Historisk källtolkning kraftfullt sätt att skapa kunskap

Med historisk källtolkning blir historia ett undersökande ämne snarare än objektiva berättelser som ska minnas och återges. Källarbete är dessutom en motivationsfaktor, visar Patrik Johansson i sin praktiknära forskning.

Patrik Johansson
Patrik Johansson

Född 1972
Bor i Stockholm

Disputerade 2019-10-11
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Lära historia genom källor: Undervisning och lärande av historisk källtolkning i grundskolan och gymnasieskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som gymnasielärare i historia i många år, men varken jag eller kollegorna var nöjda med hur vi jobbade med historiska källmaterial. Vi märkte att eleverna tenderade att avfärda källor i de övningar vi gjorde. Det här fick mig att fundera på källornas koppling till källtolkning, vad det lärandet innebär och hur det kan undervisas om. Det finns en hel del internationell forskning i ämnet men väldigt lite från Skandinavien.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad det innebär för elever i olika åldrar att lära sig historisk källtolkning och hur historieundervisningen kan organiseras för att stötta lärandet. Avhandlingen bygger på två undervisningsutvecklande projekt där jag tillsammans med lärare från tre mellanstadieskolor samt en gymnasieskola designat, testat och utvärderat källtolkande undervisningsmetoder i historia. Jag har även sammanställt vad forskningen visar att källtolkning innebär och var svårigheterna finns.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Historiskt källarbete är ett kraftfullt sätt för att förstå historia som ett tolkande och undersökande ämne, snarare än utifrån objektiva berättelser som ska minnas och återges. Att utgå från källmaterial väcker nyfikenhet och engagemang hos eleverna. Genom att arbeta med föremål, som exempelvis texter eller arkeologiska fynd, skapas kunskap om historia genom elevernas eget undersökande. Källorna erbjuder ingångar till att lära sig om historiska fakta, historiska begrepp och metabegrepp, om historiska belägg och att ställa historiska frågor. Arbetet med källorna har en dubbelverkande funktion i det historiska lärandet.

– Avhandlingen formulerar hypoteser av vad det är elever måste få syn på och skilja ut för att lära sig källtolkning. Exempelvis måste de yngsta eleverna lära sig att göra skillnad på historiska berättelser och fiktiva berättelser, och gymnasieeleverna måste lära sig skilja på historiska perspektiv och samtidsperspektiv.

– Historieläroböcker är viktiga men historisk källtolkning är värd en mer central plats i undervisningen, inte minst på mellanstadiet där det är stor variation på elevernas läsförmåga. Resultaten visar vidare att urvalet av historiska källor är oerhört viktigt. I avhandlingen har jag formulerat sju designprinciper för undervisning i historisk källtolkning, bland annat om hur källor kan väljas, ut, hur vi kan motivera historiskt undersökningsarbete genom källor och hur lärare kan modellera kunnandet.

Vad överraskade dig?

– Det som verkligen överraskade både mig och mina kollegor var hur viktigt det var för eleverna att bearbeta sina egna erfarenheter i arbetet med källorna. Som lärare är det lätt att fokusera på de disciplinära aspekterna av källtolkningsarbete, men elever i alla åldrar visar att de vill och behöver använda och relatera till sin egen livsvärld för att ge källorna mening. Elever är väldigt uppmärksamma på detaljer och bryr sig om frågor om autenticitet – de gillar att undersöka och avslöja saker. Vi säger ofta att kontexterna ska komma först och att källorna kan begripas först därefter, men jag har sett hur detta arbete kan gå hand i hand.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare samt historiedidaktiker och forskare kan ha nytta av min avhandling. Jag tycker att historiska källmaterial bör få en mer central plats i historieundervisningen, dels för att öva källtolkning, dels för att de erbjuder ingångar till det övriga historiska lärandet. Förhoppningsvis kan lärare bli inspirerade att i högre utsträckning använda historiska källmaterial i undervisningen – i stort och smått.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-10-03 09:57 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-10-08 15:32 av Susanne Sawander


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.