Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Heléne Bergentoft i sin avhandling.

Heléne Bergentoft
Heléne Bergentoft

Född 1964
Bor i Båstad

Disputerade 2019-05-17
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Lärande av rörelseförmåga i idrott och hälsa ur ett praktikutvecklande perspektiv

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det grundar sig i mina egna erfarenheter av arbetet som lärare i idrott och hälsa, inte minst hur svårt det kan vara att koppla undervisningen till elevernas upplevelse och även tidigare erfarenheter av egen rörelse.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen bygger på ett Learning study-projekt där jag tillsammans med sju lärare i idrott och hälsa på två olika gymnasieskolor cykliskt utforskat två olika rörelseförmågor – spänningsreglering samt kroppshållning vid löpning. I spänningsreglering utgick vi från en konkret situation, straffkast i basket. Undervisningen gick i båda fallen ut på att inte bara ”göra”, utan också att lära eleverna att förstå, känna och uppleva vad som sker i kroppen. Innan och efter genomgångarna spänningsreglering fick eleverna göra ett kunskapstest. Vid lektionerna om kroppshållning i löpteknik filmades eleverna. Detta för att förstå vad eleverna lärt sig under lektionerna. Efterhand modifierade jag i samråd med lärarna uppgifterna som då genomfördes i en ny klass.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärarlagens kunskaper blev alltmer specifika ju längre projektet höll på och att olika teoretiska kunskaper bidrar till att utveckla undervisningen. Avhandlingen visar också hur lärare kan utveckla undervisningen genom att först ta reda på vad eleverna kan i ett visst moment eller i en viss rörelseförmåga, för att sedan arbeta med att utveckla rörelseförmågan vidare. När lärarnas undervisning breddas från att fokusera på själva rörelsen till att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning.

– Det är inte från början givet vilka ord och uttryck som ska användas, dels i det professionella språket lärare emellan, dels mellan lärare och elever. Här bidrar min avhandling till att sätta ord på det som vi ofta benämner som lärarnas tysta kunskap. Mina resultat visar också vägen för hur kunskap kan spridas vidare mellan lärare och skolor när lärarna själva äger sin forskning. Praktiknära forskning som den här visar också hur daglig praktik kan vetenskapliggöras.

Vad överraskade dig?

– Hur stor inverkan lärarens sätt att behandla en rörelse har på elevernas lärande. Styrkan i att låta eleverna själva få prova olika sätt att röra sig och parallellt öppna upp för diskussioner som klargör vad som sker vid en rörelse. Detta arbetssätt hjälper eleverna att identifiera hur olika sätt att röra sig påverkar den egna kroppen och därigenom utveckla sin rörelseförmåga.

– Men också hur engagerade eleverna var att få bidra till att utveckla undervisningen. Jag tycker att det känns viktigt att lyfta fram elevengagemanget: även bland de elever som normalt sett inte var så intresserade av idrott tyckte många att det var spännande att få bidra till hur ämnet kunde göras bättre.

Vem har nytta av dina resultat?

– Naturligtvis verksamma lärare i idrott och hälsa men även lärarstudenter. Tänker vidare att tränare i olika sammanhang samt terapeuter kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-06-20 08:23 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-25 15:03 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Så kan skolnärvaro främjas

Att skolfrånvaro och psykisk ohälsa hos unga hänger ihop har uppmärksammats under de senaste åren. En ny forskningsöversikt har sammanställt kunskapsläget för vilka faktorer som främjar skolnärvaro.

”Lek är en bra social träning”

Ett forskningsprojekt på Grebyskolans fritidshem gav både samsyn och utvecklad lek. Läs artikeln ur senaste numret av Skolportens magasin här.

Consequences of school grading systems on adolescent health: evidence from a Swedish school reform

A new study has examined a reform of the Swedish school system; a reform centred on the introduction of grades and increased use of testing, especially standardised national tests, in the 6th and 7th school year. The reform had an indirect effect on psychosomatic symptoms and life satisfaction for these pupils. The negative effects of the reform were generally stronger for girls.

Elever med erfarenhet av robotar kritiska till att ha dem i klassrummet

Digitaliseringen och samhällets snabba tekniska utveckling har bidragit till diskussioner och tester av pedagogiska robotar i skolan. Ny forskning från Göteborgs universitet visar att elever med erfarenhet av robotar som läser av och analyserar känslor är mer negativa till dem än elever som inte träffat på dessa robotar tidigare.

In the Principal’s Office: Clark Elementary’s Isley shares strategies to develop teachers

Virginia elementary-school principal Anna Isley says building leadership skills of teachers can help boost retention rates and improve student performance. Isley, who began her career as a teacher, says connecting with other teachers in her first year set her on the path to success.