Dela:

Högskolans språkverkstäder viktig resurs för både studenter och lärare

Språkverkstäder vid universitet och högskolor kan vara en betydelsefull resurs för studenter och lärare och ett viktigt instrument för att nå målen för breddad rekrytering. Det visar Ingrid Lennartson-Hokkanen i sin avhandling.

 Ingrid Lennartson-Hokkanen
Ingrid Lennartson-Hokkanen

Född 1967
Bor i Uppsala

Disputerade 2016-12-09
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Organisation, attityder, lärandepotential. Ett skrivpedagogiskt samarbete mellan en akademisk utbildning och en språkverkstad

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i engelska, svenska och svenska som andraspråk och jag har varit verksam inom olika delar av utbildningsväsendet. Jag har särskilt intresserat mig för flerspråkiga studenter och arbetat aktivt för att deras flerspråkighet ska uppfattas som en resurs.

– I mitt arbete som handledare i en språkverkstad upptäckte jag att det finns väldigt lite forskning om denna verksamhet i Sverige. Samtidigt ska språkverkstäder som all annan undervisning i den högre utbildningen grunda sig på forskning och beprövad erfarenhet. Det visar sig vara en verksamhet med förhållandevis låg status samtidigt som de har en viktig funktion genom att skapa en ökad inkludering i akademin, kanske främst för studenter som ingår i den breddade rekryteringen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en språkvetenskaplig avhandling om ett skrivpedagogiskt samarbete och om akademiskt skrivande. Syftet var att studera vilken pedagogisk roll språkverkstäder har i förhållande till omgivande villkor. Jag har gjort en fallstudie där jag har tittat på organisation, attityder och lärandepotential i ett samarbete mellan nybörjarstudenter som läser en farmaceutisk delkurs och en språkverkstad. Många av studenterna på kursen har svenska som andraspråk.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Avhandlingen består av tre studier. I den första har jag undersökt hur organisationen ser ut på det enskilda lärosätet. Den studien visar att språkverkstäder och dess personal kan ha marginaliserade villkor vilket bland annat förklaras med att verksamheten är separerad från relevant forskning. Att språkverkstadens personal inte forskar om sin verksamhet kan bli problematiskt eftersom forskning väger tungt i akademin.

– I den andra studien har jag tittat på attityder och föreställningar om akademiskt skrivande och hur det kommuniceras. Här framgår att olika syn på vad litteracitet är kan skapa utmaningar. Allt som oftast påstås att studenter numera inte kan läsa eller skriva och skulden läggs vanligen på de enskilda studenterna när de inte utvecklas enligt normen. Här menar jag att det viktigt att vidga perspektivet och inte enbart fokusera på studenternas tillkortakommanden. Hur kan utbildningar stötta studenter i undervisning och skrivande? Här finns det mycket att arbeta med särskilt om vi vill att den breddade rekryteringen ska leda till ett breddat deltagande.

– I den tredje studien har jag undersökt interaktionen i handledningssamtal. Studien visar att handledare kan stötta studenter på olika sätt bland annat genom att diskutera akademiska normer och konventioner samt stärka studenternas andraspråksinlärning. Detta är ett av de roligaste resultaten – att handledarnas arbete gör skillnad!

– Några generella slutsatser för hela studien är att språkverkstäder har stor potential. De kan utvecklas till centrala aktörer för pedagogisk utveckling inom högskolan men då behöver deras position stärkas. Handledaruppdraget behöver professionaliseras och det är viktigt att forskning bedrivs om språkverkstädernas verksamhet.

Vad överraskade dig?

– Det var överraskande att det finns så lite forskning nationellt kring språkverkstäder med tanke på att mycket pengar investeras i verksamheterna. Det var också, kanske inte överraskande, men glädjande att det finns så många engagerade lärare i akademin som arbetar aktivt med studenternas skrivande. De är viktiga förebilder.

Vem har nytta av dina resultat?

– Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv innebär en breddad rekrytering att vi får en mer välutbildad population och arbetskraft vilket främjar den ekonomiska utvecklingen. Vid resurstilldelning till universitetens olika verksamheter är det därför viktigt att uppmärksamma språkverkstäders bidrag. På individnivå kan lärare och forskare som är intresserade av akademiskt skrivande ha nytta av resultaten

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-04-03 11:06 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-04-18 14:04 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Språkliga utmaningar i historia för andraspråkselever

Lotta Olvegård har i sin avhandling undersökt flerspråkiga elevers möten med lärobokstexter i historia för gymnasieskolan. ”Lärarens roll och det stöttande samtalet om vad som faktiskt står i lärotexterna är väldigt viktigt för de här eleverna”, säger hon.

Samarbete viktigare än språket för förståelse

Hur gör andraspråkstalare och studievägledare för att förstå varandra i vägledningssamtal? Det har Karin Sheikhi har undersökt. ”Jag hade förväntat mig att hitta mer problem i samtalen, men det har visat sig att man kan prata om svåra saker med hjälp av bådas insatser”, säger forskaren.

Skollunchen spelar en viktig roll för barns matvanor

Skollunchen har stor betydelse för barns matvanor, men är också en källa till rött och processat kött. Det går att få till en skolmåltid som är klimatsmart utan att göra så stora förändringar, menar forskaren Patricia Eustachio Colombo.

Höga utbildningsambitioner hos barn till utrikesfödda

Barn till utrikesfödda har ofta höga utbildningsambitioner i förhållande till barn till inrikesfödda i motsvarande skolor och livssituation. Det säger Olav Nygård som forskat om utbildningsambitioner och skolresultat hos barn till utrikesfödda.

Dålig ekonomi ger högre risk att utsättas för mobbning

Elever som ofta missar sociala aktiviteter för att de inte har råd att delta löper högre risk att inte ha någon vän i skolklassen och att vara utsatta för mobbning, visar Simon Hjalmarssons avhandling.

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Kvinnliga och rasifierade studenter diskrimineras på läkarutbildningen

Sexism och rasism på läkarutbildningen leder till exkludering och ett nedvärderande av både kvinnliga och rasifierade studenter, visar Emelie Kristofferssons avhandling.

Stop motion-animationer synliggör det osynliga i naturvetenskap

Genom att göra stop motion-animationer i naturvetenskapen blir naturvetenskapliga fenomen tydligare för eleverna. Det visar Daniel Orraryds avhandling.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Känslor triggar dynamiken i leken

I sin avhandling belyser Nadezda Lebedeva nyanlända barns lek i förskolan. Det som visade sig vara mest betydelsefullt för leken var barnens känslomässiga tillstånd, säger hon.

Sex- och samlevnadsundervisningen behöver förbättras

Skolans sex- och samlevnadsundervisning är inte anpassad efter ungdomars behov. Elever tycker att lärarna är dåligt uppdaterade och fokuserar på det negativa. Det visar Brian Unis som undersökt ungas behov av stöd i relation till sexuell hälsa.

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Situation och stress påverkar val av ord

Att välja fel ord vid inlärning av ett nytt språk handlar oftast inte om att man inte vet vad som är rätt utan om olika situationsfaktorer, exempelvis stress. Det visar Lari-Valtteri Suhonen som forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning och dess orsaker.

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årskurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
VR tar skolan till hemmasittare

Elever med psykisk ohälsa, eller har andra skäl, kan via VR få tillgång till undervisningen och en ökad känsla av närvaro på egna villkor. Både Kungsbacka och Eskilstuna kommun testar just nu att införa tekniken för att stötta elevhälsan.

Growing principals into strategic talent leaders

Why aren’t we guiding principals to be stewards of a crucial resource—teacher talent?

Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Magisk lekvärld för lärande

Med hjälp av en liten, liten gumma skapades en uppskattad lärmiljö på nystartade förskolan Nyckelpigan i Hedemora.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.