2017-04-03 11:06  698 Dela:

Högskolans språkverkstäder viktig resurs för både studenter och lärare

Språkverkstäder vid universitet och högskolor kan vara en betydelsefull resurs för studenter och lärare och ett viktigt instrument för att nå målen för breddad rekrytering. Det visar Ingrid Lennartson-Hokkanen i sin avhandling.

 Ingrid Lennartson-Hokkanen
Ingrid Lennartson-Hokkanen

Född 1967
Bor i Uppsala

Disputerade 2016-12-09
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Organisation, attityder, lärandepotential. Ett skrivpedagogiskt samarbete mellan en akademisk utbildning och en språkverkstad

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i engelska, svenska och svenska som andraspråk och jag har varit verksam inom olika delar av utbildningsväsendet. Jag har särskilt intresserat mig för flerspråkiga studenter och arbetat aktivt för att deras flerspråkighet ska uppfattas som en resurs.

– I mitt arbete som handledare i en språkverkstad upptäckte jag att det finns väldigt lite forskning om denna verksamhet i Sverige. Samtidigt ska språkverkstäder som all annan undervisning i den högre utbildningen grunda sig på forskning och beprövad erfarenhet. Det visar sig vara en verksamhet med förhållandevis låg status samtidigt som de har en viktig funktion genom att skapa en ökad inkludering i akademin, kanske främst för studenter som ingår i den breddade rekryteringen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en språkvetenskaplig avhandling om ett skrivpedagogiskt samarbete och om akademiskt skrivande. Syftet var att studera vilken pedagogisk roll språkverkstäder har i förhållande till omgivande villkor. Jag har gjort en fallstudie där jag har tittat på organisation, attityder och lärandepotential i ett samarbete mellan nybörjarstudenter som läser en farmaceutisk delkurs och en språkverkstad. Många av studenterna på kursen har svenska som andraspråk.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Avhandlingen består av tre studier. I den första har jag undersökt hur organisationen ser ut på det enskilda lärosätet. Den studien visar att språkverkstäder och dess personal kan ha marginaliserade villkor vilket bland annat förklaras med att verksamheten är separerad från relevant forskning. Att språkverkstadens personal inte forskar om sin verksamhet kan bli problematiskt eftersom forskning väger tungt i akademin.

– I den andra studien har jag tittat på attityder och föreställningar om akademiskt skrivande och hur det kommuniceras. Här framgår att olika syn på vad litteracitet är kan skapa utmaningar. Allt som oftast påstås att studenter numera inte kan läsa eller skriva och skulden läggs vanligen på de enskilda studenterna när de inte utvecklas enligt normen. Här menar jag att det viktigt att vidga perspektivet och inte enbart fokusera på studenternas tillkortakommanden. Hur kan utbildningar stötta studenter i undervisning och skrivande? Här finns det mycket att arbeta med särskilt om vi vill att den breddade rekryteringen ska leda till ett breddat deltagande.

– I den tredje studien har jag undersökt interaktionen i handledningssamtal. Studien visar att handledare kan stötta studenter på olika sätt bland annat genom att diskutera akademiska normer och konventioner samt stärka studenternas andraspråksinlärning. Detta är ett av de roligaste resultaten – att handledarnas arbete gör skillnad!

– Några generella slutsatser för hela studien är att språkverkstäder har stor potential. De kan utvecklas till centrala aktörer för pedagogisk utveckling inom högskolan men då behöver deras position stärkas. Handledaruppdraget behöver professionaliseras och det är viktigt att forskning bedrivs om språkverkstädernas verksamhet.

Vad överraskade dig?

– Det var överraskande att det finns så lite forskning nationellt kring språkverkstäder med tanke på att mycket pengar investeras i verksamheterna. Det var också, kanske inte överraskande, men glädjande att det finns så många engagerade lärare i akademin som arbetar aktivt med studenternas skrivande. De är viktiga förebilder.

Vem har nytta av dina resultat?

– Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv innebär en breddad rekrytering att vi får en mer välutbildad population och arbetskraft vilket främjar den ekonomiska utvecklingen. Vid resurstilldelning till universitetens olika verksamheter är det därför viktigt att uppmärksamma språkverkstäders bidrag. På individnivå kan lärare och forskare som är intresserade av akademiskt skrivande ha nytta av resultaten

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-04-03 11:06 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-04-18 14:04 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Språkliga utmaningar i historia för andraspråkselever

Lotta Olvegård har i sin avhandling undersökt flerspråkiga elevers möten med lärobokstexter i historia för gymnasieskolan. ”Lärarens roll och det stöttande samtalet om vad som faktiskt står i lärotexterna är väldigt viktigt för de här eleverna”, säger hon.

Samarbete viktigare än språket för förståelse

Hur gör andraspråkstalare och studievägledare för att förstå varandra i vägledningssamtal? Det har Karin Sheikhi har undersökt. ”Jag hade förväntat mig att hitta mer problem i samtalen, men det har visat sig att man kan prata om svåra saker med hjälp av bådas insatser”, säger forskaren.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.