Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

Högskolan inte anpassad för dyslektiker

Publicerad:2011-02-07
Uppdaterad:2012-03-27
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Hur är det att vara dyslektiker på högskolan? En miljö som är så fokuserad på texter. Inte så lättvisar Marianne Björn Milrads avhandling Studenter med läs- och skrivsvårigheter som deltagare ihögre utbildning .

Marianne Björn Milrad

Född 1956
i Grums

Disputerade
2010-11-26

vid Linné- universitetet

Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan

Avhandling

Studenter med läs- och skrivsvårigheter som deltagare i högre utbildning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag ville titta på hur vuxna dyslektiker klarar mötet med en eftergymnasial lärmiljö. Det somfascinerade mig var att dyslektiker, som har svårigheter med texter, hamnar på högskolan som är enmiljö som är så fokuserad på texter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om att styrdokument från regeringen vill uppmuntra allt fler att gå vidare till högre utbildning.Det innebär ju att personer med funktionsnedsättningar och studenter med dyslexi i störreutsträckning hamnar i högre utbildning. Jag har tittat på hur det mötet fungerar mellan studenternaoch den textbaserade miljön.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– På universitetet har en diagnos blivit ett kriterium för att få stöd, studenterna måste kunna visa upppapper för att få rätt till stöd. I grundskolan pratar man om en skola för alla, att alla ska inkluderasoch inte tas ut ur klassrummet. När det gäller högskolan läggs ansvaret på individen. De studentersom kommer hit väntas ta ansvar för sina studier.
– Universitetet ska ha tillgängliga lokaler och tillhandahålla information om verksamheten kringstöd. Men min studie visar att det inte är så. Det är anpassat för rullstolsburna, men för personermed kognitiv funktionsnedsättning finns inte samma tillgänglighet. De får gå till speciellaresursrum där det finns specialutrustade datorer. Vilket inte är så praktiskt om det handlar omgrupparbete.
– På universitet finns det samordnare och har man intyg på att man har en diagnos ska man få stödoch all kurslitteratur finns exempelvis tillgänglig som talböcker. Men ansvaret ligger på studenten.De måste ge sig till känna om det exempelvis handlar om en osynlig funktionsnedsättning. Och demåste kunna hantera verktygen själv för att kunna använda tekniken som finns.

Vad överraskade dig?

– Att det inte finns någon nationell uppföljning om de som har rätt till stöd får del av det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att studenterna får nytta av den, men framförallt högskolor och universitet. Jag hoppasatt de kan få sig en tankeställare om undervisningen är tillgänglig för så många som möjligt.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev