2018-10-02 09:24  362 Dela:

Historieundervisning skapar vi-känsla bland yngre elever

Yngre elever tycker att historia är ett underhållande ämne som ger praktiska kunskaper för framtiden. Karin Sandberg har forskat om mellanstadieelevers uttryckta historiekultur och hur de uppfattar skolämnet historia.

Karin Sandberg
Karin Sandberg

Född 1981
Bor i Västerås

Disputerade 2018-10-05
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Att lära av det förflutna: Yngre elevers förståelse för och motivering till skolämnet historia

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i historia och svenska men började forskarskolan i Historiska Medier vid Umeå universitet 2011 och skrev sedermera en licentiatuppsats kring historiska medier i gymnasieundervisningen. Många av dessa gymnasieelever uppgav då att de inte tyckte att ämnet historia hade något med deras liv att göra. Det väckte frågan om även yngre elever hade den inställningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur elever på mellanstadiet uppfattar ämnet historia – varför de tror att det är ett skolämne, vad kunskaperna kan användas till, hur de definierar ämnet till innehåll och form. Jag har intervjuat totalt 56 elvaåringar från sex olika kommunala skolor i tre kommuner. För att få ett så brett underlag som möjligt har jag valt skolor i olika typer av upptagningsområden, från villaområden till landsbygd och socialt utsatta områden. Avhandlingen innehåller även en teoretisk del där jag sätter in elevernas svar i Jörn Rüsens historiedidaktisk teori kring dimensioner av historiekultur: kognitiv, politisk, estetisk, moralisk och religiös.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att Rüsens dimensioner av historiekultur blir synliga i elevernas sätt att uttrycka sig. Framför allt pekar eleverna på att historieämnet är underhållande och stundom kittlande, vilket passar väl in på den estetiska dimensionen. Men även den politiska dimensionen är tydlig. Oavsett bakgrund pratar eleverna om den svenska historien som  ”sin” historia. Det finns ett uttalat och starkt ”vi”, vilket vittnar om att historieundervisningen har en tydlig påverkan på eleverna och deras syn på historia.

– Elevsvaren visar att de flesta tycker att historieämnet är roligt och underhållande. Ett fåtal är av annan åsikt och pekar på att ”alla är ju ändå döda”. I elevernas funderingar kring varför historia är ett skolämne lyfts framför allt nyttoaspekten, särskilt att ämnet kan ge praktiska kunskaper som är bra att ha i framtida yrken. Moraliska aspekter är inte lika tydliga. Betydligt färre elever ser att historiekunskaper kan bidra till att inte upprepa historien. Däremot reflekterar flera elever kring att historiekunskaper om exempelvis Stockholms blodbad kan lära att det är fel att döda.

Vad överraskade dig?

– Den starka ”vi-känslan” kring historiebeskrivningen. Gustav Vasa är landsfader för de här eleverna, oavsett deras egen bakgrund. Jag överraskades också av hur praktiskt eleverna såg på historiekunskaper, att det är något som de kan ha nytta av rent konkret snarare än ett sätt att förstå hur samhället fungerar. Det var roligt att eleverna gav så  kompetenta och genomtänkta svar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas lärare, lärarutbildare och blivande lärare har det. Men min avhandling är också ett inlägg i den pågående historiedidaktiska forskningen.

Susanne Sawander

Foto: Jonas Bilberg

Sidan publicerades 2018-10-02 09:24 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-10-11 11:37 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Marcus Larsson: Full ersättning till friskolor är orättvist

Att friskolor får samma ersättning som kommunala skolor trots att de inte har samma övergripande ansvar är ett problem. Då skolan befinner sig i ett konkurrensbaserat system riskerar kommunala skolan att dräneras på resurser när friskolor startar sin verksamhet, skriver Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans.