Historielärares erfarenheter av 2011 års skolreformer varierar

När historielärare själva får berätta vad de senaste årens skolreformer har inneburit för dem och deras undervisning framträder bilden av en kluven lärarkår. Det visar Anders Perssons avhandling.

Anders Persson
Anders Persson

Född 1974
Bor i Falun

Disputerade 2017-09-15
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Lärartillvaro och historieundervisning: innebörder av ett nytt uppdrag i de mätbara resultatens tid

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag påbörjade min doktorandutbildning skulle en omfattande skolreform just implementeras i den svenska grundskolan. På mellanstadiet omfattade dessa förändringar bland annat återinförda betyg i årskurs 6, nationella prov i SO och nya kursplaner och kunskapskrav. Jag var intresserad av vad dessa förändringar skulle komma att innebära för lärare och för deras undervisning i historia.

Vad handlar avhandlingen om?

– Med utgångspunkt i 36 lärarintervjuer undersöker jag vad 2011 års skolreform, utifrån ett existensfilosofiskt perspektiv, kommit att innebära för lärare som undervisar historia i den svenska grundskolans årskurs 4-6. Lärarna får å ena sidan beskriva vad de själva finner meningsfullt, vad de längtar efter, vad de saknar och vad de blir glada av när det kommer till att undervisa historia på mellanstadiet, och å andra sidan berätta om hur de tolkat, hanterat och upplevt mötet med ett delvis nytt uppdrag.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I avhandlingen framträder bilden av en kluven lärarkår. Dels syns de lärare som uppger att de bekräftats och/eller utvecklats av en förändring som tydligare riktar fokus mot ett på förhand givet och mer kognitivt analytiskt och samhällsvetenskapligt orienterat historieämne. Dels märks de lärare som snarare vittnar om frustration inför ett uppdrag som i mindre utsträckning än tidigare tilltror elever och lärare att tillsammans, gärna med estetiska arbetsformer, närma sig historia som ett i grunden humanistiskt och livstolkande ämne. Bland den senare gruppen av lärare tycks det nya uppdragets krav på tydligt mätbara prestationer ha inneburit ett hinder för dem i deras egen lärartillvaro. I några fall framträder starka berättelser om hur de inte längre ser sig kunna vara den lärare de egentligen önskar vara.

Vad överraskade dig?

– I tidigare forskning finns ofta anmärkningar om mellanstadielärares bristande ämneskunskaper i historia. I mina intervjuer framträder emellertid ett antal spännande, och för den historiedidaktiska forskningen ofta bortglömda, perspektiv på vad historieämnet kan tänkas bidra med i ett skolsammanhang. De lärare jag mött har därmed påverkat mitt eget sätt att tänka om historieämnets syfte i skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att resultaten är betydelsefulla i flera olika sammanhang. Det skulle förstås glädja mig om de skolpolitiker som tar sig an arbetet att arbeta fram nästa skolreform tar del av de olika lärarnas röster och erfarenheter. Avhandlingen bidrar också till de mer tidlösa frågorna om vad det är att vara lärare och varför elever skall lära skolämnet historia. I dessa fall tror och hoppas jag att min forskning både ska kunna användas som diskussionsunderlag i lärarutbildning och lärarfortbildning.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-03-21 10:06 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-03 15:32 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogiska inriktningar påverkar personalens arbetsmiljö.

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden Universal design for learning som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen. Metoden gynnar alla elever, säger hon.

David Didau: Konsten att ta sig ur “ledningsbubblan”

Som skolledare behöver du vara medveten om att du har makt över din personal. Detta innebär att personalen kommer att ändra sitt beteende, så att de följer dina önskemål. Om du vill bryta dig ut ur denna “ledningsbubbla”, måste du få människorna i din omgivning att lita på dig, skriver David Didau.

Specialpedagogiska skolmyndigheten instiftar ett eget barnombud

Nu vässar Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetet för att barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning ska ha samma rättigheter att nå målet med sin utbildning och instiftar ett barnombud. Barnombudet har ett uppdrag för att stärka barnrättsperspektivet inom Specialskolan och ingår i myndighetens rättighetsgrupp.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats