Höga krav ger sämre hälsa

Lotta Nylander

Ulrika Eriksson

Född 1976
i Östersund

Disputerade 2012-03-16
vid Mittuniversitetet

AVHANDLING

Barns självrapporterade hälsa: Betydelsen av socialt kapital i skolan och närområdet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag deltog i ett projekt där grundstrukturen var utformad av min handledare men jag hade även stor frihet att lägga upp det efter eget intresse. Det gav mig möjlighet att studera barns uppfattning om socialt kapital.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om barns uppfattningar av socialt kapital i skolan och i närområdet och hur det relaterar till deras självrapporterade hälsa. Hörnstenen i det sociala kapitalet är de formella och informella sociala nätverk som barnet har. Till exempel medlemskap i en förening, familjen, vänner och grannar. Socialt kapital omfattar även den tillit och de normer som uppstår i de sociala nätverken. Avhandlingen bygger på fyra delstudier som behandlar 11- till 15-åringar.

– Det som är unikt är att jag också undersökt barn i glesbygd. Annan forskning inom området bygger ofta på storstadsmiljöer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Först och främst att de sociala faktorerna har ett samband med barns självrapporterade hälsa. Jag kollade specifikt på krav i skolan. Då kunde jag se att risken för att rapportera en högre grad av hälsobesvär, som ont i magen, huvudvärk och yrsel, ökade med höga krav i klassen. Det gäller även om den enskilde individen inte upplever att kraven är höga. Det räcker att kraven generellt är höga för att hälsobesvären ska öka. Det finns också en skillnad mellan könen, flickor i klasser med höga krav påverkas mer negativt än pojkar och rapporterar fler hälsobesvär.

– Jag kunde även se att barn som växer upp i glesbygd har högre tillit och trygghet i närområdet än barn i storstad. Barn uppfattade glesbygdsmiljön som trygg och som ett bra ställe att växa upp på, samtidigt som de beskrev miljön som begränsande. Glesbygdsmiljön skapar komplexa strukturer av sociala nätverk och sammanhållning, men kan också vara en grund för utanförskap och social kontroll.

Vad överraskade dig?

– Både skillnaden mellan flickor och pojkar, och att det fanns skillnader mellan glesbygd och storstad.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som jobbar med barn inom områden som rör hälsa.

Sidan publicerades 2012-04-02 15:02 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-04-17 11:56 av Moa Duvarci Engman