Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

Högre risk för ohälsa bland barn med utlandsfödda föräldrar

Publicerad:2012-12-03
Uppdaterad:2012-12-04
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman
Heidi Carlerby
Heidi Carlerby

Född 1967
i Ångermanland

Disputerade 2012-11-23
vid Mittuniversitetet

Avhandling

Hälsa och sociala bestämningsfaktorer bland flickor och pojkar i Sverige: med fokus på föräldrahärkomst

Flickor med båda föräldrarna födda i ett annat land har en ökad risk för hälsobesvär som huvudvärk, magont, nedstämdhet och sömnproblem. Det visar Heidi Carlerbys forskning om ungdomars hälsa med fokus på föräldrahärkomst.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Vid mina möten med patienter och deras anhöriga, när jag för tio år sedan arbetade som distriktssköterska på en vårdcentral, upplevde jag flera situationer som tydligt pekade mot att flickor och pojkar med utländsk härkomst inte hade samma förutsättningar för god hälsa som barn med svensk härkomst.

– Även tidigare erfarenheter av att vistas utomlands i längre perioder och arbete i internationella folkhälso- och primärvårdsprojekt väckte mitt intresse för att fördjupa mig i samband mellan barns förutsättningar för hälsa och föräldrahärkomst.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hälsa och sociala bestämningsfaktorer bland flickor och pojkar i Sverige med fokus på föräldrabakgrund. Avhandlingen består av fyra kvantitativa studier. Vid tre undersökningstillfällen har flickor och pojkar i årskurs 5, 7 och 9 besvarat frågeformulär om sin hälsa. Totalt deltog 11 972 barn och ungefär en femtedel av barnen hade utländsk härkomst. Den fjärde delstudien baseras på en klassrumsundersökning gjord i Östersunds kommun där 1527 flickor och pojkar i årskurs 6-9 deltog.

– Till begreppet ohälsa hör om ungdomarna känner sig nere, irriterade, nervösa, ledsna, stressade, har dåligt humör, svårt att sova, ont i magen, huvudvärk, ont i ryggen, yrsel, dålig aptit eller svårt att koncentrera sig.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att flickor med två utlandsfödda föräldrar, det vill säga med utländsk bakgrund, och pojkar med en utlandsfödd och en svenskfödd förälder, alltså med mixbakgrund, har ökad risk för ohälsa.

– Att flickor med utländsk bakgrund eller mixbakgrund och pojkar med mixbakgrund har ökad risk för ett multipelt hälsoriskbeteende så som rökning, varit full, inadekvat tandborstning och fysisk inaktivitet.

– Att alla flickor och pojkar som varit inblandade i mobbning har ökad risk för ohälsa. Högsta risken har flickor som varit inblandade både som offer och förövare.

– Att lågt deltagande i klassen ökar risken för psykosomatiska problem. Det gjorde även förekomsten av diskriminering på skolan.

– Att inte ha pengar till att kunna göra samma sak som sina kamrater ökar risken för ohälsa.

Vad överraskade dig?

– Trots stora skillnader i materiellt välstånd i familjer mellan ungdomar med utländsk bakgrund och ungdomar med svensk bakgrund hade inte det något samband med ohälsa.

– En av mina hypoteser var att framför allt flickor med utländsk bakgrund har sämre förutsättningar för god hälsa. Men att det så tydligt framkommer ökad risk för flickor med utländsk bakgrund och inga ökade risker för pojkar med utländsk bakgrund var ändå överraskande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Samhällsplanerare och beslutsfattare på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Skolledare, skolsköterskor, läkare, psykologer och kuratorer samt pedagoger och andra professioner som planerar hälsofrämjande insatser inom elevhälsan i synnerhet, och skolhälsan som helhet.

Vad kan skolan göra för att förebygga ohälsa bland pojkar och flickor?

– Fokusera på att främja demokratiska processer, kommunikation och samarbete. Det är viktigt att förebygga obalanser i makt i skolan. Maktobalans ökar risken för ohälsa bland eleverna.

Gunilla Nordin 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens! Programmet utgår från ämnets syftesbeskrivning och ger både forskningsfördjupning och praktiska verktyg för att du enklare ska kunna genomföra kurserna. Innehållet passar även dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev