Historielärares erfarenheter av 2011 års skolreformer varierar

När historielärare själva får berätta vad de senaste årens skolreformer har inneburit för dem och deras undervisning framträder bilden av en kluven lärarkår. Det visar Anders Perssons avhandling.

Anders Persson
Anders Persson

Född 1974
Bor i Falun

Disputerade 2017-09-15
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Lärartillvaro och historieundervisning: innebörder av ett nytt uppdrag i de mätbara resultatens tid

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag påbörjade min doktorandutbildning skulle en omfattande skolreform just implementeras i den svenska grundskolan. På mellanstadiet omfattade dessa förändringar bland annat återinförda betyg i årskurs 6, nationella prov i SO och nya kursplaner och kunskapskrav. Jag var intresserad av vad dessa förändringar skulle komma att innebära för lärare och för deras undervisning i historia.

Vad handlar avhandlingen om?

– Med utgångspunkt i 36 lärarintervjuer undersöker jag vad 2011 års skolreform, utifrån ett existensfilosofiskt perspektiv, kommit att innebära för lärare som undervisar historia i den svenska grundskolans årskurs 4-6. Lärarna får å ena sidan beskriva vad de själva finner meningsfullt, vad de längtar efter, vad de saknar och vad de blir glada av när det kommer till att undervisa historia på mellanstadiet, och å andra sidan berätta om hur de tolkat, hanterat och upplevt mötet med ett delvis nytt uppdrag.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I avhandlingen framträder bilden av en kluven lärarkår. Dels syns de lärare som uppger att de bekräftats och/eller utvecklats av en förändring som tydligare riktar fokus mot ett på förhand givet och mer kognitivt analytiskt och samhällsvetenskapligt orienterat historieämne. Dels märks de lärare som snarare vittnar om frustration inför ett uppdrag som i mindre utsträckning än tidigare tilltror elever och lärare att tillsammans, gärna med estetiska arbetsformer, närma sig historia som ett i grunden humanistiskt och livstolkande ämne. Bland den senare gruppen av lärare tycks det nya uppdragets krav på tydligt mätbara prestationer ha inneburit ett hinder för dem i deras egen lärartillvaro. I några fall framträder starka berättelser om hur de inte längre ser sig kunna vara den lärare de egentligen önskar vara.

Vad överraskade dig?

– I tidigare forskning finns ofta anmärkningar om mellanstadielärares bristande ämneskunskaper i historia. I mina intervjuer framträder emellertid ett antal spännande, och för den historiedidaktiska forskningen ofta bortglömda, perspektiv på vad historieämnet kan tänkas bidra med i ett skolsammanhang. De lärare jag mött har därmed påverkat mitt eget sätt att tänka om historieämnets syfte i skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att resultaten är betydelsefulla i flera olika sammanhang. Det skulle förstås glädja mig om de skolpolitiker som tar sig an arbetet att arbeta fram nästa skolreform tar del av de olika lärarnas röster och erfarenheter. Avhandlingen bidrar också till de mer tidlösa frågorna om vad det är att vara lärare och varför elever skall lära skolämnet historia. I dessa fall tror och hoppas jag att min forskning både ska kunna användas som diskussionsunderlag i lärarutbildning och lärarfortbildning.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-03-21 10:06 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-03 15:32 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.

Staying Mission Focused as a Leader

School leaders can resist the urge to micromanage by focusing on the most important goal: helping students and teachers succeed.