Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Högskolans språkverkstäder viktig resurs för både studenter och lärare

Publicerad:2017-04-03
Uppdaterad:2017-04-18
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Ingrid Lennartson-Hokkanen

Född 1967
Bor i Uppsala

Disputerade 2016-12-09
vid Stockholms universitet

Avhandling

Organisation, attityder, lärandepotential. Ett skrivpedagogiskt samarbete mellan en akademisk utbildning och en språkverkstad

Språkverkstäder vid universitet och högskolor kan vara en betydelsefull resurs för studenter och lärare och ett viktigt instrument för att nå målen för breddad rekrytering. Det visar Ingrid Lennartson-Hokkanen i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i engelska, svenska och svenska som andraspråk och jag har varit verksam inom olika delar av utbildningsväsendet. Jag har särskilt intresserat mig för flerspråkiga studenter och arbetat aktivt för att deras flerspråkighet ska uppfattas som en resurs.

– I mitt arbete som handledare i en språkverkstad upptäckte jag att det finns väldigt lite forskning om denna verksamhet i Sverige. Samtidigt ska språkverkstäder som all annan undervisning i den högre utbildningen grunda sig på forskning och beprövad erfarenhet. Det visar sig vara en verksamhet med förhållandevis låg status samtidigt som de har en viktig funktion genom att skapa en ökad inkludering i akademin, kanske främst för studenter som ingår i den breddade rekryteringen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en språkvetenskaplig avhandling om ett skrivpedagogiskt samarbete och om akademiskt skrivande. Syftet var att studera vilken pedagogisk roll språkverkstäder har i förhållande till omgivande villkor. Jag har gjort en fallstudie där jag har tittat på organisation, attityder och lärandepotential i ett samarbete mellan nybörjarstudenter som läser en farmaceutisk delkurs och en språkverkstad. Många av studenterna på kursen har svenska som andraspråk.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Avhandlingen består av tre studier. I den första har jag undersökt hur organisationen ser ut på det enskilda lärosätet. Den studien visar att språkverkstäder och dess personal kan ha marginaliserade villkor vilket bland annat förklaras med att verksamheten är separerad från relevant forskning. Att språkverkstadens personal inte forskar om sin verksamhet kan bli problematiskt eftersom forskning väger tungt i akademin.

– I den andra studien har jag tittat på attityder och föreställningar om akademiskt skrivande och hur det kommuniceras. Här framgår att olika syn på vad litteracitet är kan skapa utmaningar. Allt som oftast påstås att studenter numera inte kan läsa eller skriva och skulden läggs vanligen på de enskilda studenterna när de inte utvecklas enligt normen. Här menar jag att det viktigt att vidga perspektivet och inte enbart fokusera på studenternas tillkortakommanden. Hur kan utbildningar stötta studenter i undervisning och skrivande? Här finns det mycket att arbeta med särskilt om vi vill att den breddade rekryteringen ska leda till ett breddat deltagande.

– I den tredje studien har jag undersökt interaktionen i handledningssamtal. Studien visar att handledare kan stötta studenter på olika sätt bland annat genom att diskutera akademiska normer och konventioner samt stärka studenternas andraspråksinlärning. Detta är ett av de roligaste resultaten – att handledarnas arbete gör skillnad!

– Några generella slutsatser för hela studien är att språkverkstäder har stor potential. De kan utvecklas till centrala aktörer för pedagogisk utveckling inom högskolan men då behöver deras position stärkas. Handledaruppdraget behöver professionaliseras och det är viktigt att forskning bedrivs om språkverkstädernas verksamhet.

Vad överraskade dig?

– Det var överraskande att det finns så lite forskning nationellt kring språkverkstäder med tanke på att mycket pengar investeras i verksamheterna. Det var också, kanske inte överraskande, men glädjande att det finns så många engagerade lärare i akademin som arbetar aktivt med studenternas skrivande. De är viktiga förebilder.

Vem har nytta av dina resultat?

– Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv innebär en breddad rekrytering att vi får en mer välutbildad population och arbetskraft vilket främjar den ekonomiska utvecklingen. Vid resurstilldelning till universitetens olika verksamheter är det därför viktigt att uppmärksamma språkverkstäders bidrag. På individnivå kan lärare och forskare som är intresserade av akademiskt skrivande ha nytta av resultaten

Åsa Lasson

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens! Programmet utgår från ämnets syftesbeskrivning och ger både forskningsfördjupning och praktiska verktyg för att du enklare ska kunna genomföra kurserna. Innehållet passar även dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev