2019-02-20 11:05  3520 Dela:

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

I förskolan är förväntningarna på personalens förmåga att kommunicera med föräldrarna höga. Samtidigt får de varken utbildning eller tid för uppgiften. Det visar en avhandling av Linn Eckeskog.

Linn Eckeskog
Linn Eckeskog

Född 1984
Bor i Umeå

Disputerade 2019-02-01
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Kommunikation i förskolan: förskollärares och barnskötares kommunikation med föräldrar i ett digitaliserat medielandskap

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det började med att jag år 2012 såg förskolor använda Twitter och började fundera på varför de gör det. Twitter är ett publikt medium, men de vände sig till föräldrar och tonen var stundtals rätt hård. Jag satte mig in i föräldrakommunikation och upptäckte att det inte fanns så mycket forskning. Så jag bestämde mig för att göra den grundläggande studie jag trodde redan skulle finnas.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om det ouppmärksammade kommunikationsarbete som förskollärare och barnskötare ägnar sig åt, och om de utmaningar de möter när de kommunicerar med föräldrar. Det handlar om allt från kanaler till val av teckensnitt och vad det förmedlar. Jag har även gjort en fallstudie av införandet av en obligatorisk lärplattform i en förskola i ett bostadsområde med sociala utmaningar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Studien visar att det är en sak att arbeta med kommunikation i en förskola där de flesta föräldrar är högutbildade, och en annan i ett område med sociala utmaningar. Personalen behöver kunna anpassa sin kommunikation efter föräldragrupperna. Kraven och förväntningarna på personalen är rätt höga, sett till läroplanen. De förväntas möjliggöra för föräldrarna att vara delaktiga, men personalen får inte utbildning och sällan tid avsatt för det. Dessutom har många otillräckliga tekniska resurser. Kommunikationen ser väldigt olika ut, vilket är ett demokratiskt problem. Dessutom är det en professionaliseringsfråga. Medarbetarnas kommunikation om förskolan formar föräldrarnas bild av förskolan och vad den handlar om. Om personalen får rätt redskap kan kommunikation vara ett verktyg både för likvärdighet och för professionalisering.

Vad överraskade dig?

– Att kommuner fortsätter att föra in digitala verktyg utan att ta hänsyn till behoven och förutsättningarna ute i verksamheterna. Det införs digitala verktyg som beslutsfattare förutsätter ska förbättra verksamheterna, men när de inte anpassas efter förskolans behov riskerar de istället att skapa problem.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förskolechefer, förskollärare och barnskötare som arbetar med de här arbetsuppgifterna men sällan har tänkt på det som kommunikationsarbete. Jag kommer inte med några rätt eller fel, men med perspektiv på kommunikation i förskolan. Jag hoppas att min avhandling kan erbjuda igenkänning och förhoppningsvis vara till hjälp.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2019-02-20 11:05 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-02-27 11:43 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.