Höga ambitioner hos somaliska flickor

Somaliska flickor som bär sjal har höga utbildningsambitioner med sig hemifrån. Det visar Gunnel Mohme i sin avhandling.

Gunnel Mohme
Gunnel Mohme

Född 1954
Bor i Stockholm

Disputerade 2016-10-14
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Somali-Swedish Girls - The Construction of Childhood within Local and Transnational Spaces

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Barn med annan bakgrund än den svenska har alltid intresserat mig. Jag bott utomlands i många år, framför allt i Marocko och när jag flyttade hem jobbade jag på Kvarnbyskolan i Rinkeby. Så småningom skrev jag min magister i interkulturell kommunikation om muslimska flickor med sjal på högstadiet. Efter det ville jag även titta på samma grupp flickor på mellanstadiet, utifrån barnets eget perspektiv.

Vad handlar av handlingen om?

– Det är en kvalitativ etnografisk studie där jag försöker presentera några olika aspekter av hur flickor med somalisk härkomst konstruerar sin barndom. Flickor som går i en muslimsk skola har själva fått beskriva sina framtidsdrömmar. Jag har också tittat på varför föräldrarna valt att sätta dem i muslimsk skola samt om deras transnationella praktiker, hur de har kontakt med sin släkt och sin bakgrund.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Flickorna har höga utbildningsambitioner som de bär med sig hemifrån. Det är viktigt att veta för oss som möter dem. Det är lätt att vifta bort men det finns en bakomliggande dynamik där föräldrarnas höga ambitioner spelar in. När de väljer den muslimska skolan handlar det bara delvis om den religiösa profilen. De gör en medveten kalkyl av var barnen får bäst utbildning vilket man inte upplever att den kommunala skolan där de bor ger. Föräldrarna uttrycker också en rädsla för utsatthet och hur deras barn, oavsett kön, ska bemötas i andra skolor. Det saknas forskning om hur somaliska flickor blir bemötta i andra skolor och om hur de presterar, men föräldrarna för fram att man har låga förväntningar både på deras barn och på dem som föräldrar.

Vad överraskade dig?

– När flickorna skrev om var de skulle bo skrev 55 av 68 en ort. Och 37 av de orterna låg inte i Sverige. Innan jag hittade det transnationella perspektivet hade jag svårt att förstå varför. Men de här flickornas familjer är stora och utspridda över många länder så de ser en lätthet i att flytta till ett annat land om framtiden ser ljusare ut där.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det transnationella perspektivet på migration, med globaliseringen och lättheten att hålla kontakt med hemländerna, tror jag forskningen måste börja titta mer på när det gäller barn. Sen bör nog skolans värld fundera på hur vi ska jobba med att möta flickornas höga förväntningar, och med våra egna fördomar och förutfattade meningar.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2016-11-07 10:46 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-11-08 14:04 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Flerspråkiga barn lär av varandra

Finlandssvenska barn är bra på hantera sina två språk. Det visar Fredrik Rusk som forskat om flerspråkiga barns lärande som en social handling.

Tvåspråkighet och dyslexi en utmaning för skolan

Tvåspråkighet har generellt en positiv påverkan på kognitiva förmågor. Men detta gäller inte för tvåspråkiga barn med läs- och skrivsvårigheter. Niloufar Jalali-Moghadam belyser också i sin forskning att lärarna önskar mer kunskap om tvåspråkighet och dyslexi.

Spanskans tempus tar olika lång tid att lära

Svenskspråkiga elever har betydligt svårare att lära sig använda spanskans imperfekt jämfört med dess preteritum. Som lärare i de latinska språk finns därför skäl att fokusera på hur just imperfekt fungerar, menar forskare Fernando López Serrano.

Så påverkas utbildningsreformer av olika typer av hot

Planering och implementering av utbildningsreformer påverkas av upplevda hotbilder. Det konstaterar Helen Dwyer i sin avhandling om hur specialpedagogiska reformer initieras och införs från politisk nivå till skolnivå.

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att det skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och olika socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Språket ställer till det för eleverna i genetikundervisningen

Lärare använder centrala begrepp på olika sätt i genetikundervisningen, vilket gör innehållet otydligt för eleverna. Det visar Karin Thörne som forskat om genetikundervisningen på högstadiet.

Barns grupplekar skapar olika slags energier

Elevers lekar i olika typer av kamratgrupper skapar olika slags känsloenergier. De här energierna påverkar klassrumsklimatet, visar Maria Heintz som forskat om skolbarns sociala samspel.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers kunskapssyn har betydelse för deras lärande

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat de senaste 20 årens styrning av Skolverket. Att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden var ett överraskande resultat.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Vetenskaplig artikel inom FoU-programmet Undervisning i förskolan

Nu finns ytterligare en vetenskaplig artikel skriven inom ramen för Ifous FoU-program Undervisning i förskolan. Artikeln är skriven av universitetslektor Linda Palla och professor Ann-Christine Vallberg-Roth, Malmö universitet, och publicerad i den vetenskapliga tidskriften Problems of Education in the 21st Century.

Skärmtiden kan leda till närsynthet hos barn

Närsynthet hos barn i 4-7 års ålder har ökat med 179 procent de senaste sex åren i Jönköpings län. Denna ökning sker samtidigt som digitala skärmar blir populärare. Ögonläkaren Tomas Bro vill nu se om de två har ett samband.

What makes a good school culture?

Most principals have an instinctive awareness that organizational culture is a key element of school success. But like many organizational leaders, principals may get stymied when they actually try to describe the elements that create a positive culture.

Procrastinating? Still? How a tomato timer can help you stop putting things off

Procrastination is painful. But setting a timer for 25 minutes, focusing deeply and then rewarding yourself can help students accomplish their goals. According to educator Barbara Oakley, ”Anyone can do 25 minutes of studying.”

What video games in schools can teach us about learning

Southgate primary in West Sussex is one of many British schools bringing games into the classroom, with staff seeing benefits for parents as well as students.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats