Höga utbildningsambitioner hos barn till utrikesfödda

Barn till utrikesfödda tenderar att ha högre utbildningsambitioner än inrikesfödda i motsvarande skolor och livssituation. I sin avhandling har Olav Nygård tittat närmare på varför det är så. 

Olav Nygård
Olav Nygård

Bor i Stockholm
Född år 1982

Disputerade 2020-10-16
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Educational Aspirations and Attainments: How resources relate to outcomes for children of immigrants in disadvantaged Swedish schools

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag blev intresserad när jag skrev min magisteruppsats. Jag intresserade mig för skolresultat hos utrikesfödda och blev själv förvånad över mina resultat och funderade mycket på om jag gjort något fel eller missat något. Gradvis växte tanken fram att här kunde vara något att forska på.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om utbildningsambitioner och skolresultat hos barn till utrikesfödda. Jag upplevde att det fanns en idé att problemen i svensk skola i stor utsträckning har att göra med invandrare, eller barn till invandrare. Att de skulle vara stökiga och omotiverade med otillräckliga språkkunskaper, men jag såg att många barn till utrikesfödda hade en massa resurser som det inte pratades om, som ett rikt kontaktnät och kompisar som var studiemotiverade. Den motsägelsen ligger till grund för avhandlingen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Barn till utrikesfödda tenderar att ha höga utbildningsambitioner i förhållande till barn till inrikesfödda i motsvarande skolor och livssituation. Min slutsats är att det beror på tre saker:

1. Att många av de utrikesfödda barnens familjer hade en högre position i hemlandet än vad de har i Sverige. Få skulle anta att om en advokat blir av med jobbet så ändras hela hens världsbild, på samma sätt är det en felaktig tanke att anta att migranter som kommer hit är ett oskrivet blad.

2. Många av de utrikesfödda barnen har tillgång till förhållandevis stora sociala nätverk. Det menar jag hänger ihop med familjernas position i hemlandet. Personer med högre positioner har fler, och mer välpositionerade kontakter. De banden kanske förändras genom migrationen men det är inte nödvändigtvis så att de försvinner.

3. Föräldrarnas klassposition verkar ge barnen en högre ambitionsnivå som gör att barnen oftare gör akademiskt orienterade val. De söker högskoleförberedande program och om de misslyckas så söker de i större utsträckning på Komvux.

Vad överraskade dig?

– Från början överraskades jag av allt det här. Det har funnits en konsensus att barn till utrikesfödda har mindre sociala nätverk men tidigare forskning har fokuserat på nätverk som är relevanta för att få jobb. En släkting i Tyskland är kanske inte så relevant för att få jobb för den som bor i en förort till Stockholm men släktingen kan fortfarande motivera till att läsa vidare.

Vem har nytta av dina resultat?

– De som jobbar med skolfrågor eller i skolans omgivning. Om vi har migranter som kommit till Sverige som överlag är positivt inställda till utbildning och är ambitiösa, men som ändå inte lyckas bra i skolan så finns det ett visst mått av anklagelser mot det svenska skolsystemet. Vi har också en idé om att den som vill ska få möjligheter och att meriter ska avspeglas i hur man lyckas på arbetsmarknaden. Men har vi en grupp som anstränger sig och som ändå har svårt att lyckas så är det något som skaver.

Av Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2021-05-05 10:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att den synen skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och deras socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Sociala nätverk påverkar ungdomars möjligheter till jobb och bostad

Resursrika sociala nätverk skapar fördel både på arbetsmarknaden och på bostadsmarknaden. Det visar Anton Andersson i sin forskning om socialt kapital.

Vuxenutbildning Webbkonferens

Konferensen riktar sig till dig som är lärare eller rektor inom vuxenutbildningen. Ta bl.a. del av föreläsningar om tydliggörande pedagogik, estetiska lärprocesser samt språkutvecklande arbetssätt - i mötet med vuxna elever.

Idrott och hälsa Webbkonferens

Konferensen för dig som undervisar i idrott och hälsa på högstadiet och gymnasiet! Ta del av intressanta föreläsningar om bl.a tillgängliga lärmiljöer och socialt samspel, hållbar idrottsundervisning, att bedriva undervisning om friluftsliv med begränsade resurser samt stödundervisning i motorik för nyanlända flickor.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv påverkan på både tillit till sin egen förmåga, delaktighet och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills i sin avhandling.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Svårt få höga betyg i idrott för flickor med utländsk bakgrund

Lena Svennbergs forskning visar att kunskaper och hälsa, snarare än färdigheter och motivation, står i fokus när lärare i idrott och hälsa sätter betyg. Störst möjlighet att få högsta betyg i ämnet är pojkar som bott i Sverige sedan skolstart, går i friskola och har högutbildade föräldrar.

Teori och reflektion utvecklar undervisningen i idrott och hälsa

Glenn Øvrevik Kjerland har undersökt vad som händer när studenterna på idrottslärarprogrammet börjar diskutera undervisningen i idrott och hälsa utifrån olika teorier. Ett resultat är att undervisningen kan utvecklas genom teoribaserade lärandeprocesser och kritisk reflektion.

Idrott för alla kräver kunskap

Idrottslärarnas attityd, erfarenhet och kunskap är a och o när det gäller att anpassa undervisningen så att elever med rörelsenedsättning kan delta. Det visar Kajsa Jerlinders avhandling "Social rättvisa i inkluderande idrottsundervisning för elever med rörelsehinder: En utopi?"

Idrott och hälsa – studenter styrda av dolda normer

Det finns en bild av hur en lärare i idrott och hälsa är och den är svår att påverka. Dolda normer och värderingar lever kvar i utbildningen, delvis eftersom det saknas ett språk för att beskriva lärarrollen, skriver Lena Larsson i sin avhandling Idrott och helst lite mer idrott: Idrottslärarstudenters möte med utbildningen.

Luddig kursplan skapar otydlighet inom idrott och hälsa

Vad säger kursplanen och vad sker under lektionerna i ämnet idrott och hälsa? Det finns likheter, men skillnaderna är större, visar Jan-Eric Ekbergs avhandling som synliggör en spretig kursplan och brist på samsyn om vad eleverna faktiskt ska lära sig.

Idrott och hälsa än så länge mest idrott

Ämnet idrott och hälsa har totalt sett en stor bredd och rymmer många olika aktiviteter. Sett ur ett hälsoperspektiv är ämnesinnehållet dock snävare och har ett ensidigt fysiologiskt fokus - trots att styrdokumenten talar om hälsa som både fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.

Mycket att vinna på mer idrott och hälsa i skolan

Ungdomar som går praktiska gymnasieprogram har sämre fysisk kapacitet än de som går teoretiska program, trots att det är de som kommer att ha de tyngsta och mest fysiskt krävande jobben i framtiden. En ökning av antalet lektioner i idrott och hälsa kan dock öka barns och ungdomars kondition och motorik, samt sakta ner ökningen av deras BMI, eller gemensamma viktökning, visar Ann-Christin Sollerhed i sin avhandling.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Bokrecension: Förändring i praktiken

Att skapa en skolkultur med elevcentrerat professionellt lärande är bland det viktigaste en skolledare kan göra – men också bland det svåraste. Boken tydliggör både komplexiteten och hur den kan hanteras, skriver Peter Fowelin i en recension av boken Leda professionellt lärande – utifrån adaptiv kompetens av Deidre Le Fevre, m.fl.

”Spaningar” – den perfekta utomhusverksamheten

Under pandemin har många förskolor flyttat alltmer av verksamheten utomhus. På Skorstenen i Råcksta har det påverkat pedagogiken i grunden.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.