Dela:

Att motivera när ingen motivation finns

Martin Hugo

Född 1968
i Stockholm

Liv och lärande i gymnasieskolan: En studie om elevers och lärares erfarenheter i en liten grupp på gymnasieskolans individuella program

Högskolan för lärande och kommunikation, 2007-03-09


AVHANDLING

Hur blev du intresserad av ämnet?

-Man kan säga att ämnet kom till mig. Min högskola blev kontaktad av en grupp lärare på individuella programmet som kämpade med bland annat hög frånvaro, mycket skolk och dåliga resultat hos sina elever. De hade beslutat sig för att prova en ny undervisningsmodell och ville att högskolan skulle vara med och dokumentera och följa deras arbete, vilket jag tyckte lät väldigt intressant. För mig personligen så passade det också bra eftersom jag visste att jag ville ägna mig åt praxisnära forskning ute bland människor – jag ville inte skriva en teoretisk avhandling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur gymnasieskolan ska möta de elever som har sämst meritvärde med sig från grundskolan. Under tre års tid har jag observerat och intervjuat en liten klass om åtta elever och deras lärare på IV-programmet, i syftet att beskriva både lärare och elevers erfarenheter av gymnasiet. Målsättningen för de här eleverna var att de skulle få kompetens att jobba i storkök och givetvis att de skulle få med sig så många betyg som möjligt. Lärarna i avhandlingen hade en teori om att eleverna hade problem med att möta många olika vuxna, därför ville de pröva att bara låta eleverna möta två olika lärare: en i kärnämnen och en i praktiska ämnen. Dessutom skulle man försöka skapa ett sammanhang som eleverna upplevde som meningsfullt.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– För att eleverna ska bli motiverade, tycka att det här är meningsfullt och faktiskt dyka upp till lektionerna krävs en nära och tät relation med lärarna. De behöver känna sig bekräftade som människor, inte som elever. Dessutom krävs en känsla av delaktighet: eleverna måste få uppleva att de är med och bestämmer över innehåll och form. Utöver medmänsklighet och delaktighet krävs slutligen att lärarna skapar en lärandesituation som är på riktigt, som fyller en verklig funktion. Det får inte bara handla om konstgjorda situationer i skolmiljö: det märktes direkt när eleverna fick i uppdrag att göra verklighetsanknutna saker, till exempel att laga mat till skolbarn. Det praktiska arbetet i handen, en riktig arbetssituation, det var då det lossnade för de här eleverna. En grundläggande förutsättning för de här eleverna är att här och nu måste upplevas som verkligt hela tiden.
– Det man måste komma ihåg är att ingångsvärdet för de här eleverna var att skolan var totalt värdelös, meningslös och alla lärare var knäppa. Idag går 99, 6 % av alla elever på gymnasiet, i den grupp elever som inte har ett enda betyg går hela 70 % på gymnasiet. Enda anledningen till att de läser vidare överhuvudtaget är för att det inte finns någon arbetsmarknad för 16-åringar. Men det intressanta i min studie är att efter 1½ – 2 år så har de här eleverna faktiskt ändrat inställning till skolan. Även lärarna tyckte att det blev en otrolig skillnad jämfört med tidigare, särskilt när det gällde skolproblematik och närvaro, dessutom tog eleverna många fler poäng än tidigare.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Hur mycket människor kan växa och ta igen om inställningen till lärandet förändras. En förbättrad självbild har oerhörd betydelse, det är helt fantastiskt. De här eleverna hade en väldigt dålig självbild när de började gymnasiet, men på slutet såg de sig själva som kompetenta köksarbetare som kunde en hel del. Så det handlar mycket om självutveckling och självförtroende.
– Jag förvånades också över hur uthålliga de här lärarna var: de hade en mycket medveten strategi som gick ut på att eleverna själva skulle förstå vilka beteende som var bra eller inte (att vara någon form av polis var helt meningslöst, då möttes de bara av mer motstånd). Jag tyckte det hela verkade ganska flummigt i början, det tog nästan ett år innan eleverna började följa de här reglerna, men när det väl lossnade så förstod jag hur medvetet lärarna hade arbetat med det här och vilket resultat det gav.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla lärare som arbetar med den här typen av elever i skolan, särskilt de på IV-programmet förstås, men överhuvudtaget så kan avhandlingen vara intressant för lärare som arbetar med omotiverade elever. Jag tror definitivt att man som lärare har nytta av att förstå hur de här eleverna faktiskt tänker.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Det är svårt att säga, det finns inget facit när man arbetar med människor, lärare måste ju skapa de modeller och metoder som funkar för dem. Men en sak är jag övertygad om: prov, läxor och ordningsbetyg – det är överhuvudtaget ingen motivationsfaktor för den här elevgruppen förrän de har ändrat inställning till den här skolkontexten. Allt hänger på att inställningen måste förändras först, och det är otroligt viktigt att ha förståelse för. Det är ingenting som kan hjälpa den här elevgruppen innan så har skett.

Hedda Lovén

Sidan publicerades 2007-04-04 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-05-02 14:59 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer