Höga utbildningsambitioner hos barn till utrikesfödda

Barn till utrikesfödda tenderar att ha högre utbildningsambitioner än inrikesfödda i motsvarande skolor och livssituation. I sin avhandling har Olav Nygård tittat närmare på varför det är så. 

Olav Nygård
Olav Nygård

Bor i Stockholm
Född år 1982

Disputerade 2020-10-16
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Educational Aspirations and Attainments: How resources relate to outcomes for children of immigrants in disadvantaged Swedish schools

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag blev intresserad när jag skrev min magisteruppsats. Jag intresserade mig för skolresultat hos utrikesfödda och blev själv förvånad över mina resultat och funderade mycket på om jag gjort något fel eller missat något. Gradvis växte tanken fram att här kunde vara något att forska på.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om utbildningsambitioner och skolresultat hos barn till utrikesfödda. Jag upplevde att det fanns en idé att problemen i svensk skola i stor utsträckning har att göra med invandrare, eller barn till invandrare. Att de skulle vara stökiga och omotiverade med otillräckliga språkkunskaper, men jag såg att många barn till utrikesfödda hade en massa resurser som det inte pratades om, som ett rikt kontaktnät och kompisar som var studiemotiverade. Den motsägelsen ligger till grund för avhandlingen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Barn till utrikesfödda tenderar att ha höga utbildningsambitioner i förhållande till barn till inrikesfödda i motsvarande skolor och livssituation. Min slutsats är att det beror på tre saker:

1. Att många av de utrikesfödda barnens familjer hade en högre position i hemlandet än vad de har i Sverige. Få skulle anta att om en advokat blir av med jobbet så ändras hela hens världsbild, på samma sätt är det en felaktig tanke att anta att migranter som kommer hit är ett oskrivet blad.

2. Många av de utrikesfödda barnen har tillgång till förhållandevis stora sociala nätverk. Det menar jag hänger ihop med familjernas position i hemlandet. Personer med högre positioner har fler, och mer välpositionerade kontakter. De banden kanske förändras genom migrationen men det är inte nödvändigtvis så att de försvinner.

3. Föräldrarnas klassposition verkar ge barnen en högre ambitionsnivå som gör att barnen oftare gör akademiskt orienterade val. De söker högskoleförberedande program och om de misslyckas så söker de i större utsträckning på Komvux.

Vad överraskade dig?

– Från början överraskades jag av allt det här. Det har funnits en konsensus att barn till utrikesfödda har mindre sociala nätverk men tidigare forskning har fokuserat på nätverk som är relevanta för att få jobb. En släkting i Tyskland är kanske inte så relevant för att få jobb för den som bor i en förort till Stockholm men släktingen kan fortfarande motivera till att läsa vidare.

Vem har nytta av dina resultat?

– De som jobbar med skolfrågor eller i skolans omgivning. Om vi har migranter som kommit till Sverige som överlag är positivt inställda till utbildning och är ambitiösa, men som ändå inte lyckas bra i skolan så finns det ett visst mått av anklagelser mot det svenska skolsystemet. Vi har också en idé om att den som vill ska få möjligheter och att meriter ska avspeglas i hur man lyckas på arbetsmarknaden. Men har vi en grupp som anstränger sig och som ändå har svårt att lyckas så är det något som skaver.

Av Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2021-05-05 10:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att den synen skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och deras socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Sociala nätverk påverkar ungdomars möjligheter till jobb och bostad

Resursrika sociala nätverk skapar fördel både på arbetsmarknaden och på bostadsmarknaden. Det visar Anton Andersson i sin forskning om socialt kapital.

Vuxenutbildning Webbkonferens

Konferensen riktar sig till dig som är lärare eller rektor inom vuxenutbildningen. Ta bl.a. del av föreläsningar om tydliggörande pedagogik, estetiska lärprocesser samt språkutvecklande arbetssätt - i mötet med vuxna elever.

Idrott och hälsa Webbkonferens

Konferensen för dig som undervisar i idrott och hälsa på högstadiet och gymnasiet! Ta del av intressanta föreläsningar om bl.a tillgängliga lärmiljöer och socialt samspel, hållbar idrottsundervisning, att bedriva undervisning om friluftsliv med begränsade resurser samt stödundervisning i motorik för nyanlända flickor.

Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

De flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg som med sitt elevperspektiv fyller en kunskapslucka i forskningen.

Friluftsundervisning stärker tron på egen förmåga

Friluftsundervisningen kan bidra till en ny syn på sig själv och vad som är möjligt. Det menar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser en mer problematiserande undervisning i ämnet.

Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv påverkan på både tillit till sin egen förmåga, delaktighet och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills i sin avhandling.

Äldre elever får för lite dagsljus och rörelse

Elever på högstadiet får alldeles för lite av både rörelse och solljus under skoldagen. Det konstaterar Peter Pagels som forskat om skolgårdens och rastens betydelse för elevers hälsa.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Stor variation i synen på bedömning bland idrottslärare

Bedömning för lärande i ämnet idrott och hälsa blir väldigt olika beroende på hur läraren tolkar begreppet. Björn Tolgfors har identifierat fem olika versioner av BFL i ämnet och vilka didaktiska relationer mellan lärare, elev och ämnesinnehåll som etableras i praktiken.

Svårt få höga betyg i idrott för flickor med utländsk bakgrund

Lena Svennbergs forskning visar att kunskaper och hälsa, snarare än färdigheter och motivation, står i fokus när lärare i idrott och hälsa sätter betyg. Störst möjlighet att få högsta betyg i ämnet är pojkar som bott i Sverige sedan skolstart, går i friskola och har högutbildade föräldrar.

Olika förutsättningar för att nå målen i hem- och konsumentkunskap

Fristående grundskolor har i lägre grad lokaler ämnade för hem- och konsumentkunskap. Elever i grundskolan får därmed inte likvärdiga förutsättningar att nå målen i ämnet, konstaterar Cecilia Lindblom i sin avhandling.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.