Högre risk för ohälsa bland barn med utlandsfödda föräldrar

Flickor med båda föräldrarna födda i ett annat land har en ökad risk för hälsobesvär som huvudvärk, magont, nedstämdhet och sömnproblem. Det visar Heidi Carlerbys forskning om ungdomars hälsa med fokus på föräldrahärkomst.

Heidi Carlerby
Heidi Carlerby

Född 1967
i Ångermanland

Disputerade 2012-11-23
vid Mittuniversitetet


AVHANDLING
Hälsa och sociala bestämningsfaktorer bland flickor och pojkar i Sverige: med fokus på föräldrahärkomst

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Vid mina möten med patienter och deras anhöriga, när jag för tio år sedan arbetade som distriktssköterska på en vårdcentral, upplevde jag flera situationer som tydligt pekade mot att flickor och pojkar med utländsk härkomst inte hade samma förutsättningar för god hälsa som barn med svensk härkomst.

– Även tidigare erfarenheter av att vistas utomlands i längre perioder och arbete i internationella folkhälso- och primärvårdsprojekt väckte mitt intresse för att fördjupa mig i samband mellan barns förutsättningar för hälsa och föräldrahärkomst.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hälsa och sociala bestämningsfaktorer bland flickor och pojkar i Sverige med fokus på föräldrabakgrund. Avhandlingen består av fyra kvantitativa studier. Vid tre undersökningstillfällen har flickor och pojkar i årskurs 5, 7 och 9 besvarat frågeformulär om sin hälsa. Totalt deltog 11 972 barn och ungefär en femtedel av barnen hade utländsk härkomst. Den fjärde delstudien baseras på en klassrumsundersökning gjord i Östersunds kommun där 1527 flickor och pojkar i årskurs 6-9 deltog.

– Till begreppet ohälsa hör om ungdomarna känner sig nere, irriterade, nervösa, ledsna, stressade, har dåligt humör, svårt att sova, ont i magen, huvudvärk, ont i ryggen, yrsel, dålig aptit eller svårt att koncentrera sig.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att flickor med två utlandsfödda föräldrar, det vill säga med utländsk bakgrund, och pojkar med en utlandsfödd och en svenskfödd förälder, alltså med mixbakgrund, har ökad risk för ohälsa.

– Att flickor med utländsk bakgrund eller mixbakgrund och pojkar med mixbakgrund har ökad risk för ett multipelt hälsoriskbeteende så som rökning, varit full, inadekvat tandborstning och fysisk inaktivitet.

– Att alla flickor och pojkar som varit inblandade i mobbning har ökad risk för ohälsa. Högsta risken har flickor som varit inblandade både som offer och förövare.

– Att lågt deltagande i klassen ökar risken för psykosomatiska problem. Det gjorde även förekomsten av diskriminering på skolan.

– Att inte ha pengar till att kunna göra samma sak som sina kamrater ökar risken för ohälsa.

Vad överraskade dig?

– Trots stora skillnader i materiellt välstånd i familjer mellan ungdomar med utländsk bakgrund och ungdomar med svensk bakgrund hade inte det något samband med ohälsa.

– En av mina hypoteser var att framför allt flickor med utländsk bakgrund har sämre förutsättningar för god hälsa. Men att det så tydligt framkommer ökad risk för flickor med utländsk bakgrund och inga ökade risker för pojkar med utländsk bakgrund var ändå överraskande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Samhällsplanerare och beslutsfattare på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Skolledare, skolsköterskor, läkare, psykologer och kuratorer samt pedagoger och andra professioner som planerar hälsofrämjande insatser inom elevhälsan i synnerhet, och skolhälsan som helhet.

Vad kan skolan göra för att förebygga ohälsa bland pojkar och flickor?

– Fokusera på att främja demokratiska processer, kommunikation och samarbete. Det är viktigt att förebygga obalanser i makt i skolan. Maktobalans ökar risken för ohälsa bland eleverna.

Sidan publicerades 2012-12-03 14:47 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-12-04 14:35 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolan viktig i invandrarungdomars liv

I sin avhandling har Ylva Svensson undersökt invandrarungdomars anpassning i miljöer som skolan, hemmet och bostadsområdet. - Resultaten kan användas till att förbättra situationen för ungdomarna här och nu, men också övertid, säger hon.

Flickor i högstadiet mår sämre än pojkar

Sex av tio elever blir stressade av skolarbetet i högstadiet, och en tredjedel får regelbundet ont i huvudet. Sämst mår flickorna. Det visar Karina Nygrens avhandling.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser