Historielektionernas berättelser formar elevernas identitet

Ingmarie Danielsson-Malmros har i sin forskning intresserat sig för historieämnets berättelser och hur de formar elevernas identiteter. – Det är viktigt att visa för eleverna hur vi konstruerar föreställningar om oss själva och andra, säger hon.

Ingmarie Danielsson-Malmros
Ingmarie Danielsson-Malmros

Född 1959
i Helsingborg

Disputerade 2012-10-19
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Det var en gång ett land… Berättelser om svenskhet i historieläroböcker och elevers föreställningsvärldar

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare i historia och religion sedan 1990-talet. Under de här åren har jag arbetat mycket med berättande, både mitt eget, som eleverna får utmana, och elevernas eget berättande. När jag började på forskarutbildningen mötte jag en teoretisk begreppsapparat som gav djup till det jag redan gjort som lärare. Jag har funderat mycket på varför det oftast är lättare att undervisa och engagera eleverna i religion än i historia. Vi tappar en existentiell dimension i historieämnet, att det handlar om oss själva. Jag tror att det är lättare att engagera eleverna om man fångar denna dimension.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat 52 historieläroböcker utgivna mellan 1931 och 2009 samt samlat in 54 texter där elever har fått skriva om Sveriges historia. Vilka berättelser om Sverige finns i läroböckerna, hur har de förändrats under den här perioden, och varför? Vilka berättelser eller berättelsefragment från läroböckerna återkommer i elevernas berättelser?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har hittat fem dominanta berättelser i läroböckerna: neutralitetsberättelsen, berättelsen om välstånds- eller välfärdslandet, berättelsen om demokratins föregångsland, berättelsen om främlingen och berättelsen om världens mest jämställda land. Berättelserna förändras och närmar sig varandra under olika perioder. Alla läroboksberättelser finns i elevernas texter, men de omtolkas och får ibland en annan sensmoral. Gemensamt för både läroboksförfattarna och eleverna är att de framställer Sverige som ett moraliskt föregångsland, vilket är anmärkningsvärt.

– Jag ser att de teman som diskuteras i det offentliga samtalen dyker upp i läroböckerna med en fördröjning på cirka tio år, till exempel föreställningen att den svenska kvinnan inte är så jämställd. Min poäng är att samtliga berättelser har stor betydelse för hur vi har konstruerat svenska identiteter.

Vad överraskade dig?

– När jag först gick igenom läroboksmaterialet såg jag inte berättelsen om Sverige som ett demokratiskt föregångsland. I elevtexterna uppträdde denna berättelse däremot otroligt tydligt. Detta var inte något som överensstämde med min förförståelse, utan elevernas texter gjorde mig uppmärksam på denna berättelse.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar i skolan måste vara medvetna om hur elever konstruerar sina identiteter och vad som ingår i deras föreställningsvärldar. Om man diskuterar detta med eleverna ser de på sin egen identitetskonstruktion med nya ögon. Avhandlingen är också speciellt angelägen för historielärare eftersom identitet och historiebruk finns omnämnda i de nya styrdokumenten. Avhandlingen kan också inspirera till att börja arbeta med ett berättelseperspektiv i historieundervisningen. Det är dock viktigt att påpeka att det inte handlar om att fabulera utan att laborera. Det är ett annat sätt att förhålla sig till det förflutna, att synliggöra att våra tolkningar alltid utgår från nuet.

Sidan publicerades 2012-11-22 10:39 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-11-28 10:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skönlitteratur ger historiemedvetna barn

Skönlitterära romaner kan ge mer historiekunskap än läroböcker, dessutom hjälper de barn att bygga upp ett historiemedvetande. Det menar Mary Ingemansson som har undersökt hur läsningen av en historisk romantriologi påverkar elevers bild av vikingatiden och deras syn på historia i allmänhet.

Lärarna har haft stor påverkan på historieundervisningen

I sin doktorsavhandling "History in the Service of Mankind: International Guidelines and History Education in Upper Secondary Schools in Sweden, 1927-2002" visar Thomas Nygren att svenska elever har ett stort intresse av internationell historia även om styrdokument tryckt på andra punkter och att lärarkåren betytt mycket för utvecklingen av historieundervisningen.

Lyckad kompetensutveckling med vardagsfokus

Medieproduktion ska enligt läroplanen införlivas i fler och fler ämnen. Men hur skaffar sig lärare den kompetensen? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.

Skolan är viktig för barn i samhällsvård

Barn i samhällsvård upplever betydligt mycket mer otrygghet och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Rikard Tordöns forskning visar att interventioner kan stärka elevernas skolresultat.  

Ämnesintegrering i praktiken – så funkar det

Ämnesintegration på gymnasiet kan ta sig i olika form – som en återkommande fråga, innehåll eller genom samverkan mellan skola och arbetsplatser. Det visar Maria Christidis som forskat om ämnesintegrerad undervisning och yrkeskunnande på gymnasiets vård- och omsorgsprogram.

Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning

Förmågan till kritisk granskning kan inte begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Det menar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Den läsande flickan – hyllad och kritiserad

Den bokslukande flickan både hyllas och kritiseras. Det konstaterar Sara Andersson som i sin forskning undersökt bilden av den läsande flickan genom 1900-talet.

Talängsliga elever lägger skulden på sig själva

Talängslan bör ses som ett klassrumsfenomen och en didaktisk utmaning snarare än som ett problem för vissa individer. Det menar Maria Nilsson som har undersökt hur elever i årskurs 2-5 upplever muntlig interaktion i engelskundervisningen.

Matematiklärares planering – en ständigt pågående process

Matematiklärares planering är en process som är svår att avgränsa, visar Helena Grundéns avhandling. I studien framkommer också att lärare ibland känner sig pressade att planera för en undervisning med ett allt större fokus på prestation, bedömningar och mätningar.

”Bredare definition av medier behövs i bildämnet”

Trots att bildlärare har ett brett perspektiv på medier är mediepedagogiken i bildundervisning oftast fokuserad på traditionella massmedier. Det konstaterar Ingrid Forsler som efterlyser en bredare definition av medier i ämnet bild.

Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

Videoanimationer hjälper förskolebarn att få syn på kemin

Videoanimationer är ett bra sätt att introducera kemi för förskolebarn. Med hjälp av animationer kan barnen föreställa sig abstrakta saker som atomer och molekyler, visar Clara Vidal Carullas.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

In video classes teachers parse clues to student wellbeing

The shift from in-person to remote learning is giving some teachers unprecedented video access into their students’ homes.

In schools, are we measuring what matters?

The psychologist, researcher, and MacArthur Fellow Angela Duckworth believes that to make better decisions in our school systems, we need to rethink the way we measure student capabilities.

How schools can build physical activity into classroom instruction

Teachers can build brief stretching or exercise breaks into virtual classes to improve concentration, academic performance and social and emotional health, while decreasing behavioral issues, says Kate Holmes of Springboard to Active Schools.

Should we screen kids’ genes to ‘predict’ how successful they’ll be in school?

Scientists feel we’re still far from that possibility, but new research could make it possible to spot the genetic patterns associated with educational performance.