Hur väl fungerar lärares bedömning?

Hanna Nolin

Stefan Johansson
Stefan Johansson

Född 1980
i Nässjö

Disputerade 2013-02-25
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
On the Validity of Reading Assessments: Relationships Between Teacher Judgements, External Tests and Pupil Self-Assessments

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag var elev funderade jag på om man blir bedömd på samma sätt oavsett lärare. När jag själv sedan läste på lärarutbildningen och så småningom själv skulle bedöma mina elever tyckte jag det var svårt att veta om jag gjorde samma bedömningar som mina kollegor. Intresset började som en rättvisefråga.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur väl lärarnas bedömning fungerar. Till exempel hur väl lärarnas egna bedömningar när det gäller elevens läsning och läsförståelse kan förutsäga elevernas prestation i klassrummet, och hur kunskapssynen ser ut.

– Jag har använt material från Pirls, en internationell undersökning gjord 2001 på lärare i årskurs 3 och 4 där man dels observerat lärarnas egna bedömningar av eleverna, dels provresultaten. Jag har då tittat på hur väl lärarnas egen bedömning stämmer överens med provresultaten.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärare har olika referensramar när det gäller att bedöma elevernas läsförståelse. Lärarna var bra på att uppskatta sina egna elevers prestationer och kunde se var de skulle stödja och stötta lite extra, däremot skiljde sig bedömningar åt mellan lärarna.

– Jag ser det som ett hot mot likvärdigheten i skolan. Vilken bedömning en elev får ska inte bero på vilken lärare man har. Det finns ett behov av en mer samstämmig bedömning lärare emellan. Det kan man uppnå genom exempelvis externa instrument, eller genom att schemalägga diskussioner mellan såväl lärare, som skolor. Nu finns ju även nationella proven som ett externt instrument.

Vad överraskade dig?

– Jag förväntade mig inte att lärarkompetensen skulle vara så viktig för lärarbedömningen. Ju större erfarenhet läraren har samt hur pass adekvat utbildningen är, i det här fallet kurser i läspedagogik, desto tillförlitligare lärarbedömning. De lärare som visade bäst resultat var de som hade utbildningar innan 1988.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det är ju intressant för lärare att få upp ögonen för hur relativ lärarbedömning kan vara. Men även för politiker, för det här handlar ju om vilken typ av utbildning vi ska ha. Att ha större andel läspedagogik i lärarutbildningen var positivt för såväl elevprestation som lärarbedömning .

Sidan publicerades 2013-04-03 14:02 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-06-26 15:11 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bedömning viktig faktor för inlärning

Bedömning pågår i det vardagliga arbetet i matematikklassrummen och stora möjligheter tilllärande ges när lärare och elever resonerar tillsammans på lektionen. Det visar Lisa BjörklundBoistrup i sin avhandling Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A MultimodalSocial Semiotic Study .

Formativt arbete gav bättre elevresultat

Martin Granbom, gymnasielärare i Lund, övergav poängbedömningen och satsade istället på att få eleverna att reflektera över sin inlärning och kunskapsutveckling. Han beskriver hur i artikeln "Formativ bedömning och ökad delaktighet ger högre betyg inom biologiämnet på gymnasiet".

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer