Historisk källtolkning kraftfullt sätt att skapa kunskap

Med historisk källtolkning blir historia ett undersökande ämne snarare än objektiva berättelser som ska minnas och återges. Källarbete är dessutom en motivationsfaktor, visar Patrik Johansson i sin praktiknära forskning.

Patrik Johansson
Patrik Johansson

Född 1972
Bor i Stockholm

Disputerade 2019-10-11
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Lära historia genom källor: Undervisning och lärande av historisk källtolkning i grundskolan och gymnasieskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som gymnasielärare i historia i många år, men varken jag eller kollegorna var nöjda med hur vi jobbade med historiska källmaterial. Vi märkte att eleverna tenderade att avfärda källor i de övningar vi gjorde. Det här fick mig att fundera på källornas koppling till källtolkning, vad det lärandet innebär och hur det kan undervisas om. Det finns en hel del internationell forskning i ämnet men väldigt lite från Skandinavien.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad det innebär för elever i olika åldrar att lära sig historisk källtolkning och hur historieundervisningen kan organiseras för att stötta lärandet. Avhandlingen bygger på två undervisningsutvecklande projekt där jag tillsammans med lärare från tre mellanstadieskolor samt en gymnasieskola designat, testat och utvärderat källtolkande undervisningsmetoder i historia. Jag har även sammanställt vad forskningen visar att källtolkning innebär och var svårigheterna finns.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Historiskt källarbete är ett kraftfullt sätt för att förstå historia som ett tolkande och undersökande ämne, snarare än utifrån objektiva berättelser som ska minnas och återges. Att utgå från källmaterial väcker nyfikenhet och engagemang hos eleverna. Genom att arbeta med föremål, som exempelvis texter eller arkeologiska fynd, skapas kunskap om historia genom elevernas eget undersökande. Källorna erbjuder ingångar till att lära sig om historiska fakta, historiska begrepp och metabegrepp, om historiska belägg och att ställa historiska frågor. Arbetet med källorna har en dubbelverkande funktion i det historiska lärandet.

– Avhandlingen formulerar hypoteser av vad det är elever måste få syn på och skilja ut för att lära sig källtolkning. Exempelvis måste de yngsta eleverna lära sig att göra skillnad på historiska berättelser och fiktiva berättelser, och gymnasieeleverna måste lära sig skilja på historiska perspektiv och samtidsperspektiv.

– Historieläroböcker är viktiga men historisk källtolkning är värd en mer central plats i undervisningen, inte minst på mellanstadiet där det är stor variation på elevernas läsförmåga. Resultaten visar vidare att urvalet av historiska källor är oerhört viktigt. I avhandlingen har jag formulerat sju designprinciper för undervisning i historisk källtolkning, bland annat om hur källor kan väljas, ut, hur vi kan motivera historiskt undersökningsarbete genom källor och hur lärare kan modellera kunnandet.

Vad överraskade dig?

– Det som verkligen överraskade både mig och mina kollegor var hur viktigt det var för eleverna att bearbeta sina egna erfarenheter i arbetet med källorna. Som lärare är det lätt att fokusera på de disciplinära aspekterna av källtolkningsarbete, men elever i alla åldrar visar att de vill och behöver använda och relatera till sin egen livsvärld för att ge källorna mening. Elever är väldigt uppmärksamma på detaljer och bryr sig om frågor om autenticitet – de gillar att undersöka och avslöja saker. Vi säger ofta att kontexterna ska komma först och att källorna kan begripas först därefter, men jag har sett hur detta arbete kan gå hand i hand.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare samt historiedidaktiker och forskare kan ha nytta av min avhandling. Jag tycker att historiska källmaterial bör få en mer central plats i historieundervisningen, dels för att öva källtolkning, dels för att de erbjuder ingångar till det övriga historiska lärandet. Förhoppningsvis kan lärare bli inspirerade att i högre utsträckning använda historiska källmaterial i undervisningen – i stort och smått.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-10-03 09:57 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-10-08 15:32 av Susanne Sawander


Relaterat

Gymnasielärare i psykologi, 6 februari

En konferensdag som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på psykologiämnet! Under dagen berör vi ämnen som vad psykologiämnet är och varför ser det ut som det gör, hur psykologiämnet vara till nytta i framtiden, prokrastinering, formativ undervisning och bedömning i psykologiämnet samt hur vi kan bli kvitt rädslor genom att lära av andra. Superspännande dag, välkommen!

Företagsekonomi i gymnasiet, 23 oktober i Stockholm

Nu fokuserar vi under en heldag på ämnet företagsekonomi på gymnasiet! Ta del av föreläsningar om etik och jämställdhetsfrågor ur ett företagsekonomiskt perspektiv, att undervisa med hjälp av visuella illustrationer för att förklara svåra begrepp och teorier, företagens roll i samhället, betyg och bedömning samt avslutningsvis ställs frågan - kan ekonomiutbildning bidra till de globala hållbarhetsmålen?

Undervisning i matematik vinner på variation

Elever som är duktiga i matte tycker inte med självklarhet att ämnet är kul. Helena Roos visar i sin avhandling att den personliga relationen mellan lärare har stor betydelse för elevers deltagande och lärande i matematik.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Elevers ordförråd i fokus i modersmålsundervisningen

I sin forskning om modersmålsundervisning visar Kirsten Stoewer att en stor del av det som sker i klassrummet i modersmålsundervisningen i engelska handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Det gäller både planerade och spontana aktiviteter.  

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Viktigt med tidiga läsinsatser

En ny studie visar att man tidigt kan ge de elever som har allra störst risk för lässvårigheter ett lyft med en intensiv men kort insats.

Så funkar utmattningssyndrom

Rekordmånga går in i väggen. När kraven ökar orkar hjärnan inte med. ”Många tror att det är en fråga om svaghet, att de känner efter för mycket. I själva verket är de som går in i väggen minst lata – de pressar sig till det yttersta”, säger Giorgio Grossi, docent i medicinsk psykologi och psykoterapeut på Stressmottagningen i Stockholm.

How to set up interest-based reading groups

A three-step plan for using surveys to gauge students’ interests as a basis for forming small reading discussion groups.

Här är 9 punkter för ett gott ledarskap

Chef-redaktionen har kokat ner 20 år av vetgirighet, skriverier och kunskaper i 9 steg till gott ledarskap.

Tool gauges use of Google in K-12 classrooms

Google has unveiled ”transformation reports” to give educators data on how often various Google offerings are actually used and for which specific tasks. This is important because a study last year by BrightBytes found the majority of software licenses purchased by schools went unused and another study by LearnTrials revealed just 9% of education-technology tools are used to their intended extent.