Historisk källtolkning kraftfullt sätt att skapa kunskap

Med historisk källtolkning blir historia ett undersökande ämne snarare än objektiva berättelser som ska minnas och återges. Källarbete är dessutom en motivationsfaktor, visar Patrik Johansson i sin praktiknära forskning.

Patrik Johansson
Patrik Johansson

Född 1972
Bor i Stockholm

Disputerade 2019-10-11
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Lära historia genom källor: Undervisning och lärande av historisk källtolkning i grundskolan och gymnasieskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som gymnasielärare i historia i många år, men varken jag eller kollegorna var nöjda med hur vi jobbade med historiska källmaterial. Vi märkte att eleverna tenderade att avfärda källor i de övningar vi gjorde. Det här fick mig att fundera på källornas koppling till källtolkning, vad det lärandet innebär och hur det kan undervisas om. Det finns en hel del internationell forskning i ämnet men väldigt lite från Skandinavien.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad det innebär för elever i olika åldrar att lära sig historisk källtolkning och hur historieundervisningen kan organiseras för att stötta lärandet. Avhandlingen bygger på två undervisningsutvecklande projekt där jag tillsammans med lärare från tre mellanstadieskolor samt en gymnasieskola designat, testat och utvärderat källtolkande undervisningsmetoder i historia. Jag har även sammanställt vad forskningen visar att källtolkning innebär och var svårigheterna finns.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Historiskt källarbete är ett kraftfullt sätt för att förstå historia som ett tolkande och undersökande ämne, snarare än utifrån objektiva berättelser som ska minnas och återges. Att utgå från källmaterial väcker nyfikenhet och engagemang hos eleverna. Genom att arbeta med föremål, som exempelvis texter eller arkeologiska fynd, skapas kunskap om historia genom elevernas eget undersökande. Källorna erbjuder ingångar till att lära sig om historiska fakta, historiska begrepp och metabegrepp, om historiska belägg och att ställa historiska frågor. Arbetet med källorna har en dubbelverkande funktion i det historiska lärandet.

– Avhandlingen formulerar hypoteser av vad det är elever måste få syn på och skilja ut för att lära sig källtolkning. Exempelvis måste de yngsta eleverna lära sig att göra skillnad på historiska berättelser och fiktiva berättelser, och gymnasieeleverna måste lära sig skilja på historiska perspektiv och samtidsperspektiv.

– Historieläroböcker är viktiga men historisk källtolkning är värd en mer central plats i undervisningen, inte minst på mellanstadiet där det är stor variation på elevernas läsförmåga. Resultaten visar vidare att urvalet av historiska källor är oerhört viktigt. I avhandlingen har jag formulerat sju designprinciper för undervisning i historisk källtolkning, bland annat om hur källor kan väljas, ut, hur vi kan motivera historiskt undersökningsarbete genom källor och hur lärare kan modellera kunnandet.

Vad överraskade dig?

– Det som verkligen överraskade både mig och mina kollegor var hur viktigt det var för eleverna att bearbeta sina egna erfarenheter i arbetet med källorna. Som lärare är det lätt att fokusera på de disciplinära aspekterna av källtolkningsarbete, men elever i alla åldrar visar att de vill och behöver använda och relatera till sin egen livsvärld för att ge källorna mening. Elever är väldigt uppmärksamma på detaljer och bryr sig om frågor om autenticitet – de gillar att undersöka och avslöja saker. Vi säger ofta att kontexterna ska komma först och att källorna kan begripas först därefter, men jag har sett hur detta arbete kan gå hand i hand.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare samt historiedidaktiker och forskare kan ha nytta av min avhandling. Jag tycker att historiska källmaterial bör få en mer central plats i historieundervisningen, dels för att öva källtolkning, dels för att de erbjuder ingångar till det övriga historiska lärandet. Förhoppningsvis kan lärare bli inspirerade att i högre utsträckning använda historiska källmaterial i undervisningen – i stort och smått.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-10-03 09:57 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-10-08 15:32 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Svårigheter med Matematiklyftet

Veronica Sülau har forskat om vad som händer när ett nationellt kompetensutvecklingsprogram som Matematiklyftet landar i verkligheten. Nu har hennes avhandling valts ut av lärarpanelen som Skolportens favorit.

Krönika: Tiga är silver – tala är guld

När rektor lägger fram nya funderingar på arbetssätt är tiga silver och tala är guld. Det skriver Skolportens gästkrönikör Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Ifous fokuserar: Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?

Varför går det inte bättre för eleverna i vår gymnasieskola – trots att vi deltagit i fortbildningar, blivit föremål för Samverkan för bästa skola, digitaliserat skolan, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt? Dessa frågor ställde sig lärarna, skolledarna och kommunledningen och gav i uppdrag till Ifous, att i samarbete med forskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsh, genomföra en fördjupad nulägesanalys. (pdf)

The community programme coaching autistic pupils, their parents and teachers at mainstream Hong Kong schools

Number of pupils with autism spectrum disorders in mainstream public schools is up from 2,050 in 2010 to 8,710 in 2018. One programme is helping teachers, carers and students to adapt.

Konflikt på jobbet? Så löser du den bäst

En konflikt är beviset på att något nytt är på gång. Och det kan leda till något bra. För utan konflikt – ingen utveckling.