Historielektionernas berättelser formar elevernas identitet

Ingmarie Danielsson-Malmros har i sin forskning intresserat sig för historieämnets berättelser och hur de formar elevernas identiteter. – Det är viktigt att visa för eleverna hur vi konstruerar föreställningar om oss själva och andra, säger hon.

Ingmarie Danielsson-Malmros
Ingmarie Danielsson-Malmros

Född 1959
i Helsingborg

Disputerade 2012-10-19
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Det var en gång ett land… Berättelser om svenskhet i historieläroböcker och elevers föreställningsvärldar

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare i historia och religion sedan 1990-talet. Under de här åren har jag arbetat mycket med berättande, både mitt eget, som eleverna får utmana, och elevernas eget berättande. När jag började på forskarutbildningen mötte jag en teoretisk begreppsapparat som gav djup till det jag redan gjort som lärare. Jag har funderat mycket på varför det oftast är lättare att undervisa och engagera eleverna i religion än i historia. Vi tappar en existentiell dimension i historieämnet, att det handlar om oss själva. Jag tror att det är lättare att engagera eleverna om man fångar denna dimension.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat 52 historieläroböcker utgivna mellan 1931 och 2009 samt samlat in 54 texter där elever har fått skriva om Sveriges historia. Vilka berättelser om Sverige finns i läroböckerna, hur har de förändrats under den här perioden, och varför? Vilka berättelser eller berättelsefragment från läroböckerna återkommer i elevernas berättelser?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har hittat fem dominanta berättelser i läroböckerna: neutralitetsberättelsen, berättelsen om välstånds- eller välfärdslandet, berättelsen om demokratins föregångsland, berättelsen om främlingen och berättelsen om världens mest jämställda land. Berättelserna förändras och närmar sig varandra under olika perioder. Alla läroboksberättelser finns i elevernas texter, men de omtolkas och får ibland en annan sensmoral. Gemensamt för både läroboksförfattarna och eleverna är att de framställer Sverige som ett moraliskt föregångsland, vilket är anmärkningsvärt.

– Jag ser att de teman som diskuteras i det offentliga samtalen dyker upp i läroböckerna med en fördröjning på cirka tio år, till exempel föreställningen att den svenska kvinnan inte är så jämställd. Min poäng är att samtliga berättelser har stor betydelse för hur vi har konstruerat svenska identiteter.

Vad överraskade dig?

– När jag först gick igenom läroboksmaterialet såg jag inte berättelsen om Sverige som ett demokratiskt föregångsland. I elevtexterna uppträdde denna berättelse däremot otroligt tydligt. Detta var inte något som överensstämde med min förförståelse, utan elevernas texter gjorde mig uppmärksam på denna berättelse.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar i skolan måste vara medvetna om hur elever konstruerar sina identiteter och vad som ingår i deras föreställningsvärldar. Om man diskuterar detta med eleverna ser de på sin egen identitetskonstruktion med nya ögon. Avhandlingen är också speciellt angelägen för historielärare eftersom identitet och historiebruk finns omnämnda i de nya styrdokumenten. Avhandlingen kan också inspirera till att börja arbeta med ett berättelseperspektiv i historieundervisningen. Det är dock viktigt att påpeka att det inte handlar om att fabulera utan att laborera. Det är ett annat sätt att förhålla sig till det förflutna, att synliggöra att våra tolkningar alltid utgår från nuet.

Sidan publicerades 2012-11-22 10:39 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-11-28 10:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skönlitteratur ger historiemedvetna barn

Skönlitterära romaner kan ge mer historiekunskap än läroböcker, dessutom hjälper de barn att bygga upp ett historiemedvetande. Det menar Mary Ingemansson som har undersökt hur läsningen av en historisk romantriologi påverkar elevers bild av vikingatiden och deras syn på historia i allmänhet.

Lärarna har haft stor påverkan på historieundervisningen

I sin doktorsavhandling "History in the Service of Mankind: International Guidelines and History Education in Upper Secondary Schools in Sweden, 1927-2002" visar Thomas Nygren att svenska elever har ett stort intresse av internationell historia även om styrdokument tryckt på andra punkter och att lärarkåren betytt mycket för utvecklingen av historieundervisningen.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Det visar Ulrika B Anderssons avhandling om hur framåtsyftande bedömning används av lärare i tidig läsundervisning.

Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

De flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg som med sitt elevperspektiv fyller en kunskapslucka i forskningen.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.