Historieundervisning skapar vi-känsla bland yngre elever

Yngre elever tycker att historia är ett underhållande ämne som ger praktiska kunskaper för framtiden. Karin Sandberg har forskat om mellanstadieelevers uttryckta historiekultur och hur de uppfattar skolämnet historia.

Karin Sandberg
Karin Sandberg

Född 1981
Bor i Västerås

Disputerade 2018-10-05
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Att lära av det förflutna: Yngre elevers förståelse för och motivering till skolämnet historia

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i historia och svenska men började forskarskolan i Historiska Medier vid Umeå universitet 2011 och skrev sedermera en licentiatuppsats kring historiska medier i gymnasieundervisningen. Många av dessa gymnasieelever uppgav då att de inte tyckte att ämnet historia hade något med deras liv att göra. Det väckte frågan om även yngre elever hade den inställningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur elever på mellanstadiet uppfattar ämnet historia – varför de tror att det är ett skolämne, vad kunskaperna kan användas till, hur de definierar ämnet till innehåll och form. Jag har intervjuat totalt 56 elvaåringar från sex olika kommunala skolor i tre kommuner. För att få ett så brett underlag som möjligt har jag valt skolor i olika typer av upptagningsområden, från villaområden till landsbygd och socialt utsatta områden. Avhandlingen innehåller även en teoretisk del där jag sätter in elevernas svar i Jörn Rüsens historiedidaktisk teori kring dimensioner av historiekultur: kognitiv, politisk, estetisk, moralisk och religiös.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att Rüsens dimensioner av historiekultur blir synliga i elevernas sätt att uttrycka sig. Framför allt pekar eleverna på att historieämnet är underhållande och stundom kittlande, vilket passar väl in på den estetiska dimensionen. Men även den politiska dimensionen är tydlig. Oavsett bakgrund pratar eleverna om den svenska historien som  ”sin” historia. Det finns ett uttalat och starkt ”vi”, vilket vittnar om att historieundervisningen har en tydlig påverkan på eleverna och deras syn på historia.

– Elevsvaren visar att de flesta tycker att historieämnet är roligt och underhållande. Ett fåtal är av annan åsikt och pekar på att ”alla är ju ändå döda”. I elevernas funderingar kring varför historia är ett skolämne lyfts framför allt nyttoaspekten, särskilt att ämnet kan ge praktiska kunskaper som är bra att ha i framtida yrken. Moraliska aspekter är inte lika tydliga. Betydligt färre elever ser att historiekunskaper kan bidra till att inte upprepa historien. Däremot reflekterar flera elever kring att historiekunskaper om exempelvis Stockholms blodbad kan lära att det är fel att döda.

Vad överraskade dig?

– Den starka ”vi-känslan” kring historiebeskrivningen. Gustav Vasa är landsfader för de här eleverna, oavsett deras egen bakgrund. Jag överraskades också av hur praktiskt eleverna såg på historiekunskaper, att det är något som de kan ha nytta av rent konkret snarare än ett sätt att förstå hur samhället fungerar. Det var roligt att eleverna gav så  kompetenta och genomtänkta svar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas lärare, lärarutbildare och blivande lärare har det. Men min avhandling är också ett inlägg i den pågående historiedidaktiska forskningen.

Susanne Sawander

Foto: Jonas Bilberg

Sidan publicerades 2018-10-02 09:24 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-10-11 11:37 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskoleklassen, 31 januari-1 februari i Stockholm

Två viktiga dagar för dig som arbetar i förskoleklassen! Ta del av föreläsningar om bl.a. kartläggning om språklig medvetenhet, problemlösning i matematiken, lågaffektivt bemötande, digitalt lärande, källkritik med yngre barn och mycket mer. Välkommen!

