Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

I förskolan är förväntningarna på personalens förmåga att kommunicera med föräldrarna höga. Samtidigt får de varken utbildning eller tid för uppgiften. Det visar en avhandling av Linn Eckeskog.

Linn Eckeskog
Linn Eckeskog

Född 1984
Bor i Umeå

Disputerade 2019-02-01
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Kommunikation i förskolan: förskollärares och barnskötares kommunikation med föräldrar i ett digitaliserat medielandskap

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det började med att jag år 2012 såg förskolor använda Twitter och började fundera på varför de gör det. Twitter är ett publikt medium, men de vände sig till föräldrar och tonen var stundtals rätt hård. Jag satte mig in i föräldrakommunikation och upptäckte att det inte fanns så mycket forskning. Så jag bestämde mig för att göra den grundläggande studie jag trodde redan skulle finnas.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om det ouppmärksammade kommunikationsarbete som förskollärare och barnskötare ägnar sig åt, och om de utmaningar de möter när de kommunicerar med föräldrar. Det handlar om allt från kanaler till val av teckensnitt och vad det förmedlar. Jag har även gjort en fallstudie av införandet av en obligatorisk lärplattform i en förskola i ett bostadsområde med sociala utmaningar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Studien visar att det är en sak att arbeta med kommunikation i en förskola där de flesta föräldrar är högutbildade, och en annan i ett område med sociala utmaningar. Personalen behöver kunna anpassa sin kommunikation efter föräldragrupperna. Kraven och förväntningarna på personalen är rätt höga, sett till läroplanen. De förväntas möjliggöra för föräldrarna att vara delaktiga, men personalen får inte utbildning och sällan tid avsatt för det. Dessutom har många otillräckliga tekniska resurser. Kommunikationen ser väldigt olika ut, vilket är ett demokratiskt problem. Dessutom är det en professionaliseringsfråga. Medarbetarnas kommunikation om förskolan formar föräldrarnas bild av förskolan och vad den handlar om. Om personalen får rätt redskap kan kommunikation vara ett verktyg både för likvärdighet och för professionalisering.

Vad överraskade dig?

– Att kommuner fortsätter att föra in digitala verktyg utan att ta hänsyn till behoven och förutsättningarna ute i verksamheterna. Det införs digitala verktyg som beslutsfattare förutsätter ska förbättra verksamheterna, men när de inte anpassas efter förskolans behov riskerar de istället att skapa problem.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förskolechefer, förskollärare och barnskötare som arbetar med de här arbetsuppgifterna men sällan har tänkt på det som kommunikationsarbete. Jag kommer inte med några rätt eller fel, men med perspektiv på kommunikation i förskolan. Jag hoppas att min avhandling kan erbjuda igenkänning och förhoppningsvis vara till hjälp.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2019-02-20 11:05 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-02-27 11:43 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

”Rektorer tror på sig själva – för mycket”

Svensk skola sätter inte bara överbetyg på sina elever. Även rektorer har för höga tankar om sig själva, säger Mats Alvesson, professor och organisationsforskare vid Lunds universitet.

Tema psykisk hälsa – hur hjälper vi unga med funktionsnedsättning i skolan som inte mår bra?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att lyfta frågan om psykisk ohälsa bland unga med funktionsnedsättning. Följ seminariet direkt eller anmäl dig för att delta på plats.

Prisas för forskning som mäter språkinlärning i hjärnan

Varför har vissa barn svårare att lära sig läsa och skriva? Det vill forskaren Johan Mårtensson vid Lunds universitet ta reda på med hjälp av den senaste magnetröntgentekniken. Nu prisas hans gränsöverskridande forskning, som kombinerar språkvetenskap, kunskap om hjärnans förändrade strukturer och klassrumspedagogik, av LMK-stiftelsen.

”Uppdraget måste förändras i grunden”

Det var betydligt lättare att vara skolledare före 90-talskrisen. Sedan dess har både resurserna krympt och kraven höjts. ”Nu måste förutsättningarna för uppdraget förändras i grunden”, säger forskaren Annika Härenstam som studerat ämnet i decennier.