Höga utbildningsambitioner hos barn till utrikesfödda

Barn till utrikesfödda tenderar att ha högre utbildningsambitioner än inrikesfödda i motsvarande skolor och livssituation. I sin avhandling har Olav Nygård tittat närmare på varför det är så. 

Olav Nygård

Bor i Stockholm
Född år 1982

Disputerade 2020-10-16
vid Linköpings universitet

AVHANDLING

Educational Aspirations and Attainments: How resources relate to outcomes for children of immigrants in disadvantaged Swedish schools

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag blev intresserad när jag skrev min magisteruppsats. Jag intresserade mig för skolresultat hos utrikesfödda och blev själv förvånad över mina resultat och funderade mycket på om jag gjort något fel eller missat något. Gradvis växte tanken fram att här kunde vara något att forska på.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om utbildningsambitioner och skolresultat hos barn till utrikesfödda. Jag upplevde att det fanns en idé att problemen i svensk skola i stor utsträckning har att göra med invandrare, eller barn till invandrare. Att de skulle vara stökiga och omotiverade med otillräckliga språkkunskaper, men jag såg att många barn till utrikesfödda hade en massa resurser som det inte pratades om, som ett rikt kontaktnät och kompisar som var studiemotiverade. Den motsägelsen ligger till grund för avhandlingen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Barn till utrikesfödda tenderar att ha höga utbildningsambitioner i förhållande till barn till inrikesfödda i motsvarande skolor och livssituation. Min slutsats är att det beror på tre saker:

1. Att många av de utrikesfödda barnens familjer hade en högre position i hemlandet än vad de har i Sverige. Få skulle anta att om en advokat blir av med jobbet så ändras hela hens världsbild, på samma sätt är det en felaktig tanke att anta att migranter som kommer hit är ett oskrivet blad.

2. Många av de utrikesfödda barnen har tillgång till förhållandevis stora sociala nätverk. Det menar jag hänger ihop med familjernas position i hemlandet. Personer med högre positioner har fler, och mer välpositionerade kontakter. De banden kanske förändras genom migrationen men det är inte nödvändigtvis så att de försvinner.

3. Föräldrarnas klassposition verkar ge barnen en högre ambitionsnivå som gör att barnen oftare gör akademiskt orienterade val. De söker högskoleförberedande program och om de misslyckas så söker de i större utsträckning på Komvux.

Vad överraskade dig?

– Från början överraskades jag av allt det här. Det har funnits en konsensus att barn till utrikesfödda har mindre sociala nätverk men tidigare forskning har fokuserat på nätverk som är relevanta för att få jobb. En släkting i Tyskland är kanske inte så relevant för att få jobb för den som bor i en förort till Stockholm men släktingen kan fortfarande motivera till att läsa vidare.

Vem har nytta av dina resultat?

– De som jobbar med skolfrågor eller i skolans omgivning. Om vi har migranter som kommit till Sverige som överlag är positivt inställda till utbildning och är ambitiösa, men som ändå inte lyckas bra i skolan så finns det ett visst mått av anklagelser mot det svenska skolsystemet. Vi har också en idé om att den som vill ska få möjligheter och att meriter ska avspeglas i hur man lyckas på arbetsmarknaden. Men har vi en grupp som anstränger sig och som ändå har svårt att lyckas så är det något som skaver.

Av Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2021-05-05 10:40 av Moa Duvarci Engman