Höj statusen på svenska som andraspråk

Ann-Christin Torpsten undersöker i sin avhandling vad grundskolans kurs- och läroplaner uttrycker gällande ämnet svenska som andraspråk, och hur en grupp lärarstudenter med svenska som andraspråk upplevde den andraspråksundervisning de fick i grundskolan.

Ann-Christin Torpsten

Född 1952
i Stockholm

Disputerade
2008-12-12
vid Växjö universitet


AVHANDLING
Erbjudet och upplevt lärande i mötet med svenska som andraspråk och svensk skola

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare i 20 år inom både grund- och gymnasieskolan och i snart 10 år som lärarutbildare på högskolan. Bland annat har jag undervisat i och om svenska som andraspråk. Jag har upplevt att ämnet har låg status hos både elever, lärare och föräldrar och har också sett att det råder oklarheter kring vad ämnet ska innehålla, vad det ska leda till och vilka elever det vänder sig till. Dessutom finns det få inslag om ämnet i lärarutbildningen och studenterna vet inte mycket om det eller om andraspråkselevernas skolsituation. Detta gjorde att jag ville gå vidare och undersöka varför det förhöll sig så.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har i min avhandling dels tittat på det som jag kallar , det vill säga hur en grupp lärarstudenter med svenska som andraspråk upplevde sitt möte med det svenska språket och undervisningen i svenska som andraspråk under sin grundskoletid. Utifrån en teoretisk ram har jag sedan analyserat det erbjudna och det upplevda lärandet.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Jag har sett att läro- och kursplanerna uttrycker dubbla ideal som är både exkluderande och inkluderande. De handlar till stor del om att fostra elever med utländsk bakgrund i svenskt kulturarv och svenska normer. När jag analyserade studenternas berättelser såg jag att de i mötet med svenska som andraspråk och skolan inte kände sig accepterade och inkluderade. De upplevde sig snarare både exkluderade och avvikande i mötet med det svenska. Lärarna utgick från skolans behov i stället för elevernas. Studenterna uttrycker i sina berättelser att de ville bli accepterade för de personer de var och få vara med i klassgemenskapen. Men när lärarna ville att de skulle delta i andraspråksundervisning kände de sig i stället utestängda och annorlunda i jämförelse med klasskamraterna. I andraspråksundervisningen kände de att lärarna utgick från att de hade brister, men i modersmålsundervisningen upplevde de det motsatta. Där var de delaktiga och där tog man tillvara deras tidigare erfarenheter och kunskaper. De berättar också att ju bättre de kunde sitt modersmål desto bättre lärde de sig också svenska.
Med hjälp av min teoretiska ram har jag sett att skolan utövar en form av makt genom att betrakta andraspråket och andraspråksundervisningen som en enklare variant av svenska. Svenska som andraspråk blir ett underordnat ämne. I modersmålsundervisningen upplevde studenterna att de återtog makten över ett språk de behärskade.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Jag förvånades över att lärare och klasskamrater tycks uppleva både svenska som andraspråk och modersmål som enkla ämne som det är lätt att få betyg i. Det faktum att studenterna berättade så mycket och så positivt om sin modersmålsundervisning var överraskande. Det var ju inte mötet med modersmålet jag bad dem berätta om, men i analysen blir det tydligt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Med min avhandling vill jag utmana skolledare och lärare inom grundskolan i att fundera över hur de organiserar och värderar andraspråks- och modersmålsundervisning. I dag undervisar många i svenska som andraspråk trots att de inte har behörighet i ämnet. Det anses lätt att undervisa i svenska som andraspråk, vilket gör att det har låg status. Även andra modersmål än svenska har låg status. Forskningen visar dock att modersmålet och modersmålsundervisningen är väldigt viktig för andraspråkselevers utveckling. Detta är ytterligare en utmaning.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag hoppas att mina resultat kan sätta fart på debatten om andraspråkets betydelse och hur lärartjänsterna i det här ämnet tillsätts. Både skolledare och lärare behöver få upp ögonen för vikten av en god andraspråksundervisning och kompetensutveckla sin personal. Det gäller också för oss inom lärarutbildningen att undervisa blivande lärare i och om ämnet svenska som andraspråk samt om andraspråkets och modersmålets betydels

Sidan publicerades 2008-12-08 00:00 av
Sidan uppdaterades 2018-04-12 11:23 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Forskaren: Det behövs en helhetssyn på eleven

Rektorn är avgörande för fritidslärarnas möjligheter att arbeta med anpassningar på fritidshemmet. Det säger pedagogikforskaren Marina Wernholm. ”Det behövs tid för samverkan mellan klasslärare och lärare i fritidshem för att få en helhetssyn på eleven”.

New riveting reports on neuroscience, dyslexia, and reading

Recent articles are shining light on the ”herculean job” that teachers do to build the circuits in students’ brains to help them learn to read and how delays in diagnosing dyslexia also delay needed interventions to help make those connections in the brain, writes J. Richard Gentry, an author and literacy expert.