Hur väl fungerar lärares bedömning?

Hanna Nolin

Stefan Johansson
Stefan Johansson

Född 1980
i Nässjö

Disputerade 2013-02-25
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
On the Validity of Reading Assessments: Relationships Between Teacher Judgements, External Tests and Pupil Self-Assessments

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag var elev funderade jag på om man blir bedömd på samma sätt oavsett lärare. När jag själv sedan läste på lärarutbildningen och så småningom själv skulle bedöma mina elever tyckte jag det var svårt att veta om jag gjorde samma bedömningar som mina kollegor. Intresset började som en rättvisefråga.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur väl lärarnas bedömning fungerar. Till exempel hur väl lärarnas egna bedömningar när det gäller elevens läsning och läsförståelse kan förutsäga elevernas prestation i klassrummet, och hur kunskapssynen ser ut.

– Jag har använt material från Pirls, en internationell undersökning gjord 2001 på lärare i årskurs 3 och 4 där man dels observerat lärarnas egna bedömningar av eleverna, dels provresultaten. Jag har då tittat på hur väl lärarnas egen bedömning stämmer överens med provresultaten.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärare har olika referensramar när det gäller att bedöma elevernas läsförståelse. Lärarna var bra på att uppskatta sina egna elevers prestationer och kunde se var de skulle stödja och stötta lite extra, däremot skiljde sig bedömningar åt mellan lärarna.

– Jag ser det som ett hot mot likvärdigheten i skolan. Vilken bedömning en elev får ska inte bero på vilken lärare man har. Det finns ett behov av en mer samstämmig bedömning lärare emellan. Det kan man uppnå genom exempelvis externa instrument, eller genom att schemalägga diskussioner mellan såväl lärare, som skolor. Nu finns ju även nationella proven som ett externt instrument.

Vad överraskade dig?

– Jag förväntade mig inte att lärarkompetensen skulle vara så viktig för lärarbedömningen. Ju större erfarenhet läraren har samt hur pass adekvat utbildningen är, i det här fallet kurser i läspedagogik, desto tillförlitligare lärarbedömning. De lärare som visade bäst resultat var de som hade utbildningar innan 1988.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det är ju intressant för lärare att få upp ögonen för hur relativ lärarbedömning kan vara. Men även för politiker, för det här handlar ju om vilken typ av utbildning vi ska ha. Att ha större andel läspedagogik i lärarutbildningen var positivt för såväl elevprestation som lärarbedömning .

Sidan publicerades 2013-04-03 14:02 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-06-26 15:11 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bedömning viktig faktor för inlärning

Bedömning pågår i det vardagliga arbetet i matematikklassrummen och stora möjligheter tilllärande ges när lärare och elever resonerar tillsammans på lektionen. Det visar Lisa BjörklundBoistrup i sin avhandling Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A MultimodalSocial Semiotic Study .

Formativt arbete gav bättre elevresultat

Martin Granbom, gymnasielärare i Lund, övergav poängbedömningen och satsade istället på att få eleverna att reflektera över sin inlärning och kunskapsutveckling. Han beskriver hur i artikeln "Formativ bedömning och ökad delaktighet ger högre betyg inom biologiämnet på gymnasiet".

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.