Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Heléne Bergentoft i sin avhandling.

Heléne Bergentoft
Heléne Bergentoft

Född 1964
Bor i Båstad

Disputerade 2019-05-17
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Lärande av rörelseförmåga i idrott och hälsa ur ett praktikutvecklande perspektiv

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det grundar sig i mina egna erfarenheter av arbetet som lärare i idrott och hälsa, inte minst hur svårt det kan vara att koppla undervisningen till elevernas upplevelse och även tidigare erfarenheter av egen rörelse.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen bygger på ett Learning study-projekt där jag tillsammans med sju lärare i idrott och hälsa på två olika gymnasieskolor cykliskt utforskat två olika rörelseförmågor – spänningsreglering samt kroppshållning vid löpning. I spänningsreglering utgick vi från en konkret situation, straffkast i basket. Undervisningen gick i båda fallen ut på att inte bara ”göra”, utan också att lära eleverna att förstå, känna och uppleva vad som sker i kroppen. Innan och efter genomgångarna spänningsreglering fick eleverna göra ett kunskapstest. Vid lektionerna om kroppshållning i löpteknik filmades eleverna. Detta för att förstå vad eleverna lärt sig under lektionerna. Efterhand modifierade jag i samråd med lärarna uppgifterna som då genomfördes i en ny klass.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärarlagens kunskaper blev alltmer specifika ju längre projektet höll på och att olika teoretiska kunskaper bidrar till att utveckla undervisningen. Avhandlingen visar också hur lärare kan utveckla undervisningen genom att först ta reda på vad eleverna kan i ett visst moment eller i en viss rörelseförmåga, för att sedan arbeta med att utveckla rörelseförmågan vidare. När lärarnas undervisning breddas från att fokusera på själva rörelsen till att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning.

– Det är inte från början givet vilka ord och uttryck som ska användas, dels i det professionella språket lärare emellan, dels mellan lärare och elever. Här bidrar min avhandling till att sätta ord på det som vi ofta benämner som lärarnas tysta kunskap. Mina resultat visar också vägen för hur kunskap kan spridas vidare mellan lärare och skolor när lärarna själva äger sin forskning. Praktiknära forskning som den här visar också hur daglig praktik kan vetenskapliggöras.

Vad överraskade dig?

– Hur stor inverkan lärarens sätt att behandla en rörelse har på elevernas lärande. Styrkan i att låta eleverna själva få prova olika sätt att röra sig och parallellt öppna upp för diskussioner som klargör vad som sker vid en rörelse. Detta arbetssätt hjälper eleverna att identifiera hur olika sätt att röra sig påverkar den egna kroppen och därigenom utveckla sin rörelseförmåga.

– Men också hur engagerade eleverna var att få bidra till att utveckla undervisningen. Jag tycker att det känns viktigt att lyfta fram elevengagemanget: även bland de elever som normalt sett inte var så intresserade av idrott tyckte många att det var spännande att få bidra till hur ämnet kunde göras bättre.

Vem har nytta av dina resultat?

– Naturligtvis verksamma lärare i idrott och hälsa men även lärarstudenter. Tänker vidare att tränare i olika sammanhang samt terapeuter kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-06-20 08:23 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-25 15:03 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att stödfunktionerna verkligen ger stöd. Det är några saker som skolledare kan göra för att minska sin stress, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.

Klassrumslösa skolor – framtiden eller ett ovetenskapligt experiment?

Minst 1 000 nya skolor ska byggas. Flera av dem blir utan klassrum. ”Äntligen”, säger förespråkarna. ”Mer forskning behövs”, varnar kritikerna. Läraren granskar det nya sättet att bygga skolor och besöker den klassrumslösa skolan som hyllades – och sen blev ett skräckexempel.

Poddagogen #9: Helena Grundén om matematik och planering

Poddagogen gästas av forskaren Helena Grundén. När planerar matematiklärare egentligen sina lektioner? Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.