Historisk källtolkning kraftfullt sätt att skapa kunskap

Med historisk källtolkning blir historia ett undersökande ämne snarare än objektiva berättelser som ska minnas och återges. Källarbete är dessutom en motivationsfaktor, visar Patrik Johansson i sin praktiknära forskning.

Patrik Johansson
Patrik Johansson

Född 1972
Bor i Stockholm

Disputerade 2019-10-11
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Lära historia genom källor: Undervisning och lärande av historisk källtolkning i grundskolan och gymnasieskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som gymnasielärare i historia i många år, men varken jag eller kollegorna var nöjda med hur vi jobbade med historiska källmaterial. Vi märkte att eleverna tenderade att avfärda källor i de övningar vi gjorde. Det här fick mig att fundera på källornas koppling till källtolkning, vad det lärandet innebär och hur det kan undervisas om. Det finns en hel del internationell forskning i ämnet men väldigt lite från Skandinavien.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad det innebär för elever i olika åldrar att lära sig historisk källtolkning och hur historieundervisningen kan organiseras för att stötta lärandet. Avhandlingen bygger på två undervisningsutvecklande projekt där jag tillsammans med lärare från tre mellanstadieskolor samt en gymnasieskola designat, testat och utvärderat källtolkande undervisningsmetoder i historia. Jag har även sammanställt vad forskningen visar att källtolkning innebär och var svårigheterna finns.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Historiskt källarbete är ett kraftfullt sätt för att förstå historia som ett tolkande och undersökande ämne, snarare än utifrån objektiva berättelser som ska minnas och återges. Att utgå från källmaterial väcker nyfikenhet och engagemang hos eleverna. Genom att arbeta med föremål, som exempelvis texter eller arkeologiska fynd, skapas kunskap om historia genom elevernas eget undersökande. Källorna erbjuder ingångar till att lära sig om historiska fakta, historiska begrepp och metabegrepp, om historiska belägg och att ställa historiska frågor. Arbetet med källorna har en dubbelverkande funktion i det historiska lärandet.

– Avhandlingen formulerar hypoteser av vad det är elever måste få syn på och skilja ut för att lära sig källtolkning. Exempelvis måste de yngsta eleverna lära sig att göra skillnad på historiska berättelser och fiktiva berättelser, och gymnasieeleverna måste lära sig skilja på historiska perspektiv och samtidsperspektiv.

– Historieläroböcker är viktiga men historisk källtolkning är värd en mer central plats i undervisningen, inte minst på mellanstadiet där det är stor variation på elevernas läsförmåga. Resultaten visar vidare att urvalet av historiska källor är oerhört viktigt. I avhandlingen har jag formulerat sju designprinciper för undervisning i historisk källtolkning, bland annat om hur källor kan väljas, ut, hur vi kan motivera historiskt undersökningsarbete genom källor och hur lärare kan modellera kunnandet.

Vad överraskade dig?

– Det som verkligen överraskade både mig och mina kollegor var hur viktigt det var för eleverna att bearbeta sina egna erfarenheter i arbetet med källorna. Som lärare är det lätt att fokusera på de disciplinära aspekterna av källtolkningsarbete, men elever i alla åldrar visar att de vill och behöver använda och relatera till sin egen livsvärld för att ge källorna mening. Elever är väldigt uppmärksamma på detaljer och bryr sig om frågor om autenticitet – de gillar att undersöka och avslöja saker. Vi säger ofta att kontexterna ska komma först och att källorna kan begripas först därefter, men jag har sett hur detta arbete kan gå hand i hand.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare samt historiedidaktiker och forskare kan ha nytta av min avhandling. Jag tycker att historiska källmaterial bör få en mer central plats i historieundervisningen, dels för att öva källtolkning, dels för att de erbjuder ingångar till det övriga historiska lärandet. Förhoppningsvis kan lärare bli inspirerade att i högre utsträckning använda historiska källmaterial i undervisningen – i stort och smått.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-10-03 09:57 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-10-08 15:32 av Susanne Sawander


Relaterat

Gymnasielärare i psykologi, 6 februari

En konferensdag som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på psykologiämnet! Under dagen berör vi ämnen som vad psykologiämnet är och varför ser det ut som det gör, hur psykologiämnet vara till nytta i framtiden, prokrastinering, formativ undervisning och bedömning i psykologiämnet samt hur vi kan bli kvitt rädslor genom att lära av andra. Superspännande dag, välkommen!

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar i mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Komplexa textsamtal i fysikundervisningen

Att arbeta med textsamtal i NO-undervisningen är komplext. Det konstaterar Jenny Uddling som i sin forskning belyser både möjligheter och begränsningar till språk- och kunskapsutveckling som erbjuds under textsamtalen i fysikklassrummet.

Kränkningsfri skola fokus i det demokratiska uppdraget

Begreppet demokrati är i hög grad kopplat till idéer om mänskliga rättigheter och en outtalad ”svenskhet”. Det konstaterar Ami Cooper som också pekar på att det läggs ett stort ansvar på skolan att producera demokratiska medborgare.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Undervisning i matematik vinner på variation

Elever som är duktiga i matte tycker inte med självklarhet att ämnet är kul. Helena Roos visar i sin avhandling att den personliga relationen mellan lärare har stor betydelse för elevers deltagande och lärande i matematik.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Så kan skolnärvaro främjas

Att skolfrånvaro och psykisk ohälsa hos unga hänger ihop har uppmärksammats under de senaste åren. En ny forskningsöversikt har sammanställt kunskapsläget för vilka faktorer som främjar skolnärvaro.

”Lek är en bra social träning”

Ett forskningsprojekt på Grebyskolans fritidshem gav både samsyn och utvecklad lek. Läs artikeln ur senaste numret av Skolportens magasin här.

Consequences of school grading systems on adolescent health: evidence from a Swedish school reform

A new study has examined a reform of the Swedish school system; a reform centred on the introduction of grades and increased use of testing, especially standardised national tests, in the 6th and 7th school year. The reform had an indirect effect on psychosomatic symptoms and life satisfaction for these pupils. The negative effects of the reform were generally stronger for girls.

Elever med erfarenhet av robotar kritiska till att ha dem i klassrummet

Digitaliseringen och samhällets snabba tekniska utveckling har bidragit till diskussioner och tester av pedagogiska robotar i skolan. Ny forskning från Göteborgs universitet visar att elever med erfarenhet av robotar som läser av och analyserar känslor är mer negativa till dem än elever som inte träffat på dessa robotar tidigare.

In the Principal’s Office: Clark Elementary’s Isley shares strategies to develop teachers

Virginia elementary-school principal Anna Isley says building leadership skills of teachers can help boost retention rates and improve student performance. Isley, who began her career as a teacher, says connecting with other teachers in her first year set her on the path to success.