Hon lyfter fram den skickliga läs- och skrivundervisningen

Tarja Alatalo

Född 1961
i Ylitornio, Finland

Disputerade
2011-10-13
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: Om lärares möjligheter och hinder

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har själv undervisat de tidiga åldrarna i tio år. En av de viktigaste uppgifterna i tidiga år är att se till barnens läsinlärning och läsutveckling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en studie om lärares möjligheter och svagheter att bedriva god läs- och skrivundervisning. Jag var själv känd som en duktig lärare i läsundervisning, men när jag lärde mig mer om hur läsinlärning går till och vad som krävs så upptäckte jag att jag inte var så duktig. Jag kände inte till läsprocessen tillräckligt väl för att kunna ge varje elev just den stöttning som han eller hon behövde. Jag ville undersöka om fler lärare var i samma situation som jag varit.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Lärare gör sitt yttersta för att hjälpa barnen, men det är viktigt att lyfta fram det som behöver förbättras. Mina resultat visar att många lärare inte vet hur deras undervisning påverkar elevernas lärande. De har inte fått verktygen i sin lärarutbildning. Då blir det lätt så att man låter alla elever göra samma saker. Ett exempel på det är att många lärare ensidigt verkar låta eleverna läsa efter det att de knäckt läskoden. Läsning är viktigt, men barn behöver också träna på den språkliga medvetenheten, på att läsa olika slags texter och på läsförståelsestrategier.
– Om en elev har läs- och skrivsvårigheter är det bra att upptäcka det tidigt, men många lärare har inte redskap för detta. Dessutom finns det olika slags yttre hinder, som till exempel stora elevgrupper och många barn som behöver lärarens uppmärksamhet i klassen. Då kan man inte heller hjälpa eleverna på ett tidigt stadium.

Vad överraskade dig?

– Jag mötte 300 lärare och 45 av dem hade inte fått någon utbildning i läs- och skrivundervisning. Men de klarade sig lika bra i mitt kunskapstest som grundskollärare som gått sv/so-inriktningen. Så de som skulle ha fått bra utbildning mot läs- och skrivinlärning hade samma resultat som de som inte hade fått någon sådan utbildning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag skriver främst för lärare, men givetvis också för lärarutbildningen och de som styr över den. Lärare och lärarstudenter kan lära sig ifrån avhandlingen eftersom jag redogör för viktiga kunskaper om barns läsutvecklingsprocess. Av de 300 lärare jag mötte tyckte många att de inte fått tillräckligt med utbildning i ämnet.

Sidan publicerades 2011-11-16 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-26 14:33 av


Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Fortbildning viktigt vid digitalisering

Förbättrad undervisning och ökat lärande. Det är ofta målbilden med skolans digitalisering. Men för att nå dit krävs det kontinuerlig och långsiktig fortbildning av lärarna, visar en ny avhandling av Annika Agélii Genlott, som nu valts till Skolportens favorit.

Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Svenska skolledares arbetsmiljö och hälsa: En lägesbeskrivning med förslag på vägar till förbättringar av arbetsmiljön

I denna AMM-rapport presenteras åtgärdsförslag som syftar till att förbättra skolledares arbetsmiljö. Vi bedömer att de föreslagna åtgärderna kan användas till att främja skolledares hälsa och deras förutsättningar att verka i sin ledarroll, vilket i sin tur kan gynna anställda och elever.

Skolporten sammanställer pedagogisk forskning år 2020

I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

Grundskolan har svårt att ta hand om individintegrerade elever

Elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning ska få gå i den vanliga skolan om de vill. Men det är svårt för dem att få rätt stöd. Därför måste de kanske gå i särskolan även om de inte vill. (s. 10-11)