Skolbibliotek 2019, 20-21 mars i Göteborg

Mötesplatsen för dig som arbetar i och med skolbibliotek i grundskolan eller gymnasieskolan. I år presenteras föreläsningar om bl.a. biblioterapi, skolbibliotekariens pedagogiska roll, framtidsfrågorna för bibliotekens form och funktion, läs- och skrivstöd med digitala verktyg och hur du kan stödja elever att kunna skilja vetenskap från trams.

Olika slags kamratpåverkan styr val av gymnasieutbildning

Erik Rosenqvist visar i forskning att elever som befinner sig i mitten av betygsskalan påverkas mer av sina klasskamraters utbildningsval jämfört med hög-, respektive lågpresterande elever.

Elevers språkhandlingar formar tre olika identiteter

Ledaren, den motvilliga samt spelevinken är tre olika identiteter som elever formar och antar genom sina språkhandlingar. Det visar Sofia Svensson i sin fallstudie om elevers språkhandlingar.

Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling

Elever kan öka sin förmåga att ta till sig och producera text med hjälp av digital teknik. Men det sker inte per automatik, utan kräver mycket träning och lärarstöd för att fungera, understryker Thomas Nordström

Hög likvärdighet när matematiklärare bedömer nationella prov

Svenska mattelärare är duktiga att bedöma nationella prov. Den slutsatsen drar Anna Lind Pantzare i sin avhandling om kvalitetsaspekter i de nationella matematikproven på gymnasiet

Lärare från skolutvecklingsprojekt har hög kompetens om särskild begåvning

Elisabeth Mellroth belyser lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i undervisningen. När lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever, konstaterar hon.

Smidig övergång men utan didaktisk diskussion

Det finns ett gott och väletablerat samarbete mellan förskoleklasslärare och grundskollärare när elever går från förskoleklass till årskurs 1. Forskare Pernilla Kallberg konstaterar dock att lärarna sällan diskuterar det didaktiska arbetet i övergångsprocessen.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

”Lägg krutet på grundläggande matematikundervisning”

Orsakerna till dyskalkyli är mycket mer komplexa än vad vi tidigare trott. Det konstaterar Linda Olsson som forskat om elevers matematiska utveckling.

Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Förskolebarnet ur ett posthumanistiskt perspektiv

Förskollärarna plockade snabbt upp och implementerade det nya perspektiv som presenterades i Skolverkets stödmaterial i pedagogisk praktik. Det överraskade forskaren Therese Lindgren som i sin avhandling kritiskt granskat de posthumanistiska idéer som har funnit sin väg in i förskolan.

Det manliga geniet är norm på fysikutbildningen

Anders Johanssons forskning om normer och identiteter på fysikutbildningen visar att stereotypen av fysikern som ett manligt geni är djupt rotad. Högst status har teoretisk fysik medan experimentell fysik ses som något man väljer om man inte klarar de mer krävande teoretiska delarna.

Förståelse för historia kräver både vetenskaplig och existentiell kunskap

Trots nya vetenskapliga rön har läromedlen i ämnet historia inte utvecklats särskilt mycket. Det visar Helén Persson som forskat om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Resultatdialog 2018

Resultatdialog presenterar svensk utbildningsvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet. Sedan år 2005 har resultat från aktuella forskningsprojekt sammanfattats inom ramen för Resultatdialog, dels på en årlig konferens, dels i en antologi som kan laddas ner från Vetenskapsrådet.se. Läs antologin här (pdf).

Barn som gått i förskola har högre lön som vuxna

Längre utbildning och högre lön. Det är de långsiktiga effekterna av att gå i förskola. Däremot påverkas inte de kognitiva färdigheterna, visar en översikt av internationell forskning.

Låt det få ta tid

Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola måste arbeta utifrån sin verklighet. Det anser forskaren Pia Skott.

Arne Engström: Kontrareplik till Andreas Ryve

Arne Engström ger en motreplik till Andreas Ryve med flera angående effekten av storskaliga matematiksatsningar. Effekterna är svåra att påvisa och matematikutvecklingsresurser ska därför inte slösas bort på ineffektiva satsningar, menar Arne Engström.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats