Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

Madeleine Wiker

Född 1972
Bor i Karlstad

Disputerade 2017-12-15
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
”Det är live liksom”: Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i Idrott och Hälsa

Till skillnad mot andra ämnen erbjuder idrott och hälsa ingen tid för eleverna att träna och öva. Eleverna ska prestera här och nu, konstaterar Madeleine Wiker som har forskat om elevernas upplevelser av ämnet idrott och hälsa i skolan.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är i grunden idrottslärare på högstadiet så intresset har jag förstås med mig därifrån. I lärarrollen överraskades jag många gånger av elevernas kloka reflektioner kring ämnet. När jag fick möjlighet att forska ville jag göra det utifrån just elevernas perspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om elevers perspektiv av ämnet idrott och hälsa (IH). Avhandlingen bygger på 11 fokusgruppsintervjuer med totalt 62 elever i årskurs 9 från olika skolor runt om i mellersta Sverige. Eleverna har fått prata och diskutera spontant och öppet om sina erfarenheter och upplevelser och sin syn på ämnet idrott och hälsa. Att jag valde elever i årskurs 9 var för att jag ville höra om deras upplevelser av ämnet genom hela skolgången.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Många elevgrupper har negativa men också ledsamma erfarenheter av ämnet IH. Vad de framför allt pekar på är att ämnet inte erbjuder eleverna någon tid att träna och öva på olika färdigheter. Titeln i min avhandling, ”Det är live liksom”, är ett citat från en elev som beskriver just känslan av direktsändning som präglar ämnet. Som elev får man en chans och ska prestera här och nu. Med betygssystemet och den nya betygsskalan som infördes 2011 blir detta än mer påtagligt. Att misslyckas i ett moment kan sänka hela betyget. Eleverna reflekterar mycket kring detta och jämför med andra ämnen där de får träna, öva men också extra stöd om de behöver. IH erbjuder inget sådant. För att lyckas i ämnet krävs alltså redan tidigare upparbetade förmågor.

– I min analys pekar jag på att detta innebär att idrottsämnet gör en åtskillnad mellan eleverna. Alla ges faktiskt inte samma chans. Tillspetsat är det här ett slags segregering.

– Eleverna har flera kloka och konstruktiva förslag, inte minst vad gäller betyget i ämnet. De föreslår att ämnet delas upp i två betygsdelar, en praktiskt och en teoretisk. Alternativt tre betyg utifrån ämnets tre centrala innehåll: rörelse, livsstil och hälsa samt friluftsliv och utevistelse. Det skulle öka förutsättningarna för mer rättvisa betyg eftersom det är svårt att vara bra i allt, menar eleverna. Trots en hel del negativa erfarenheter tycker merparten av eleverna att ämnet är bra och viktigt. Jag gladdes åt att de var så positiva och såg möjligheter till förändringar och förbättringar.

Vad överraskade dig?

– Det skrämde mig att höra vad en del elever utsätts för i ämnet IH, inte minst i form av kränkningar från lärare. En elev berättade om en lärare som sa att ”det är ingen idé du är med när du är så tjock”.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst skolledare och rektorer men också lärare i IH. Jag tänker vidare skolmyndigheter, inte minst med anledning av att IH från 2019 får utökat antal timmar i skolan. Det måste till en diskussion om vad den tiden ska användas till. Min forskning visar att det finns all anledning att lyssna på eleverna. Och arbeta för goda förändringar till förbättring i den pågående men allt mer tydliga livsstils- och investeringsfas som IH befinner sig i.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-01-08 11:23 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-04-10 09:27 av Hedda Lovén


Relaterat

Elevhälsa, 19-20 sept i Stockholm

Ledord i arbetet med en fungerande elevhälsa är salutogent förhållningssätt med tvärprofessionella team. Men hur får man det att fungera i praktiken? Vilka är framgångsfaktorerna när man ska utveckla sitt elevhälsoarbete och arbeta hälsofrämjande

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Heterogen elevgrupp i modersmålsundervisningen

Bör styrdokumenten för modersmålsundervisning ses över? Den frågan ställer Amanda Walldoff, vars avhandling visar att det finns elever som inte kan skriva på arabiska, trots flera år med modersmålsundervisning.

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Svårt att förändra undervisningen i matematik

Trots höga ambitioner att förändra undervisningen fastnar lärare i matematikens traditionella uppgiftsdiskurs. Det visar Ann-Sofi Röj-Lindberg som forskat om matematiklärare som söker nya arbetssätt.

Bättre möjligheter till lärande när elevers frågor utforskas i undervisningen

Att ge utrymme för elevernas frågor i matematikundervisningen bidrar till att innehållet blir behandlat på ett mer komplext sätt. Det vinner både elever och lärare på, visar Tuula Maunulas avhandling.

Begränsad effekt av förebyggande program mot psykisk ohälsa i skolan

Manualiserade program mot ångest och depression hos skolbarn som genomförs av lärare har ganska liten effekt, visar Johan Åhléns avhandling. För att ge resultat måste lärarna få mer stöd.

Digitaliseringsprojekt i Sverige, Norge och Danmark utvecklade undervisningen

I sin avhandling har Sara Willermark studerat ett treårigt nordiskt EU-projekt om undervisning över nationsgränser med stöd av digital teknik. Resultaten visar att lärarna stärktes i sin profession trots många utmaningar.

SNI i undervisningen kräver tydliga strategier hos lärare

Lärare ställs inför stora utmaningar när samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, SNI, förs in i klassrummet. Framför allt när det gäller att förhålla sig till såväl ämnesplan som vikten av fria diskussioner, visar Ulrika Bossér.

Utbildning i entreprenörskap kräver tid för reflektion

Lärandeprocessen hos studenter i entreprenörskap utvecklas bättre när det reflektiva tänkandet stimuleras. Det visar Gustav Hägg som i sin avhandling problematiserar entreprenörskapsutbildningar som ofta är aktionsorienterade.

Känsla av tillhörighet skapar engagemang i skolan

Känsla av tillhörighet är en grundbult för elevers engagemang i skolan. Helena Anderssons forskning visar också att dynamiska gruppindelningar över klassgränser ökar engagemanget bland eleverna.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Personliga erfarenheter påverkar lärares arbete med serier i undervisningen

Vad händer när lärare sätter serier i händerna på elever i olika åldrar? Lars Wallner har utforskat frågan och funnit att lärare använder sin egen erfarenhet av att läsa serier som barn för att bedöma om materialet är användbart eller inte i deras klasser.

Så bör begåvade elever undervisas i matematik

Attila Szabo har undersökt hur begåvade elever bör undervisas i matematik. "Det finns ingen given metod som passar alla. Men nivågrupperad undervisning och undervisning utanför klassrummet kan vara en väg att gå", säger han.

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Film bästa sättet för utbildning i livräddning

Bästa sättet att lära högstadieelever hjärt- och lungräddning är genom filmbaserad, klassgemensam undervisning. Det visar Anette Nord som undersökt olika utbildningsmetoder i livräddning för elever.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?