Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

Till skillnad mot andra ämnen erbjuder idrott och hälsa ingen tid för eleverna att träna och öva. Eleverna ska prestera här och nu, konstaterar Madeleine Wiker som har forskat om elevernas upplevelser av ämnet idrott och hälsa i skolan.

Madeleine Wiker
Madeleine Wiker

Född 1972
Bor i Karlstad

Disputerade 2017-12-15
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
”Det är live liksom”: Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i Idrott och Hälsa

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är i grunden idrottslärare på högstadiet så intresset har jag förstås med mig därifrån. I lärarrollen överraskades jag många gånger av elevernas kloka reflektioner kring ämnet. När jag fick möjlighet att forska ville jag göra det utifrån just elevernas perspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om elevers perspektiv av ämnet idrott och hälsa (IH). Avhandlingen bygger på 11 fokusgruppsintervjuer med totalt 62 elever i årskurs 9 från olika skolor runt om i mellersta Sverige. Eleverna har fått prata och diskutera spontant och öppet om sina erfarenheter och upplevelser och sin syn på ämnet idrott och hälsa. Att jag valde elever i årskurs 9 var för att jag ville höra om deras upplevelser av ämnet genom hela skolgången.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Många elevgrupper har negativa men också ledsamma erfarenheter av ämnet IH. Vad de framför allt pekar på är att ämnet inte erbjuder eleverna någon tid att träna och öva på olika färdigheter. Titeln i min avhandling, ”Det är live liksom”, är ett citat från en elev som beskriver just känslan av direktsändning som präglar ämnet. Som elev får man en chans och ska prestera här och nu. Med betygssystemet och den nya betygsskalan som infördes 2011 blir detta än mer påtagligt. Att misslyckas i ett moment kan sänka hela betyget. Eleverna reflekterar mycket kring detta och jämför med andra ämnen där de får träna, öva men också extra stöd om de behöver. IH erbjuder inget sådant. För att lyckas i ämnet krävs alltså redan tidigare upparbetade förmågor.

– I min analys pekar jag på att detta innebär att idrottsämnet gör en åtskillnad mellan eleverna. Alla ges faktiskt inte samma chans. Tillspetsat är det här ett slags segregering.

– Eleverna har flera kloka och konstruktiva förslag, inte minst vad gäller betyget i ämnet. De föreslår att ämnet delas upp i två betygsdelar, en praktiskt och en teoretisk. Alternativt tre betyg utifrån ämnets tre centrala innehåll: rörelse, livsstil och hälsa samt friluftsliv och utevistelse. Det skulle öka förutsättningarna för mer rättvisa betyg eftersom det är svårt att vara bra i allt, menar eleverna. Trots en hel del negativa erfarenheter tycker merparten av eleverna att ämnet är bra och viktigt. Jag gladdes åt att de var så positiva och såg möjligheter till förändringar och förbättringar.

Vad överraskade dig?

– Det skrämde mig att höra vad en del elever utsätts för i ämnet IH, inte minst i form av kränkningar från lärare. En elev berättade om en lärare som sa att ”det är ingen idé du är med när du är så tjock”.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst skolledare och rektorer men också lärare i IH. Jag tänker vidare skolmyndigheter, inte minst med anledning av att IH från 2019 får utökat antal timmar i skolan. Det måste till en diskussion om vad den tiden ska användas till. Min forskning visar att det finns all anledning att lyssna på eleverna. Och arbeta för goda förändringar till förbättring i den pågående men allt mer tydliga livsstils- och investeringsfas som IH befinner sig i.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-01-08 11:23 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-07-16 10:23 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras

I debatten om barns och ungas läsning framstår det ofta som att läsvanorna i och med den teknologiska utvecklingen har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Men var det verkligen annorlunda förr? Det har forskare vid Högskolan i Borås undersökt.

”Ta time-out från striderna om skolan”

Allmänheten har fortfarande stort förtroende för skolan som institution liksom för lärarna som yrkesgrupp. Detsamma kan man inte säga om skolans organisation där missnöjet är stort med skolans omstrukturering. Det skriver Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik, i en debattartikel i Göteborgs-Posten.

Ledarskap med translanguaging – för en likvärdig skola

”Translanguaging låter eleverna ta med hela sina erfarenhetsvärldar in i klassrummet och lärandet”, säger Eva Andersson Berglund, rektor på Bergsjöskolan F-6.

3 steps principals can take to stop new teacher attrition

New teachers often feel isolated, overwhelmed, and unsuccessful. Unchecked, these conditions lead to turnover. Here’s how principals can change the trajectory for new teachers.

3 keys to success when transitioning to a new role

Educators and school leaders who are transitioning into new roles this year should prioritize listening before acting, writes Fred Ende, an administrator in a New York state district. The move to a new role is a change for the individual moving, but it also affects people in the organization who have to adjust.