Historielektionernas berättelser formar elevernas identitet

Ingmarie Danielsson-Malmros har i sin forskning intresserat sig för historieämnets berättelser och hur de formar elevernas identiteter. – Det är viktigt att visa för eleverna hur vi konstruerar föreställningar om oss själva och andra, säger hon.

Ingmarie Danielsson-Malmros
Ingmarie Danielsson-Malmros

Född 1959
i Helsingborg

Disputerade 2012-10-19
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Det var en gång ett land… Berättelser om svenskhet i historieläroböcker och elevers föreställningsvärldar

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare i historia och religion sedan 1990-talet. Under de här åren har jag arbetat mycket med berättande, både mitt eget, som eleverna får utmana, och elevernas eget berättande. När jag började på forskarutbildningen mötte jag en teoretisk begreppsapparat som gav djup till det jag redan gjort som lärare. Jag har funderat mycket på varför det oftast är lättare att undervisa och engagera eleverna i religion än i historia. Vi tappar en existentiell dimension i historieämnet, att det handlar om oss själva. Jag tror att det är lättare att engagera eleverna om man fångar denna dimension.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat 52 historieläroböcker utgivna mellan 1931 och 2009 samt samlat in 54 texter där elever har fått skriva om Sveriges historia. Vilka berättelser om Sverige finns i läroböckerna, hur har de förändrats under den här perioden, och varför? Vilka berättelser eller berättelsefragment från läroböckerna återkommer i elevernas berättelser?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har hittat fem dominanta berättelser i läroböckerna: neutralitetsberättelsen, berättelsen om välstånds- eller välfärdslandet, berättelsen om demokratins föregångsland, berättelsen om främlingen och berättelsen om världens mest jämställda land. Berättelserna förändras och närmar sig varandra under olika perioder. Alla läroboksberättelser finns i elevernas texter, men de omtolkas och får ibland en annan sensmoral. Gemensamt för både läroboksförfattarna och eleverna är att de framställer Sverige som ett moraliskt föregångsland, vilket är anmärkningsvärt.

– Jag ser att de teman som diskuteras i det offentliga samtalen dyker upp i läroböckerna med en fördröjning på cirka tio år, till exempel föreställningen att den svenska kvinnan inte är så jämställd. Min poäng är att samtliga berättelser har stor betydelse för hur vi har konstruerat svenska identiteter.

Vad överraskade dig?

– När jag först gick igenom läroboksmaterialet såg jag inte berättelsen om Sverige som ett demokratiskt föregångsland. I elevtexterna uppträdde denna berättelse däremot otroligt tydligt. Detta var inte något som överensstämde med min förförståelse, utan elevernas texter gjorde mig uppmärksam på denna berättelse.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar i skolan måste vara medvetna om hur elever konstruerar sina identiteter och vad som ingår i deras föreställningsvärldar. Om man diskuterar detta med eleverna ser de på sin egen identitetskonstruktion med nya ögon. Avhandlingen är också speciellt angelägen för historielärare eftersom identitet och historiebruk finns omnämnda i de nya styrdokumenten. Avhandlingen kan också inspirera till att börja arbeta med ett berättelseperspektiv i historieundervisningen. Det är dock viktigt att påpeka att det inte handlar om att fabulera utan att laborera. Det är ett annat sätt att förhålla sig till det förflutna, att synliggöra att våra tolkningar alltid utgår från nuet.

Sidan publicerades 2012-11-22 10:39 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-11-28 10:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skönlitteratur ger historiemedvetna barn

Skönlitterära romaner kan ge mer historiekunskap än läroböcker, dessutom hjälper de barn att bygga upp ett historiemedvetande. Det menar Mary Ingemansson som har undersökt hur läsningen av en historisk romantriologi påverkar elevers bild av vikingatiden och deras syn på historia i allmänhet.

Lärarna har haft stor påverkan på historieundervisningen

I sin doktorsavhandling "History in the Service of Mankind: International Guidelines and History Education in Upper Secondary Schools in Sweden, 1927-2002" visar Thomas Nygren att svenska elever har ett stort intresse av internationell historia även om styrdokument tryckt på andra punkter och att lärarkåren betytt mycket för utvecklingen av historieundervisningen.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Den psykosociala miljön kommer ofta i skymundan, i synnerhet i de högre stadierna och i gymnasieskolan. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem i hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola och lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

Örebroforskning om unga publicerad i högt rankad vetenskapstidskrift

Tonåringar och unga vuxna som upplever att en förälder avlider har större risk att drabbas av drogmissbruk och självmord än sina jämnåriga. Det visar forskare vid Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet i den högt rankade tidskriften The Lancet Public Health.

A way to make fractions easier to understand

New teachers can help simplify the complexities of fractions for students by using an unexpected tool—a multiplication chart.

Three tools to help educators better understand what students need

While teachers are familiar with wearing many hats, they might be surprised to learn that they are researchers too. Educators are constantly gathering and assessing data from their students, schools and classrooms.