Historielärares syn på ämnet påverkar deras upplevelse av klassrummens mångfald

Fakta

Simon Lundberg

Bor i Sävar
Född år 1987

Disputerade 2025-03-14
vid Umeå universitet

Avhandling

Historieundervisning i en tid av migrationspräglad mångfald. Lärares didaktiska överväganden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag jobbade som historielärare i sex år innan jag blev forskare, så intresset kommer från praktiken. Min senaste arbetsplats var på en gymnasieskola i Stockholm där många elever hade migrationsbakgrund, och kom från olika etniska, kulturella, religiösa och språkliga bakgrunder, vilket blev tydligt i mötet med historieundervisningen. En elev uttryckte en väldig stolthet över den persiska historien och ville att den skulle få mer utrymme i undervisningen. Det var något som jag själv hade väldigt skrala kunskaper om och det fick mig att börja fundera på vad den typen av situationer innebär för olika lärare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingens övergripande syfte är att bidra med kunskap om vad samtidens migrationspräglade mångfald i skolan innebär för historieundervisningen. Jag intresserar mig framför allt för didaktiska överväganden. Vad de vill med undervisningen, vad de uppfattar som möjligheter och utmaningar och vilka strategier som de använder sig av. Avhandlingen består av två delstudier, där den första delen fokuserar på lärarnas professionella förhållningssätt. I den studien har jag intervjuat 20 lärare både på högstadiet och gymnasiet. Den andra delstudien har fokus på lärarnas egen bakgrund som potentiellt betydelsefullt för deras förhållningssätt. I den studien har jag gjort fördjupade intervjuer med sex av de 20 lärarna, om hur de uppfattar att deras bakgrund får betydelse för deras möte med en migrationspräglad mångfald i klassrummet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Lärare har flera olika intentioner med sin historieundervisning, och de kan tolka vad historieämnet är till för på väldigt olika sätt. Jag lyfter fram fyra olika intentioner och visar hur liknande intentioner kan betyda olika saker för lärarna. Ett exempel är att lärare har en idé om att utveckla elevers tänkande kring nuet, det förflutna och sin egen livssituation, men de kan vilja hålla slutprodukten av en sådan process öppen i varierande grad. Vissa lärare kan exempelvis lyfta fram svensk historia från olika perspektiv som en viktig del av nutidsförståelsen. Men de har en idé om att eleverna själva ska dra paralleller mellan det förflutna och den nutida livssituationen, snarare än att läraren ska förklara parallellerna. Man lämnar det öppet för eleverna att dra vissa kopplingar till idag. Andra lärare använder sig kanske av en mer sluten berättelse.

– En annan intention är kopplad till att använda historieämnet för samhörighet och fördjupad identitet. Vissa lärare lyfter fram vikten av att använda ämnet för att odla en nationell gemenskap genom att exempelvis fokusera på välfärdsstatens politiska utveckling och beskriva hur systemet fungerar med hjälp av historiska kunskaper. Sen finns det andra lärare som menar att ämnet behöver användas för att få eleverna att vara kritiska till narrativ som finns om svenskhet och invandrare. Så det är en ganska intressant spänning mellan olika sätt att använda ämnet.

– Jag har också identifierat utmaningar och möjligheter som lärare upplever med ämnet. En tydlig utmaning är kopplad till en migrationspräglad mångfald och dagens heterogena klassrum. Samma omständighet kan en lärare beskriva som väldigt utmanande, och en annan lärare som en stor möjlighet. Vad som är utmanande eller ses som en möjlighet formeras väldigt mycket i relation till hur lärarna ser på ämnet och vad de vill med ämnet.

– Ett kapitel i avhandlingen fokuserar på olika strategier för hur lärare hanterar de här utmanande omständigheterna. De kan bemöta utmaningarna på väldigt olika sätt och det är inte säkert att de själva uppfattar det som en viss strategi. Generellt kan jag säga att lärare anpassar undervisningen till elevernas egen historia med olika intentioner för ögonen. Det kan handla om allt från att väcka engagemang till att tillvarata elevernas referenskunskaper och få dem att förhålla sig kritiska till sin egen historia.

En tydlig utmaning är kopplad till en migrationspräglad mångfald och dagens heterogena klassrum. Samma omständighet kan en lärare beskriva som väldigt utmanande, och en annan lärare som en stor möjlighet.

Simon Lundberg

Vad överraskade dig?

– Precis som tidigare forskning har lyft fram såg jag att det kan vara oerhört svårt och känsligt att behandla historiska konflikter och andra kontroversiella frågor i klassrummet, och att lärare kan tendera att undvika visst innehåll. Det är inte överraskande, men jag visar att det här undvikandet kan göras på ett dolt eller öppet sätt. Vissa lärare kan vara öppna inför eleverna att det här är något som vi inte får in på eftersom det kanske leder till olika frågor om skuld. Medan andra gör den här begränsningen på ett mer dolt sätt, genom att man undviker att lägga fokus på en viss fråga.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskare inom historiedidaktik, utbildningsvetenskap och lärare. Strategierna kan vara ett stöd för lärare för att reflektera kring vad man själv uttrycker för strategi, eller vilken strategi man skulle vilja försöka ge sig på. Även skolpolitiker har nytta av resultaten. Det är väldigt mycket fokus på det som är mätbart i skolan idag, och ibland kanske man glömmer bort frågor om ämnets funktion och vad man vill att ämnet ska göra.