Intervju

Högskolans språkverkstäder viktig resurs för både studenter och lärare

Språkverkstäder vid universitet och högskolor kan vara en betydelsefull resurs för studenter och lärare och ett viktigt instrument för att nå målen för breddad rekrytering. Det visar Ingrid Lennartson-Hokkanen i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i engelska, svenska och svenska som andraspråk och jag har varit verksam inom olika delar av utbildningsväsendet. Jag har särskilt intresserat mig för flerspråkiga studenter och arbetat aktivt för att deras flerspråkighet ska uppfattas som en resurs.

– I mitt arbete som handledare i en språkverkstad upptäckte jag att det finns väldigt lite forskning om denna verksamhet i Sverige. Samtidigt ska språkverkstäder som all annan undervisning i den högre utbildningen grunda sig på forskning och beprövad erfarenhet. Det visar sig vara en verksamhet med förhållandevis låg status samtidigt som de har en viktig funktion genom att skapa en ökad inkludering i akademin, kanske främst för studenter som ingår i den breddade rekryteringen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en språkvetenskaplig avhandling om ett skrivpedagogiskt samarbete och om akademiskt skrivande. Syftet var att studera vilken pedagogisk roll språkverkstäder har i förhållande till omgivande villkor. Jag har gjort en fallstudie där jag har tittat på organisation, attityder och lärandepotential i ett samarbete mellan nybörjarstudenter som läser en farmaceutisk delkurs och en språkverkstad. Många av studenterna på kursen har svenska som andraspråk.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Avhandlingen består av tre studier. I den första har jag undersökt hur organisationen ser ut på det enskilda lärosätet. Den studien visar att språkverkstäder och dess personal kan ha marginaliserade villkor vilket bland annat förklaras med att verksamheten är separerad från relevant forskning. Att språkverkstadens personal inte forskar om sin verksamhet kan bli problematiskt eftersom forskning väger tungt i akademin.

– I den andra studien har jag tittat på attityder och föreställningar om akademiskt skrivande och hur det kommuniceras. Här framgår att olika syn på vad litteracitet är kan skapa utmaningar. Allt som oftast påstås att studenter numera inte kan läsa eller skriva och skulden läggs vanligen på de enskilda studenterna när de inte utvecklas enligt normen. Här menar jag att det viktigt att vidga perspektivet och inte enbart fokusera på studenternas tillkortakommanden. Hur kan utbildningar stötta studenter i undervisning och skrivande? Här finns det mycket att arbeta med särskilt om vi vill att den breddade rekryteringen ska leda till ett breddat deltagande.

– I den tredje studien har jag undersökt interaktionen i handledningssamtal. Studien visar att handledare kan stötta studenter på olika sätt bland annat genom att diskutera akademiska normer och konventioner samt stärka studenternas andraspråksinlärning. Detta är ett av de roligaste resultaten – att handledarnas arbete gör skillnad!

– Några generella slutsatser för hela studien är att språkverkstäder har stor potential. De kan utvecklas till centrala aktörer för pedagogisk utveckling inom högskolan men då behöver deras position stärkas. Handledaruppdraget behöver professionaliseras och det är viktigt att forskning bedrivs om språkverkstädernas verksamhet.

Vad överraskade dig?

– Det var överraskande att det finns så lite forskning nationellt kring språkverkstäder med tanke på att mycket pengar investeras i verksamheterna. Det var också, kanske inte överraskande, men glädjande att det finns så många engagerade lärare i akademin som arbetar aktivt med studenternas skrivande. De är viktiga förebilder.

Vem har nytta av dina resultat?

– Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv innebär en breddad rekrytering att vi får en mer välutbildad population och arbetskraft vilket främjar den ekonomiska utvecklingen. Vid resurstilldelning till universitetens olika verksamheter är det därför viktigt att uppmärksamma språkverkstäders bidrag. På individnivå kan lärare och forskare som är intresserade av akademiskt skrivande ha nytta av resultaten

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-04-03 11:06 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-04-18 14:04 av Moa Duvarci Engman

Relaterat

Språkliga utmaningar i historia för andraspråkselever

Lotta Olvegård har i sin avhandling undersökt flerspråkiga elevers möten med lärobokstexter i historia för gymnasieskolan. ”Lärarens roll och det stöttande samtalet om vad som faktiskt står i lärotexterna är väldigt viktigt för de här eleverna”, säger hon.

Intervju

Samarbete viktigare än språket för förståelse

Hur gör andraspråkstalare och studievägledare för att förstå varandra i vägledningssamtal? Det har Karin Sheikhi har undersökt. ”Jag hade förväntat mig att hitta mer problem i samtalen, men det har visat sig att man kan prata om svåra saker med hjälp av bådas insatser”, säger forskaren.

Intervju

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Intervju

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Intervju

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Intervju

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Intervju

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Intervju

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Intervju

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Intervju

Gruppdiskussioner kan öka lärandet

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Intervju

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Intervju

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Intervju

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Intervju

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Intervju

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Intervju

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.