Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

Hur vi talar påverkar barns identitetsskapande

Publicerad:2011-09-16
Uppdaterad:2012-03-22
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Linda Palla erbjuder i sin avhandling Med blicken på barnet: Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik en alternativ bild mot den som dominerar inom förskolan.
– Det finns en rik flora av tester i dag som inte har vetenskaplig förankring, säger hon.

Linda Palla

Född 1974
i Kristianstad

Disputerade
2011-09-23

vid Malmö Högskola

Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan

Avhandling

Med blicken på barnet: Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag blev intresserad av ämnet för att jag har en egen bakgrund som lärare i förskolan. Därefter har jag vidareutbildat mig till specialpedagog. Jag har alltid haft intresse för frågor om hur normaliteter skapas och det råder brist på forskning som fokuserar på det här komplexa området.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur gränser respektive utrymme skapas i tal och text för barn att vara, kunna och göra olika. Mitt empiriska material består av handledningssamtal där specialpedagoger möter avdelningspersonalen samt texter som har upprättats innan, under och efter samtalen. Jag har även gjort intervjuer med specialpedagoger.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Inom förskolan används blicken som en övergripande strategi för att stödja och styra barn. Jag har tittat på hur man utifrån blicken skapar olika bilder av barnet, vilket har betydelse för till exempel identitetsskapandet. Jag har också fokuserat på olika förslag på hur personalen kan hantera och styra det som de upplever som dilemman.
– Min ansats har varit att visa på det komplexa uppdraget som förskolan har, att samtidigt sträva mot gemensamma värden, normer och kunskaper och öppna upp för barns olikheter. Det finns inga enkla lösningar.

Vad överraskade dig?

– Jag blev förvånad över att man fortfarande använder en gammal kartläggning, MPU, från 80-talet, när man kartlägger barnens utveckling. Det leder till att man pratar om barnet i termer av år och månader. Det blir en statisk mätning och bedömning av barnet där ålder får en väldigt stor betydelse som en bedömningsgrund för deras utveckling. Man bör även rikta blicken mot den dokumentation man använder i förskolan. Att använda framåtblickande och pedagogiska processer i stället för att fokusera på i vilken utsträckning barnet nått upp till kartläggningen. Jag blev inte förvånad över hur oerhört mycket man på samma gång värnar om barnet inom förskolan, det visste jag redan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både de verksamma i förskolan och i lärarutbildningen och utbildningen för specialpedagoger. Resultaten kan användas som en reflektionsmöjlighet kring hur vi talar och tänker om barns olikheter och få oss att fundera på vad blicken på barnet kan få för betydelse. På så sätt kan man problematisera dagens dokumentationskultur, som även börjar ge sig till känna i förskolan, och kritiskt granska den.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev