Humor viktigt i tjejers vänskapsrelationer
Tjejer använder sig av tabubrytande och gränsöverskridande humor i sina vänskapsrelationer. Skämtande är en viktig del i formandet av identitet och tillhörighet inom gruppen, visar Martina Wikstens forskning.
Bor i Stockholm
Född år 1990
Disputerade 2025-11-21
vid Stockholms universitet
Det villkorade skrattet. Tjejer, humor och allvar
Varför blev du intresserad av ämnet?
− Jag har jobbat med ungdomar de senaste 15 åren, både på ungdomsgård och på kollo på somrarna. Där är humor ständigt närvarande även bland oss vuxna, eftersom det är ett väldigt effektivt pedagogiskt hjälpmedel. Det kan vara ett sätt att mildra en tillsägelse, tona ner sin auktoritet eller lätta upp en tryckt stämning. Men man märker ganska snabbt att det också är ett disciplinerande verktyg, även för barnen. Det kan vara ett sätt för dem att skapa närhet eller distans mellan varandra. Så när jag klev in i forskningsprojektet hade jag en liten föraning om vad humor gör bland unga.
Vad handlar avhandlingen om?
− Den handlar om tjejers humor och fokuserar på tre olika aspekter. Tjejers egna skämtande, deras reflektioner och diskussioner om humor och humorsgränser, och om tjejer som postar humor på sociala medier. Avhandlingen handlar också om skrattets villkor, och hur olika kroppar, erfarenheter och identitetskategorier formar villkoren för vad som är roligt. Men också hur de formas av förväntningarna på dem. Jag har använt mig av fokusgrupper, analyserat filmklipp på sociala medier och gjort ett etnografiskt fältarbete på en ungdomsgård.
Skämtande är en viktig del i formandet av identitet och tillhörighet inom gruppen. Det är också ett sätt att stärka vänskapsband och tänja på gränser.
Martina Wiksten
Vilka är de viktigaste resultaten?
− Att tjejer precis som killar ägnar sig åt gränsöverskridande och tabubrytande humor. Tidigare forskning har framförallt lyft det hos killar. Men jag visar hur tjejer använder samma typ av humor, och att skämtande är en viktig del i formandet av identitet och tillhörighet inom gruppen. Det är också ett sätt att stärka vänskapsband och tänja på gränser. Jag brukar prata om en tillitsövning i samtalsform, där olika tabuer också kan konstrueras temporärt bara för att göra olika lustfyllda övertramp.
− Ett exempel från min avhandling handlar om när några tjejer på ungdomsgården börjar skämta om kriget i Ukraina, och hur de skulle överleva en rysk invasion i Sverige. De skämtar om att de ska bli tillsammans med Putin, och bygger vidare på skämtet, hittar nya gränser och utmanar dem. Sen avslutas det med ett förlösande skratt. På det sättet görs vänskap genom skämten. Men vänskap sätter också gränser för vad vi skrattar åt, och vad vi inte skrattar åt. Det är viktigt att vi tycker att samma saker är roliga i en vänskapsgrupp. Att skratta åt det som ingen av våra kompisar tycker är kul kan uppfattas som jobbigt. Men om vi skrattar åt ett skämt som de upplever är problematiskt blir det oftast värre. Det visar att humor är en social praktik, men att skrattet också har antisociala tendenser.
Vad överraskade dig?
− Tjejerna som skämtar om en rysk invasion. Man brukar säga att tid plus tragedi är lika med komedi. Här har vi en tragedi som blir till humor, men tiden har inte passerat. Det har bara gått en vecka sedan Rysslands invasion i Ukraina. Tjejernas skämt tar avstamp i ett klipp på Tiktok där unga ukrainare skojar om det här. Det är unga ukrainare som sitter i realtid och spelar in Tiktok-videos där de själva skämtar om att deras land är invaderat. Det blev jag faktiskt väldigt överraskad över.
Vem har nytta av dina resultat?
− Min avhandling kommer i en tid då humor inte bara är en mellanmänsklig social praktik, jag kan se att tidigare samhällsfunktioner som kanske har präglats av seriositet har börjat anamma skämtandet som ett sätt att skapa förtroende. När vi ser att politiker, tjänstemän eller andra viktiga samhällsfunktioner i större utsträckning börjar skämta så tycker jag att vi ska vara lite på vår vakt. Vi ser det bland annat i USA där Trumps retorik bygger väldigt mycket på en typ av humor. Det jag vill uppmärksamma är på vems bekostnad skämtet är, och vem som är den tilltänkta publiken.
− Utöver det har alla som jobbar med barn och unga nytta av att få en inblick i ungas humor. Det är viktigt att förstå när man som vuxen ska skratta med och när man ska ingripa. När ett skämt bjuder in till något, eller när det lämnar en sur bismak i munnen. Att kunna använda humor som en pedagogisk resurs kräver att man också kan bjuda på sig själv och finna sig att vissa skämt faller platt. Så jag hoppas för praktiker att de vågar ta sig an humor, men att de också vågar vara en del av humorn.