Historielärares erfarenheter av 2011 års skolreformer varierar

När historielärare själva får berätta vad de senaste årens skolreformer har inneburit för dem och deras undervisning framträder bilden av en kluven lärarkår. Det visar Anders Perssons avhandling.

Anders Persson

Född 1974
Bor i Falun

Disputerade 2017-09-15
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Lärartillvaro och historieundervisning: innebörder av ett nytt uppdrag i de mätbara resultatens tid

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag påbörjade min doktorandutbildning skulle en omfattande skolreform just implementeras i den svenska grundskolan. På mellanstadiet omfattade dessa förändringar bland annat återinförda betyg i årskurs 6, nationella prov i SO och nya kursplaner och kunskapskrav. Jag var intresserad av vad dessa förändringar skulle komma att innebära för lärare och för deras undervisning i historia.

Vad handlar avhandlingen om?

– Med utgångspunkt i 36 lärarintervjuer undersöker jag vad 2011 års skolreform, utifrån ett existensfilosofiskt perspektiv, kommit att innebära för lärare som undervisar historia i den svenska grundskolans årskurs 4-6. Lärarna får å ena sidan beskriva vad de själva finner meningsfullt, vad de längtar efter, vad de saknar och vad de blir glada av när det kommer till att undervisa historia på mellanstadiet, och å andra sidan berätta om hur de tolkat, hanterat och upplevt mötet med ett delvis nytt uppdrag.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I avhandlingen framträder bilden av en kluven lärarkår. Dels syns de lärare som uppger att de bekräftats och/eller utvecklats av en förändring som tydligare riktar fokus mot ett på förhand givet och mer kognitivt analytiskt och samhällsvetenskapligt orienterat historieämne. Dels märks de lärare som snarare vittnar om frustration inför ett uppdrag som i mindre utsträckning än tidigare tilltror elever och lärare att tillsammans, gärna med estetiska arbetsformer, närma sig historia som ett i grunden humanistiskt och livstolkande ämne. Bland den senare gruppen av lärare tycks det nya uppdragets krav på tydligt mätbara prestationer ha inneburit ett hinder för dem i deras egen lärartillvaro. I några fall framträder starka berättelser om hur de inte längre ser sig kunna vara den lärare de egentligen önskar vara.

Vad överraskade dig?

– I tidigare forskning finns ofta anmärkningar om mellanstadielärares bristande ämneskunskaper i historia. I mina intervjuer framträder emellertid ett antal spännande, och för den historiedidaktiska forskningen ofta bortglömda, perspektiv på vad historieämnet kan tänkas bidra med i ett skolsammanhang. De lärare jag mött har därmed påverkat mitt eget sätt att tänka om historieämnets syfte i skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att resultaten är betydelsefulla i flera olika sammanhang. Det skulle förstås glädja mig om de skolpolitiker som tar sig an arbetet att arbeta fram nästa skolreform tar del av de olika lärarnas röster och erfarenheter. Avhandlingen bidrar också till de mer tidlösa frågorna om vad det är att vara lärare och varför elever skall lära skolämnet historia. I dessa fall tror och hoppas jag att min forskning både ska kunna användas som diskussionsunderlag i lärarutbildning och lärarfortbildning.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-03-21 10:06 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-03 15:32 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder

Vår årliga specialpedagogiska konferens arrangeras i Stockholm 26-27 april och i Göteborg 3-4 maj! Konferensen berör bl.a. språkstörning, kognition och lärande, matematiksvårigheter, motivation och interkulturella möten. Som tidigare år satsar vi på en blandning av forskning och praktiknära föreläsningar av kompetenta talare, välkommen!

Glapp mellan forskning och undervisning i kemi

När lärare deltog i en learning study ändrade de sitt sätt att organisera lektionerna kring området kemisk bindning – vilket underlättade elevernas förståelse för ämnet, visar forskaren Anna Bergqvist i sin avhandling.

Entreprenörskap i skolan – stor skillnad mellan strategi och verklighet

Det skiljer åtskilligt mellan den skrivna strategin om entreprenörskap och vad som faktiskt händer ute på skolorna. Det upptäckte Karin Axelsson i sin forskning om hur entreprenörskap inom utbildningsområdet tolkats och utvecklats i förskola, skola och universitet.

Skolan gör skillnad – både på gott och ont

Ett mål i grundskolan är att alla elever, oavsett social bakgrund, ska ha samma möjlighet till utbildning. Det är ett sätt som skolan kan göra skillnad, men verksamheten kan även leda till andra, oavsiktliga skillnader, som inte nödvändigtvis är lika positiva. Forskaren Sabine Gruber har undersökt vilka de är.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?