Höga utbildningsambitioner hos barn till utrikesfödda

Barn till utrikesfödda tenderar att ha högre utbildningsambitioner än inrikesfödda i motsvarande skolor och livssituation. I sin avhandling har Olav Nygård tittat närmare på varför det är så. 

Olav Nygård
Olav Nygård

Bor i Stockholm
Född år 1982

Disputerade 2020-10-16
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Educational Aspirations and Attainments: How resources relate to outcomes for children of immigrants in disadvantaged Swedish schools

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag blev intresserad när jag skrev min magisteruppsats. Jag intresserade mig för skolresultat hos utrikesfödda och blev själv förvånad över mina resultat och funderade mycket på om jag gjort något fel eller missat något. Gradvis växte tanken fram att här kunde vara något att forska på.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om utbildningsambitioner och skolresultat hos barn till utrikesfödda. Jag upplevde att det fanns en idé att problemen i svensk skola i stor utsträckning har att göra med invandrare, eller barn till invandrare. Att de skulle vara stökiga och omotiverade med otillräckliga språkkunskaper, men jag såg att många barn till utrikesfödda hade en massa resurser som det inte pratades om, som ett rikt kontaktnät och kompisar som var studiemotiverade. Den motsägelsen ligger till grund för avhandlingen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Barn till utrikesfödda tenderar att ha höga utbildningsambitioner i förhållande till barn till inrikesfödda i motsvarande skolor och livssituation. Min slutsats är att det beror på tre saker:

1. Att många av de utrikesfödda barnens familjer hade en högre position i hemlandet än vad de har i Sverige. Få skulle anta att om en advokat blir av med jobbet så ändras hela hens världsbild, på samma sätt är det en felaktig tanke att anta att migranter som kommer hit är ett oskrivet blad.

2. Många av de utrikesfödda barnen har tillgång till förhållandevis stora sociala nätverk. Det menar jag hänger ihop med familjernas position i hemlandet. Personer med högre positioner har fler, och mer välpositionerade kontakter. De banden kanske förändras genom migrationen men det är inte nödvändigtvis så att de försvinner.

3. Föräldrarnas klassposition verkar ge barnen en högre ambitionsnivå som gör att barnen oftare gör akademiskt orienterade val. De söker högskoleförberedande program och om de misslyckas så söker de i större utsträckning på Komvux.

Vad överraskade dig?

– Från början överraskades jag av allt det här. Det har funnits en konsensus att barn till utrikesfödda har mindre sociala nätverk men tidigare forskning har fokuserat på nätverk som är relevanta för att få jobb. En släkting i Tyskland är kanske inte så relevant för att få jobb för den som bor i en förort till Stockholm men släktingen kan fortfarande motivera till att läsa vidare.

Vem har nytta av dina resultat?

– De som jobbar med skolfrågor eller i skolans omgivning. Om vi har migranter som kommit till Sverige som överlag är positivt inställda till utbildning och är ambitiösa, men som ändå inte lyckas bra i skolan så finns det ett visst mått av anklagelser mot det svenska skolsystemet. Vi har också en idé om att den som vill ska få möjligheter och att meriter ska avspeglas i hur man lyckas på arbetsmarknaden. Men har vi en grupp som anstränger sig och som ändå har svårt att lyckas så är det något som skaver.

Av Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2021-05-05 10:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att den synen skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och deras socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Sociala nätverk påverkar ungdomars möjligheter till jobb och bostad

Resursrika sociala nätverk skapar fördel både på arbetsmarknaden och på bostadsmarknaden. Det visar Anton Andersson i sin forskning om socialt kapital.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer