Hoppa till sidinnehåll
Dyslexi

Högskoleprovet kan orsaka orättvisa skillnader mellan grupper

Publicerad:2021-02-08
Uppdaterad:2021-02-18
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Marcus Strömbäck Hjärne

Född 1979
Bor i Kalix

Disputerade 2020-12-11
vid Umeå universitet

Avhandling

A fair score? Group independent validity arguments for college admission tests

Högskoleprovet är tidspressat och dyslektiker gynnas av att få extra tid vid genomförandet av provet, visar Marcus Strömbäck Hjärnes forskning. Han konstaterar också att högskoleprovet överskattar förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av kunskap och har arbetat med frågor som rör kunskapsbedömning i skolan i ett decennium. Det öppnade sig en möjlighet att studera något som inte har uppmärksammats så mycket tidigare, varken i media eller inom forskningen, och det är rättvise- och likvärdighetsfrågor kopplade till högskoleprovet. Betyg diskuteras ofta på politisk nivå men högskoleprovet hamnar lite i skymundan trots att en tredjedel av studenterna antas med hjälp av provet. Jag tyckte att det var intressant att fokusera på ett relativt obeforskat område som ändå har stor påverkan på individen och samhället.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om rättvisa förutsättningar för antagningar med hjälp av högskoleprovet. Jag har utgått från att högskoleprovet har en ganska betydande språklig komponent och har tittat på vad man kan misstänka är relativt språksvaga grupper: studenter med dyslexi och studenter med invandrarbakgrund. Jag har undersökt om de grupperna har rättvisa förutsättningar att antas med högskoleprovet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De mest intressanta resultaten i det här sammanhanget är att att dyslektiker blir hjälpta av den anpassning som de får i form av extra tid på provet. Jag har dessutom testat hypotesen att den här extra tiden eventuellt skulle kunna innebära att dyslektiker får orättvisa fördelar av att få extra tid. Jag kan, med de metoder som jag har använt, inte dra den slutsatsen, vilket är ett viktigt resultat som stärker högskoleprovets giltighet.

– Om vi tittar på gruppen studenter med invandrarbakgrund, undersökte jag i en studie hur väl högskoleprovet förutsäger studieframgång i högskola. Jag misstänkte att studenter med invandrarbakgrund skulle missgynnas på provet på grund av den språkliga komponenten och att provet därför skulle underskatta den gruppens förmåga att klara högre studier. Det var min hypotes, men den visade sig vara falsk och att det var precis tvärtom. I jämförelse med alla studenter som antas med högskoleprovet så överskattar provet förmågan att klara högre utbildning för gruppen studenter med invandrarbakgrund. De har som grupp ett lägre resultat än andra studenter på högskoleprovet. Min hypotes var att det beror på att högskoleprovet förutsätter hög nivå i svenska. Men det visade sig att studenter med invandrarbakgrund generellt har svårare att klara högre utbildning även i de fall de har samma resultat på högskoleprovet som studenter utan invandrarbakgrund. Vi har ingen förklaring för varför högskoleprovet på ett orättvist sätt skulle gynna den här gruppen. Den enda förklaringen som återstår är att det är något i högskolan som gör att studenter med invandrarbakgrund missgynnas och har lägre chans att lyckas med sina studier. Det är viktiga och intressanta resultat för fortsatta studier.

– Jag har också undersökt om högskoleprovet är tidspressat, trots att det inte är uttalat att snabbhet är en egenskap som man avser mäta. Alla som har skrivit högskoleprovet vet att det är tidspressat, men det är ingen som har visat det empiriskt tidigare och jag har kunnat belägga att det är det. Eftersom dyslektiker får extra tid har jag också undersökt om de får orättvist mycket tid. Jag kunde se att de, med extra tid, presterar i nivå med populationen som helhet. Jag kan däremot inte hitta något tydligt samband som visar att dyslektikerna upplever provet som mindre tidspressat. Det är uttryckt i internationell standard att om man har ett tidspressat prov så ska man inte erbjuda extra tid som anpassning. En rekommendation är då att man kanske ska se över andra typer av anpassningar, eftersom högskoleprovet faktiskt är tidspressat.

Vad överraskade dig?

– Det som var mest överraskande var just det att högskoleprovet överskattade förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier. Jag trodde att det skulle vara tvärtom eftersom de har tagit sig in trots att de förmodligen har en missgynnad situation i samband med provgenomförandet. Något annat som också överraskade var att vi kunde se att de som skriver provet anpassar sitt sätt att genomföra provet under själva provgenomförandet. De hoppar över många fler uppgifter i slutet av det första provhäftet än av de gör i slutet av provet. Det beror förmodligen på att de lär sig att hantera tidspressen under själva genomförandet.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand de som beslutar om högskoleprovets utformning och användning, Universitets- och högskolerådet, samt de institutioner som konstruerar proven i Umeå och Göteborg. Politiker har också nytta av resultaten, även om de ofta är mer fokuserade på betygsfrågor.

 Åsa Lasson

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Spanska

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i spanska! Ta del av didaktisk forskning, se ämnesfördjupande föreläsningar och få praktiska verktyg för att utvecklas i din yrkesroll. Konferensen vänder sig främst till lärare från åk 6 till gymnasiet, men kan även passa för vuxenutbildningen. Delta på plats i Stockholm 17–18 oktober eller via webbkonferensen 24 oktober–15 november.
Läs mer och boka
Åk 4–Vux
17–18 okt

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr ex. moms!
Läs mer och boka
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev