Historieundervisning skapar vi-känsla bland yngre elever

Yngre elever tycker att historia är ett underhållande ämne som ger praktiska kunskaper för framtiden. Karin Sandberg har forskat om mellanstadieelevers uttryckta historiekultur och hur de uppfattar skolämnet historia.

Karin Sandberg
Karin Sandberg

Född 1981
Bor i Västerås

Disputerade 2018-10-05
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Att lära av det förflutna: Yngre elevers förståelse för och motivering till skolämnet historia

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i historia och svenska men började forskarskolan i Historiska Medier vid Umeå universitet 2011 och skrev sedermera en licentiatuppsats kring historiska medier i gymnasieundervisningen. Många av dessa gymnasieelever uppgav då att de inte tyckte att ämnet historia hade något med deras liv att göra. Det väckte frågan om även yngre elever hade den inställningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur elever på mellanstadiet uppfattar ämnet historia – varför de tror att det är ett skolämne, vad kunskaperna kan användas till, hur de definierar ämnet till innehåll och form. Jag har intervjuat totalt 56 elvaåringar från sex olika kommunala skolor i tre kommuner. För att få ett så brett underlag som möjligt har jag valt skolor i olika typer av upptagningsområden, från villaområden till landsbygd och socialt utsatta områden. Avhandlingen innehåller även en teoretisk del där jag sätter in elevernas svar i Jörn Rüsens historiedidaktisk teori kring dimensioner av historiekultur: kognitiv, politisk, estetisk, moralisk och religiös.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att Rüsens dimensioner av historiekultur blir synliga i elevernas sätt att uttrycka sig. Framför allt pekar eleverna på att historieämnet är underhållande och stundom kittlande, vilket passar väl in på den estetiska dimensionen. Men även den politiska dimensionen är tydlig. Oavsett bakgrund pratar eleverna om den svenska historien som  ”sin” historia. Det finns ett uttalat och starkt ”vi”, vilket vittnar om att historieundervisningen har en tydlig påverkan på eleverna och deras syn på historia.

– Elevsvaren visar att de flesta tycker att historieämnet är roligt och underhållande. Ett fåtal är av annan åsikt och pekar på att ”alla är ju ändå döda”. I elevernas funderingar kring varför historia är ett skolämne lyfts framför allt nyttoaspekten, särskilt att ämnet kan ge praktiska kunskaper som är bra att ha i framtida yrken. Moraliska aspekter är inte lika tydliga. Betydligt färre elever ser att historiekunskaper kan bidra till att inte upprepa historien. Däremot reflekterar flera elever kring att historiekunskaper om exempelvis Stockholms blodbad kan lära att det är fel att döda.

Vad överraskade dig?

– Den starka ”vi-känslan” kring historiebeskrivningen. Gustav Vasa är landsfader för de här eleverna, oavsett deras egen bakgrund. Jag överraskades också av hur praktiskt eleverna såg på historiekunskaper, att det är något som de kan ha nytta av rent konkret snarare än ett sätt att förstå hur samhället fungerar. Det var roligt att eleverna gav så  kompetenta och genomtänkta svar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas lärare, lärarutbildare och blivande lärare har det. Men min avhandling är också ett inlägg i den pågående historiedidaktiska forskningen.

Susanne Sawander

Foto: Jonas Bilberg

Sidan publicerades 2018-10-02 09:24 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-10-11 11:37 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolbibliotek 2019, 20-21 mars i Göteborg

Mötesplatsen för dig som arbetar i och med skolbibliotek i grundskolan eller gymnasieskolan. I år presenteras föreläsningar om bl.a. biblioterapi, skolbibliotekariens pedagogiska roll, framtidsfrågorna för bibliotekens form och funktion, läs- och skrivstöd med digitala verktyg och hur du kan stödja elever att kunna skilja vetenskap från trams.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Forskning för framtiden

Mer forskning om lärares och elevers arbete i klassrummet! Skolforskningsinstitutets nya generaldirektör Camilo von Greiff vurmar för en större blandning av olika forskningstraditioner.

Lotta Holme och Alma Memisevic: Inkludering som utmaning och möjlighet

Vi menar att begreppet inkludering har missuppfattats och det är viktigt att vi nu diskuterar både hinder och möjligheter för inkludering i skola och undervisning på ett nyanserat sätt, skriver Lotta Holme och Alma Memisevic, Linköpings universitet.

Jenny Edvardsson: “Boksamtal får elever att sätta ord på sina tankar”

Jenny Edvardsson, prisbelönt lärare i svenska och historia, tipsar om boksamtal utifrån Aidan Chambers modell.

Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor

De studier som ingår i översikten bygger på forskares observationer och analyser av leksituationer i förskolor. Översikten kan ge förskollärare värdefulla insikter och uppslag kring den egna undervisningen.