiskt samarbete mellan studiehandledare, modersmålslärare och klass- och ämneslärare. Vad är det specifikt som gör att de här yrkesgrupperna samverkar, eller inte samverkar kring sina gemensamma elever? Avhandlingen bygger på intervjuer med 13 modersmålslärare och studiehandledare i en medelstor kommun. Flertalet av de intervjuade arbetade både som modersmålslärare och studiehandledare.

Modersmålslärare och studiehandledare utgör en fantastiskt flerspråkig resurs i skolan som behöver tas tillvara på ett bättre sätt.

Vilka resultat har du sett?

– Faktorer som avgjorde att samarbete mellan modersmålslärare och lärare inte fungerade eller blev av, var oftast strukturella, exempelvis att modersmålslärarna kommer till skolan efter ordinarie skoltid då lärarna slutat för dagen. I de fall där de båda yrkesgrupperna samarbetade handlade det i regel också om just strukturella frågor, som att synka scheman eller boka klassrum.

– Vad gäller studiehandledarna ser det annorlunda ut, detta trots att dessa i många fall var samma personer som arbetade som modersmålslärare. Här var det personliga faktorer, eller snarare synen på studiehandledarens roll och arbetsuppgifter, som avgjorde om de samarbetar med lärare eller inte. Det fanns studiehandledare som såg sig som brobyggare och därför kämpade ihärdigt för att få till ett samarbete med lärarna. Den andra gruppen såg sig mer om ett redskap till lärarna, de förhöll sig mer passiva och underordnade och här kom sällan något samarbete till stånd.

– En viktig skillnad mellan modersmålslärare och studiehandledare är att den sistnämnda yrkesgruppen har en otydligare officiell rollbeskrivning. Det kan innebära att studiehandledares får en mer diffus roll för lärare och övriga medarbetare på skolan.  

– Sammanfattningsvis visar mina resultat att det behövs tydligare strukturer som underlättar samverkan mellan de tre yrkeskategorierna. Både modersmålslärare och studiehandledare utgör en fantastiskt flerspråkig resurs i skolan som behöver tas tillvara på ett bättre sätt.

Vad överraskade dig?

– Jag hade förväntat mig att bristen på samarbete bottnade i studiehandledarnas och modersmålslärarnas bristande förankring ute i skolorna. Men så var det ju inte. Klass- och ämneslärarna ville också samarbeta men det finns helt enkelt för många hinder på vägen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar i skolan, och särskilt modersmålslärare och studiehandledare. Men även skolledare och verksamma på organisatorisk nivå, då bristen på samarbete i många fall handlar om strukturella hinder. Jag hoppas att resultaten kan bidra till reflektion kring hur samarbeten mellan de tre yrkesgrupperna kan stärkas.