Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Heléne Bergentoft i sin avhandling.

Heléne Bergentoft
Heléne Bergentoft

Född 1964
Bor i Båstad

Disputerade 2019-05-17
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Lärande av rörelseförmåga i idrott och hälsa ur ett praktikutvecklande perspektiv

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det grundar sig i mina egna erfarenheter av arbetet som lärare i idrott och hälsa, inte minst hur svårt det kan vara att koppla undervisningen till elevernas upplevelse och även tidigare erfarenheter av egen rörelse.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen bygger på ett Learning study-projekt där jag tillsammans med sju lärare i idrott och hälsa på två olika gymnasieskolor cykliskt utforskat två olika rörelseförmågor – spänningsreglering samt kroppshållning vid löpning. I spänningsreglering utgick vi från en konkret situation, straffkast i basket. Undervisningen gick i båda fallen ut på att inte bara ”göra”, utan också att lära eleverna att förstå, känna och uppleva vad som sker i kroppen. Innan och efter genomgångarna spänningsreglering fick eleverna göra ett kunskapstest. Vid lektionerna om kroppshållning i löpteknik filmades eleverna. Detta för att förstå vad eleverna lärt sig under lektionerna. Efterhand modifierade jag i samråd med lärarna uppgifterna som då genomfördes i en ny klass.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärarlagens kunskaper blev alltmer specifika ju längre projektet höll på och att olika teoretiska kunskaper bidrar till att utveckla undervisningen. Avhandlingen visar också hur lärare kan utveckla undervisningen genom att först ta reda på vad eleverna kan i ett visst moment eller i en viss rörelseförmåga, för att sedan arbeta med att utveckla rörelseförmågan vidare. När lärarnas undervisning breddas från att fokusera på själva rörelsen till att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning.

– Det är inte från början givet vilka ord och uttryck som ska användas, dels i det professionella språket lärare emellan, dels mellan lärare och elever. Här bidrar min avhandling till att sätta ord på det som vi ofta benämner som lärarnas tysta kunskap. Mina resultat visar också vägen för hur kunskap kan spridas vidare mellan lärare och skolor när lärarna själva äger sin forskning. Praktiknära forskning som den här visar också hur daglig praktik kan vetenskapliggöras.

Vad överraskade dig?

– Hur stor inverkan lärarens sätt att behandla en rörelse har på elevernas lärande. Styrkan i att låta eleverna själva få prova olika sätt att röra sig och parallellt öppna upp för diskussioner som klargör vad som sker vid en rörelse. Detta arbetssätt hjälper eleverna att identifiera hur olika sätt att röra sig påverkar den egna kroppen och därigenom utveckla sin rörelseförmåga.

– Men också hur engagerade eleverna var att få bidra till att utveckla undervisningen. Jag tycker att det känns viktigt att lyfta fram elevengagemanget: även bland de elever som normalt sett inte var så intresserade av idrott tyckte många att det var spännande att få bidra till hur ämnet kunde göras bättre.

Vem har nytta av dina resultat?

– Naturligtvis verksamma lärare i idrott och hälsa men även lärarstudenter. Tänker vidare att tränare i olika sammanhang samt terapeuter kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-06-20 08:23 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-25 15:03 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Att börja på förskola – hur går introduktionen egentligen till?

När barnen för första gången ska lämna hemmiljön och skolas in på förskola är introduktionen mycket viktig. Detta betonas i förskolans läroplan men där står inget om vad en god introduktion är eller hur den bör gå till. Nu har forskare gjort en stor undersökning med förskolepersonal och har därmed fått en god bild över hur det ser ut i praktiken.

Finländska daghemsbarn får lyssna på högläsning oftare än sina nordiska grannar

Nordiska daghemsbarn får ofta lyssna på sagor men kunde få fler möjligheter att experimentera med skriftspråket. Det visar en studie utförd av forskare vid bland annat Åbo Akademi bland nordiska lärare inom småbarnspedagogik som också tyder på att tidiga läs- och skrivaktiviteter oftast är oplanerade och att sättet lärarna ordnar högläsning på skiljer sig mellan länderna.

Ett öppet klassrumsklimat är viktigt för elevers demokratilärande

Ett öppet klassrumsklimat där elever bjuds in att fråga, diskutera och komma med synpunkter på ämnesinnehållet är det i särklass viktigaste för att skapa förutsättningar för demokratilärande – oavsett skolämne. Det säger forskare som var med och tog fram Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning.

Sjuklig fetma bland barn ökade under pandemin

Allt fler fyraåringar är överviktiga och den sjukliga fetman, obesitas, ökar mest. Det visar en stor studie som undersökt barns hälsodata under pandemiåret 2020.

Snårig väg till jobb för nyanlända lärare

Snabbspåret för lärare är långt ifrån en rak väg till undervisning i ett klassrum. Det upplever lärare som kommit till Sverige och vill börja jobba.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Förskolans arbetsmiljö
  Skolportens magasin nr 1/2023

TEMA: Förskolans arbetsmiljö

Tema: Stora barngrupper och brist på utbildade förskollärare är några av förskolans utmaningar. Intervjun: En grundbult för att stävja mobbning är att arbeta med skolans ledarskap och sociala klimat, säger forskaren Robert Thornberg.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser