Hon lyfter fram den skickliga läs- och skrivundervisningen

Tarja Alatalo

Född 1961
i Ylitornio, Finland

Disputerade
2011-10-13
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: Om lärares möjligheter och hinder

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har själv undervisat de tidiga åldrarna i tio år. En av de viktigaste uppgifterna i tidiga år är att se till barnens läsinlärning och läsutveckling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en studie om lärares möjligheter och svagheter att bedriva god läs- och skrivundervisning. Jag var själv känd som en duktig lärare i läsundervisning, men när jag lärde mig mer om hur läsinlärning går till och vad som krävs så upptäckte jag att jag inte var så duktig. Jag kände inte till läsprocessen tillräckligt väl för att kunna ge varje elev just den stöttning som han eller hon behövde. Jag ville undersöka om fler lärare var i samma situation som jag varit.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Lärare gör sitt yttersta för att hjälpa barnen, men det är viktigt att lyfta fram det som behöver förbättras. Mina resultat visar att många lärare inte vet hur deras undervisning påverkar elevernas lärande. De har inte fått verktygen i sin lärarutbildning. Då blir det lätt så att man låter alla elever göra samma saker. Ett exempel på det är att många lärare ensidigt verkar låta eleverna läsa efter det att de knäckt läskoden. Läsning är viktigt, men barn behöver också träna på den språkliga medvetenheten, på att läsa olika slags texter och på läsförståelsestrategier.
– Om en elev har läs- och skrivsvårigheter är det bra att upptäcka det tidigt, men många lärare har inte redskap för detta. Dessutom finns det olika slags yttre hinder, som till exempel stora elevgrupper och många barn som behöver lärarens uppmärksamhet i klassen. Då kan man inte heller hjälpa eleverna på ett tidigt stadium.

Vad överraskade dig?

– Jag mötte 300 lärare och 45 av dem hade inte fått någon utbildning i läs- och skrivundervisning. Men de klarade sig lika bra i mitt kunskapstest som grundskollärare som gått sv/so-inriktningen. Så de som skulle ha fått bra utbildning mot läs- och skrivinlärning hade samma resultat som de som inte hade fått någon sådan utbildning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag skriver främst för lärare, men givetvis också för lärarutbildningen och de som styr över den. Lärare och lärarstudenter kan lära sig ifrån avhandlingen eftersom jag redogör för viktiga kunskaper om barns läsutvecklingsprocess. Av de 300 lärare jag mötte tyckte många att de inte fått tillräckligt med utbildning i ämnet.

Sidan publicerades 2011-11-16 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-26 14:33 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.