Historieundervisning skapar vi-känsla bland yngre elever

Yngre elever tycker att historia är ett underhållande ämne som ger praktiska kunskaper för framtiden. Karin Sandberg har forskat om mellanstadieelevers uttryckta historiekultur och hur de uppfattar skolämnet historia.

Karin Sandberg
Karin Sandberg

Född 1981
Bor i Västerås

Disputerade 2018-10-05
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Att lära av det förflutna: Yngre elevers förståelse för och motivering till skolämnet historia

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i historia och svenska men började forskarskolan i Historiska Medier vid Umeå universitet 2011 och skrev sedermera en licentiatuppsats kring historiska medier i gymnasieundervisningen. Många av dessa gymnasieelever uppgav då att de inte tyckte att ämnet historia hade något med deras liv att göra. Det väckte frågan om även yngre elever hade den inställningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur elever på mellanstadiet uppfattar ämnet historia – varför de tror att det är ett skolämne, vad kunskaperna kan användas till, hur de definierar ämnet till innehåll och form. Jag har intervjuat totalt 56 elvaåringar från sex olika kommunala skolor i tre kommuner. För att få ett så brett underlag som möjligt har jag valt skolor i olika typer av upptagningsområden, från villaområden till landsbygd och socialt utsatta områden. Avhandlingen innehåller även en teoretisk del där jag sätter in elevernas svar i Jörn Rüsens historiedidaktisk teori kring dimensioner av historiekultur: kognitiv, politisk, estetisk, moralisk och religiös.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att Rüsens dimensioner av historiekultur blir synliga i elevernas sätt att uttrycka sig. Framför allt pekar eleverna på att historieämnet är underhållande och stundom kittlande, vilket passar väl in på den estetiska dimensionen. Men även den politiska dimensionen är tydlig. Oavsett bakgrund pratar eleverna om den svenska historien som  ”sin” historia. Det finns ett uttalat och starkt ”vi”, vilket vittnar om att historieundervisningen har en tydlig påverkan på eleverna och deras syn på historia.

– Elevsvaren visar att de flesta tycker att historieämnet är roligt och underhållande. Ett fåtal är av annan åsikt och pekar på att ”alla är ju ändå döda”. I elevernas funderingar kring varför historia är ett skolämne lyfts framför allt nyttoaspekten, särskilt att ämnet kan ge praktiska kunskaper som är bra att ha i framtida yrken. Moraliska aspekter är inte lika tydliga. Betydligt färre elever ser att historiekunskaper kan bidra till att inte upprepa historien. Däremot reflekterar flera elever kring att historiekunskaper om exempelvis Stockholms blodbad kan lära att det är fel att döda.

Vad överraskade dig?

– Den starka ”vi-känslan” kring historiebeskrivningen. Gustav Vasa är landsfader för de här eleverna, oavsett deras egen bakgrund. Jag överraskades också av hur praktiskt eleverna såg på historiekunskaper, att det är något som de kan ha nytta av rent konkret snarare än ett sätt att förstå hur samhället fungerar. Det var roligt att eleverna gav så  kompetenta och genomtänkta svar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas lärare, lärarutbildare och blivande lärare har det. Men min avhandling är också ett inlägg i den pågående historiedidaktiska forskningen.

Susanne Sawander

Foto: Jonas Bilberg

Sidan publicerades 2018-10-02 09:24 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-10-11 11:37 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

Getting physical: How the Flagway game sparks learning and love of math

Flagway is a game designed for kids who have self-doubt about their math skills, enjoy being physical and are in need something way different than worksheets.

Recommended annual instruction time in full-time compulsory education in Europe – 2018/19

Did you know that the time available for learning could have a positive effect on students’ learning process, in particular, in the case of disadvantaged students? This report analyses the recommended minimum instruction time in full-time compulsory general education in 43 European education systems for the year 2018/19. (pdf)

Tidiga insatser är det viktigaste för eleverna

Strukturerna. Det är dem Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik, närstuderar i sin forskning. Och de strukturer som styr skolan är ofta inte gynnsamma för elever med stort behov av stöd, menar hon. ”Alla borde inte behöva nå samma mål samtidigt”.

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.