2014-12-03 11:53  956 Dela:

Hitta språket för tyst kunnande i teaterämnet

Hur kan vi skapa ett språk för det praktiska kunnandet inom teaterämnet? Pernilla Ahlstrand har arbetat med modellen Learning study för att undersöka vad ”gestaltande förmåga” egentligen innebär.

Pernilla Ahlstrand
Pernilla Ahlstrand

Född 1967
i Katrineholm

Disputerade 2014-09-12
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Att kunna lyssna med kroppen. En studie av gestaltande förmåga inom gymnasieskolans estetiska program, inriktning teater

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Skolan rör sig ju mer och mer mot att behandla kunskap som mätbar, men inom de estetiska ämnena saknas delvis ett språk för vårt kunnande – mycket sitter i kroppen. För mig som jobbat som teaterlärare blev det tydligt när det gäller återkoppling, exempelvis vid ett utvecklingssamtal, när vi ska prata om vilket kunnande vi eftersträvar.

Vad handlar avhandlingen om?

– I läroplanen för gymnasieskolan 2011, Gy 11, pratar man om en gestaltande förmåga inom ämnet teater och jag ville undersöka innebörden av det. Jag har gjort det genom att arbeta med modellen Learning study som forskningsansats. Jag har jobbat tillsammans med lärarna i tre olika lärarlag, planerat lektioner, filmat undervisningen, analyserat och reviderat lektionsupplägget. Syftet har varit att hitta ett språk för den kunskap som finns i det praktiska lärandet, en kroppens kunskap.

– Jag har sett det som en möjlig väg att ”tvinga” lärare att börja prata om den tysta kunskapen de besitter och ser i elevernas gestaltningar. I teaterns värld är man van att tänka i långa processer, men jag har velat bryta ner arbetet i mindre delar. Då har jag använt mig av olika ”lärandeobjekt” för att vara så specifik som möjligt. Exempelvis: Vad innebär ”förmågan att bejaka varandra i en scenisk gestaltning”.

Vad är de viktigaste resultaten?

– Att man får syn på kunnandet genom de svårigheter det innebär att ta sig från en lägre nivå till en högre, något man inom learning study-modellen kallar för kritiska aspekter. När det gäller förmågan att bejaka varandra krävs det såväl ett eget ”driv” som att kunna lyssna in den andra. En ”dubbelhet” där man lyssnar in med hela sin kropp. Om man får syn på dessa kritiska aspekter kan man jobba mer med övergångarna, exempelvis att träna det där med att pausa sitt ”eget driv” och ge plats för den andra. Dessa kategorier, ”driv” och ”dubbelhet” är ett sätt att sätta ord på det specifika kunnandet.

Vad överraskade dig?

– Att när man bryter ner det praktiska kunnandet i små delar så synliggörs komplexiteten. Jag tror att vi kan komma åt väldigt mycket kunskap genom att på detta sätt avgränsa och dela upp processen. Att gräva djupt i en övning kan på sikt skapa stor utveckling.

Vem har nytta av din avhandling?

– Jag hoppas att lektionsplaneringarna kan inspirera teaterlärare. Jag hoppas också att jag kan bidra till ett ämnesdidaktiskt språk, för att kunna visa på en praktisk kunskap i en värld där vi främst lyfter det teoretiska lärandet.

– Mycket analys och reflektion sker i kroppen när vi gestaltar – vi gör hela tiden tolkningar om vilken situation vi befinner oss i och hur vi ska ta oss vidare därifrån. Det är en väldigt komplex kunskapsprocess.

Hanna Nolin

Sidan publicerades 2014-12-03 11:53 av John Miller
Sidan uppdaterades 2014-12-08 13:25 av John Miller


Relaterat

Ideologi – inte forskning – styr synen på estetiskt utbildningsinnehåll

Vilka underliggande principer styr synen på estetiska ämnen? Jonathan Lilliedahl har gjort en analys av GY11 och tittat på remissyttrande och gjort en historisk jämförelse. Resultatet visar att argumenten för att lyfta bort Estetisk verksamhet är mer ideologiskt styrda än forskningsbaserade.

Estetiska lärprocesser och villkor för undervisningen

– Hantverkskunskaper har en manifest karaktär, vilket innebär att kunskapen är synlig för läraren. Läraren kan direkt se vad studenten inte förstått, säger Anna Ekström, som har undersökt hur studenters lärande inom textilhantverk.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser mer problematiserande undervisning i ämnet.

Skolan kan ändra matvanor

Många vill påverka ungas matvanor. Och det går, genom insatser i skolmatsalen och undervisningen, enligt Hillevi Prells avhandling Promoting dietary change. Intervening in school and recognizing health messages in commercials .

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar  Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Rättvisa jämförelser mellan prov med ny metod

Med hjälp av bakgrundsinformation om provtagare går det att få mer rättvisa jämförelser av kunskapsprov som Högskoleprovet och även en mer rättvis tilldelning av universitetsplatser. Det visar Gabriel Wallin i sin avhandling.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som exempelvis modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Ann-Sofie Jägerskog har forskat om sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Utmanande process att bli bildlärare

Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Självbilden påverkar motivationen i språkklassrummet

Undervisning som stimulerar elevernas bild av sig själva som blivande användare av franska språket ökar också motivationen. Det visar Céline Rocher-Hahlin som har undersökt motivationsprocessen för att lära sig franska, både från elevers och lärares perspektiv.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.

Så handskas akademin med konflikter och vantrivsel

Konflikter och vantrivsel kan uppstå på vilka arbetsplatser som helst, men vissa förhållanden inom akademin kan leda till extra stora problem.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)