Icke-troende norm styr ämnet religionskunskap

Den sekulariserade diskursen är starkt dominerande i ämnet religionskunskap på gymnasiet. Här skapas ofta ett ”vi” och ”de” samtidigt som det sitter troende elever i klassrummet. Men de är ofta väldigt tysta, visar Karin Kittelmann Flenser i sin avhandling.

Karin Kittelmann Flenser
Karin Kittelmann Flenser

Född 1973
i Umeå

Disputerade 2015-12-11
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har i många år arbetat som gymnasielärare i ämnena religionskunskap, samhällskunskap och historia. Att använda elevernas förförståelse är ju självklart i alla ämnen, men i religionskunskap kan det skapa ett dilemma då troende elever kan uppleva att de utses som ett slags representant för sin tro, vare sig de vill eller inte.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en klassrumsstudie med ämnesdidaktiskt fokus där jag undersökt hur man talar om religion och livsåskådning i ämnet religionskunskap i gymnasiet. Jag har spelat in ljud från 125 lektioner i 24 olika klasser på tre olika gymnasier.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att den sekulariserade diskursen är väldigt stark i ämnet, mycket starkare än jag förväntat mig. Sättet att tala om religion och livsåskådning utgår från en icke-troende norm. Att vara religiös är något som ”man var förr” men att ”vi nu vet bättre”. Det skämtas ganska grovt om troende utifrån att de helt enkelt är konstiga och ointelligenta. Därmed skapas också ett tydligt ”vi” och ”de” och det blir svårt att förstå vad tro kan betyda för människor med en annan bakgrund än en sekulär svensk. Detta sker samtidigt som det sitter troende elever i klassrummet, allt från kristna, muslimer, buddhister och Jehovas vittnen.

– Resultatet är att dessa elever ofta blir väldigt tysta. I de flesta fall läggs undervisning upp kronologiskt med fokus på en religion i taget. I de klasser där läraren lagt upp undervisningen utifrån teman, exempelvis ritualer, myter och begrepp såsom tro och helighet skapades ett större utrymme för eleverna att relatera till sig själva och troende människor inom olika religiösa traditioner utifrån ett livsåskådningsperspektiv.

Vad överraskade dig?

– Att den sekularistiska diskursen var så oerhört dominerande. Och samtidigt som det slogs fast att Sverige är världens mest sekulariserade land kunde Sverige under samma lektion beskrivas som ett kristet land, men då handlade det mer om historia och traditioner, inte så mycket om trosföreställningar. Det handlade också om att skapa en svenskhet i relation till islam som i de diskussionerna talades om som ”osvenskt”. Förvånande var också skillnaden i undervisning och därmed möjligheterna för lärande mellan yrkesprogram och studieförberedande program.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att det kan hjälpa lärare att reflektera över hur de lägger upp sin undervisning och hur det talas om religion och livsåskådning och om människor som är del av olika religiösa traditioner i klassrummen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2015-12-15 15:44 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-03-29 12:03 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Livsfrågor – ett oklart begrepp

Begreppet livsfrågor, som är centralt i religionskunskapen och i ämnets didaktik, är förvånande vagt. Inte ens kursplanerna ger tydliga definitioner. Det konstaterar lärarutbildaren Björn Falkevall, som disputerar med avhandlingen Livsfrågor och religionskunskap En belysning av ett centralt begrepp i svensk religionsdidaktik.

Lär av muslimskt profilerade skolor

Det finns en felaktig syn på muslimskt profilerade skolor som isolerande och indoktrinerande, menar Åsa Brattlund. Hon har studerat hur några muslimskt profilerade grundskolor i Sverige och England hanterar mötet mellan muslimska värderingar och den nationella läroplanens värderingar.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Den psykosociala miljön kommer ofta i skymundan, i synnerhet i de högre stadierna och i gymnasieskolan. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem i hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola och lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Örebroforskning om unga publicerad i högt rankad vetenskapstidskrift

Tonåringar och unga vuxna som upplever att en förälder avlider har större risk att drabbas av drogmissbruk och självmord än sina jämnåriga. Det visar forskare vid Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet i den högt rankade tidskriften The Lancet Public Health.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

A way to make fractions easier to understand

New teachers can help simplify the complexities of fractions for students by using an unexpected tool—a multiplication chart.

Three tools to help educators better understand what students need

While teachers are familiar with wearing many hats, they might be surprised to learn that they are researchers too. Educators are constantly gathering and assessing data from their students, schools and classrooms.