Högre risk för ohälsa bland barn med utlandsfödda föräldrar

Flickor med båda föräldrarna födda i ett annat land har en ökad risk för hälsobesvär som huvudvärk, magont, nedstämdhet och sömnproblem. Det visar Heidi Carlerbys forskning om ungdomars hälsa med fokus på föräldrahärkomst.

Heidi Carlerby
Heidi Carlerby

Född 1967
i Ångermanland

Disputerade 2012-11-23
vid Mittuniversitetet


AVHANDLING
Hälsa och sociala bestämningsfaktorer bland flickor och pojkar i Sverige: med fokus på föräldrahärkomst

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Vid mina möten med patienter och deras anhöriga, när jag för tio år sedan arbetade som distriktssköterska på en vårdcentral, upplevde jag flera situationer som tydligt pekade mot att flickor och pojkar med utländsk härkomst inte hade samma förutsättningar för god hälsa som barn med svensk härkomst.

– Även tidigare erfarenheter av att vistas utomlands i längre perioder och arbete i internationella folkhälso- och primärvårdsprojekt väckte mitt intresse för att fördjupa mig i samband mellan barns förutsättningar för hälsa och föräldrahärkomst.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hälsa och sociala bestämningsfaktorer bland flickor och pojkar i Sverige med fokus på föräldrabakgrund. Avhandlingen består av fyra kvantitativa studier. Vid tre undersökningstillfällen har flickor och pojkar i årskurs 5, 7 och 9 besvarat frågeformulär om sin hälsa. Totalt deltog 11 972 barn och ungefär en femtedel av barnen hade utländsk härkomst. Den fjärde delstudien baseras på en klassrumsundersökning gjord i Östersunds kommun där 1527 flickor och pojkar i årskurs 6-9 deltog.

– Till begreppet ohälsa hör om ungdomarna känner sig nere, irriterade, nervösa, ledsna, stressade, har dåligt humör, svårt att sova, ont i magen, huvudvärk, ont i ryggen, yrsel, dålig aptit eller svårt att koncentrera sig.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att flickor med två utlandsfödda föräldrar, det vill säga med utländsk bakgrund, och pojkar med en utlandsfödd och en svenskfödd förälder, alltså med mixbakgrund, har ökad risk för ohälsa.

– Att flickor med utländsk bakgrund eller mixbakgrund och pojkar med mixbakgrund har ökad risk för ett multipelt hälsoriskbeteende så som rökning, varit full, inadekvat tandborstning och fysisk inaktivitet.

– Att alla flickor och pojkar som varit inblandade i mobbning har ökad risk för ohälsa. Högsta risken har flickor som varit inblandade både som offer och förövare.

– Att lågt deltagande i klassen ökar risken för psykosomatiska problem. Det gjorde även förekomsten av diskriminering på skolan.

– Att inte ha pengar till att kunna göra samma sak som sina kamrater ökar risken för ohälsa.

Vad överraskade dig?

– Trots stora skillnader i materiellt välstånd i familjer mellan ungdomar med utländsk bakgrund och ungdomar med svensk bakgrund hade inte det något samband med ohälsa.

– En av mina hypoteser var att framför allt flickor med utländsk bakgrund har sämre förutsättningar för god hälsa. Men att det så tydligt framkommer ökad risk för flickor med utländsk bakgrund och inga ökade risker för pojkar med utländsk bakgrund var ändå överraskande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Samhällsplanerare och beslutsfattare på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Skolledare, skolsköterskor, läkare, psykologer och kuratorer samt pedagoger och andra professioner som planerar hälsofrämjande insatser inom elevhälsan i synnerhet, och skolhälsan som helhet.

Vad kan skolan göra för att förebygga ohälsa bland pojkar och flickor?

– Fokusera på att främja demokratiska processer, kommunikation och samarbete. Det är viktigt att förebygga obalanser i makt i skolan. Maktobalans ökar risken för ohälsa bland eleverna.

Sidan publicerades 2012-12-03 14:47 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-12-04 14:35 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolan viktig i invandrarungdomars liv

I sin avhandling har Ylva Svensson undersökt invandrarungdomars anpassning i miljöer som skolan, hemmet och bostadsområdet. - Resultaten kan användas till att förbättra situationen för ungdomarna här och nu, men också övertid, säger hon.

Flickor i högstadiet mår sämre än pojkar

Sex av tio elever blir stressade av skolarbetet i högstadiet, och en tredjedel får regelbundet ont i huvudet. Sämst mår flickorna. Det visar Karina Nygrens avhandling.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!