Höj statusen på svenska som andraspråk

Ann-Christin Torpsten undersöker i sin avhandling vad grundskolans kurs- och läroplaner uttrycker gällande ämnet svenska som andraspråk, och hur en grupp lärarstudenter med svenska som andraspråk upplevde den andraspråksundervisning de fick i grundskolan.

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare i 20 år inom både grund- och gymnasieskolan och i snart 10 år som lärarutbildare på högskolan. Bland annat har jag undervisat i och om svenska som andraspråk. Jag har upplevt att ämnet har låg status hos både elever, lärare och föräldrar och har också sett att det råder oklarheter kring vad ämnet ska innehålla, vad det ska leda till och vilka elever det vänder sig till. Dessutom finns det få inslag om ämnet i lärarutbildningen och studenterna vet inte mycket om det eller om andraspråkselevernas skolsituation. Detta gjorde att jag ville gå vidare och undersöka varför det förhöll sig så.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har i min avhandling dels tittat på det som jag kallar , det vill säga hur en grupp lärarstudenter med svenska som andraspråk upplevde sitt möte med det svenska språket och undervisningen i svenska som andraspråk under sin grundskoletid. Utifrån en teoretisk ram har jag sedan analyserat det erbjudna och det upplevda lärandet.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Jag har sett att läro- och kursplanerna uttrycker dubbla ideal som är både exkluderande och inkluderande. De handlar till stor del om att fostra elever med utländsk bakgrund i svenskt kulturarv och svenska normer. När jag analyserade studenternas berättelser såg jag att de i mötet med svenska som andraspråk och skolan inte kände sig accepterade och inkluderade. De upplevde sig snarare både exkluderade och avvikande i mötet med det svenska. Lärarna utgick från skolans behov i stället för elevernas. Studenterna uttrycker i sina berättelser att de ville bli accepterade för de personer de var och få vara med i klassgemenskapen. Men när lärarna ville att de skulle delta i andraspråksundervisning kände de sig i stället utestängda och annorlunda i jämförelse med klasskamraterna. I andraspråksundervisningen kände de att lärarna utgick från att de hade brister, men i modersmålsundervisningen upplevde de det motsatta. Där var de delaktiga och där tog man tillvara deras tidigare erfarenheter och kunskaper. De berättar också att ju bättre de kunde sitt modersmål desto bättre lärde de sig också svenska.
Med hjälp av min teoretiska ram har jag sett att skolan utövar en form av makt genom att betrakta andraspråket och andraspråksundervisningen som en enklare variant av svenska. Svenska som andraspråk blir ett underordnat ämne. I modersmålsundervisningen upplevde studenterna att de återtog makten över ett språk de behärskade.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Jag förvånades över att lärare och klasskamrater tycks uppleva både svenska som andraspråk och modersmål som enkla ämne som det är lätt att få betyg i. Det faktum att studenterna berättade så mycket och så positivt om sin modersmålsundervisning var överraskande. Det var ju inte mötet med modersmålet jag bad dem berätta om, men i analysen blir det tydligt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Med min avhandling vill jag utmana skolledare och lärare inom grundskolan i att fundera över hur de organiserar och värderar andraspråks- och modersmålsundervisning. I dag undervisar många i svenska som andraspråk trots att de inte har behörighet i ämnet. Det anses lätt att undervisa i svenska som andraspråk, vilket gör att det har låg status. Även andra modersmål än svenska har låg status. Forskningen visar dock att modersmålet och modersmålsundervisningen är väldigt viktig för andraspråkselevers utveckling. Detta är ytterligare en utmaning.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag hoppas att mina resultat kan sätta fart på debatten om andraspråkets betydelse och hur lärartjänsterna i det här ämnet tillsätts. Både skolledare och lärare behöver få upp ögonen för vikten av en god andraspråksundervisning och kompetensutveckla sin personal. Det gäller också för oss inom lärarutbildningen att undervisa blivande lärare i och om ämnet svenska som andraspråk samt om andraspråkets och modersmålets betydels