Högskolestudenter med Asperger syndrom behöver stöd i sin vardag

Hur fungerar det pedagogiska stödet för studenter med Asperger syndrom? I många fall inte alls, visar Ann Simmeborn Fleischer i sin avhandling. Kommunikationen mellan studenter och samordnare behöver förbättras och stödet utvidgas.

Ann Simmeborn Fleischer
Ann Simmeborn Fleischer

Född 1956
i Jönköping.

Disputerade 2013-05-24
vid Högskolan i Jönköping

 

 


AVHANDLING
”Man vill ju klara sig själv”. Studievardagen för studenter med Aspbergers syndrom i högre utbildning”

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag utvärderade tidigare ett EU-projekt, ISA, vars mål var att hjälpa ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar att komma ut i arbete eller till högre studier. Jag märkte att kommunikationen inte fungerade och därför blev det svårt att ge rätt stöd. Det jag också såg var att många personer med Aspberger syndrom eventuellt skulle klara sig i högre studier och blev nyfiken på hur stöd fungerade där.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag ville undersöka hur det pedagogiska stödet fungerade på högskolan. Jag ville se vilka strategier studenter med Asperger syndrom som fått pedagogiskt stöd använt sig av, för att få ett fungerande stöd. Det värsta var att jag hittade inga fungerande strategier, de flesta klarade nämligen inte sina studier.

– Utifrån studentintervjuer såg jag att dessa studenter även behöver stöd i vardagen. Studenterna berättade att det hade svårt med allt från att välja vilken mat de skulle laga till att tvätta och få ro att sova. Så jag skapade begreppet studievardag, eftersom det inte är möjligt att sära på studier och vardag, de påverkar varandra.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att samordnare för studenter med funktionshinder behöver mer kunskap om personer med Asperger syndrom. De behöver samarbeta mer med bland annat LSS-handläggare för att kunna hjälpa studenter till en fungerande vardag. Det pedagogiska stödet är valfritt och studenter ska själva begära hjälp och definiera sina behov, något som de har svårt för eftersom de har kognitiva funktionsnedsättningar. Det kan lätt bli till ett moment 22.

– Dessutom drar man sig för att be om hjälp eftersom man gärna vill klara sig själv och ofta vill dölja sitt handikapp. Samordnarna kan behöva en manual för att kunna ställa mer tydliga och konkreta frågor, frågor som skapar igenkänning och ger exempel på svårigheter som är betecknande för dessa studenter.

Vad överraskade dig?

– Att jag som själv arbetat inom psykiatrin inte kunde föreställa mig hur svårt vardagslivet är för en person med Asperger syndrom. Det är så lätt att tänka att när man blir student är man vuxen och kan automatiskt sköta ett hushåll, men så är det inte. Det gäller ju för de flesta nya studenter men de hjälper varandra. Personer med Asperger syndrom är ofta ensamma. Dessutom har de svårt att formulera vad de behöver hjälp med.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand direkt berörda studenter, samordnare och anhöriga, men jag har fått mycket respons från lärare och specialpedagoger på gymnasiet. Avhandling kan visa vilken typ av kommunikation som krävs för att nå personer med Asperger syndrom, exempelvis ställa mycket konkreta frågor. Som specialpedagog kan man tydligt förklara för eleven, att det jag gör nu är att ge dig stöd i exempelvis studieteknik. Då får eleven lättare syn på sina egna svårigheter och kan förhoppningsvis lättare be om rätt stöd. Det ger en känsla av kontroll, ökar självkänslan och därmed möjligheten till en bättre studievardag.

Sidan publicerades 2013-09-04 14:01 av John Miller


Relaterat

Högskolan inte anpassad för dyslektiker

Hur är det att vara dyslektiker på högskolan? En miljö som är så fokuserad på texter. Inte så lättvisar Marianne Björn Milrads avhandling Studenter med läs- och skrivsvårigheter som deltagare ihögre utbildning .

Pojkar norm i ADHD-forskning

Forskning om autism och ADHD är inriktad på pojkar. Som ett resultat av det har flickor missatseller feldiagnostiseras inom barnsjukvården. Det visar Svenny Kopp i sin avhandling Girls withsocial and/or attention impairments .

Föräldraträning och barn-KBT effektivt för barn med beteendeproblem

Föräldraträning och barn-KBT i kombination är en effektiv behandling för barn med utagerande beteendeproblem som trotssyndrom. Det visar Maria Helander i sin avhandling.  

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Ojämlikt i matematikundervisningen

I Sverige finns det en tydlig ojämlikhet i matematikkunskaperna utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. Det menar forskaren Victoria Rolfe.

Googla – det gör man i skolan

Användandet av sökmotorer är väldigt utbrett bland högstadieungdomar. När de söker på internet förväntar de sig att hitta svar – men reflekterar inte över hur resultaten genereras. Det visar Cecilia Andersson i sin avhandling.

Samband mellan små barns språkförmåga och exekutiva förmåga

En ny avhandling bekräftar att det finns ett samband mellan exekutiv förmåga och språklig förmåga även för svenska barn i 4–6-årsåldern. Resultaten kan ge ledtrådar till varför barn med språkstörning ofta har svårt med uppmärksamhet och koncentration, menar forskaren Signe Tonér.

Komplex process bakom programmering i teknikämnet

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.

Medveten kommunikation i klassrummet minskar stress

Ökad kunskap om röst och kommunikation i klassrummet stärker lärares välbefinnande. Det visar Suvi Karjalainens avhandling som undersökt effekterna av en fortbildning om bland annat god röstteknik och att anpassa rösten till ljudmiljön.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Det visar Ulrika B Anderssons avhandling om hur framåtsyftande bedömning används av lärare i tidig läsundervisning.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare väljer bort läromedel

Forskning om läromedel beaktas inte alltid. Studier visar att läromedel väljs bort av erfarna lärare, samt att lärspel och eget material blir vanligare. Caroline Graeske, forskare i svenska med didaktisk inriktning, presenterar några viktiga forskningsresultat i ämnet.

Göran Nygren: Elever med toppbetyg får massor av hjälp från föräldrarna

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han. (webb-radio)

Vikten av språkutveckling i förskolan

Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.

Motion och bättre stöd minskar adhd-symtom

Motion och fysisk aktivitet förbättrar både adhd-symtom, funktionsnivå, barnens exekutiva funktion och psykiskt mående, visar studier från Lunds universitet. Bättre stöd i skolan och hemma skulle också förbättra barnens livskvalitet.

Varför haltar lärarbehörigheten i svensk skola?

År 1993 var hela 93 procent av alla lärare i Sverige behöriga och konkurrensen om lärarutbildningens platser var långt högre än idag. Aktuella siffror från Skolverket visar att nästan var tredje lärare i grundskolan är obehörig, skriver Erik Cardelús i en artikelserie om den svenska lärarbristen.