Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

Till skillnad mot andra ämnen erbjuder idrott och hälsa ingen tid för eleverna att träna och öva. Eleverna ska prestera här och nu, konstaterar Madeleine Wiker som har forskat om elevernas upplevelser av ämnet idrott och hälsa i skolan.

Madeleine Wiker
Madeleine Wiker

Född 1972
Bor i Karlstad

Disputerade 2017-12-15
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
”Det är live liksom”: Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i Idrott och Hälsa

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är i grunden idrottslärare på högstadiet så intresset har jag förstås med mig därifrån. I lärarrollen överraskades jag många gånger av elevernas kloka reflektioner kring ämnet. När jag fick möjlighet att forska ville jag göra det utifrån just elevernas perspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om elevers perspektiv av ämnet idrott och hälsa (IH). Avhandlingen bygger på 11 fokusgruppsintervjuer med totalt 62 elever i årskurs 9 från olika skolor runt om i mellersta Sverige. Eleverna har fått prata och diskutera spontant och öppet om sina erfarenheter och upplevelser och sin syn på ämnet idrott och hälsa. Att jag valde elever i årskurs 9 var för att jag ville höra om deras upplevelser av ämnet genom hela skolgången.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Många elevgrupper har negativa men också ledsamma erfarenheter av ämnet IH. Vad de framför allt pekar på är att ämnet inte erbjuder eleverna någon tid att träna och öva på olika färdigheter. Titeln i min avhandling, ”Det är live liksom”, är ett citat från en elev som beskriver just känslan av direktsändning som präglar ämnet. Som elev får man en chans och ska prestera här och nu. Med betygssystemet och den nya betygsskalan som infördes 2011 blir detta än mer påtagligt. Att misslyckas i ett moment kan sänka hela betyget. Eleverna reflekterar mycket kring detta och jämför med andra ämnen där de får träna, öva men också extra stöd om de behöver. IH erbjuder inget sådant. För att lyckas i ämnet krävs alltså redan tidigare upparbetade förmågor.

– I min analys pekar jag på att detta innebär att idrottsämnet gör en åtskillnad mellan eleverna. Alla ges faktiskt inte samma chans. Tillspetsat är det här ett slags segregering.

– Eleverna har flera kloka och konstruktiva förslag, inte minst vad gäller betyget i ämnet. De föreslår att ämnet delas upp i två betygsdelar, en praktiskt och en teoretisk. Alternativt tre betyg utifrån ämnets tre centrala innehåll: rörelse, livsstil och hälsa samt friluftsliv och utevistelse. Det skulle öka förutsättningarna för mer rättvisa betyg eftersom det är svårt att vara bra i allt, menar eleverna. Trots en hel del negativa erfarenheter tycker merparten av eleverna att ämnet är bra och viktigt. Jag gladdes åt att de var så positiva och såg möjligheter till förändringar och förbättringar.

Vad överraskade dig?

– Det skrämde mig att höra vad en del elever utsätts för i ämnet IH, inte minst i form av kränkningar från lärare. En elev berättade om en lärare som sa att ”det är ingen idé du är med när du är så tjock”.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst skolledare och rektorer men också lärare i IH. Jag tänker vidare skolmyndigheter, inte minst med anledning av att IH från 2019 får utökat antal timmar i skolan. Det måste till en diskussion om vad den tiden ska användas till. Min forskning visar att det finns all anledning att lyssna på eleverna. Och arbeta för goda förändringar till förbättring i den pågående men allt mer tydliga livsstils- och investeringsfas som IH befinner sig i.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-01-08 11:23 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-07-16 10:23 av Susanne Sawander


Relaterat

Elevhälsa, 19-20 sept i Stockholm

Ledord i arbetet med en fungerande elevhälsa är salutogent förhållningssätt med tvärprofessionella team. Men hur får man det att fungera i praktiken? Vilka är framgångsfaktorerna när man ska utveckla sitt elevhälsoarbete och arbeta hälsofrämjande

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers förhållningssätt till kunskap viktigt i en värld av ”fake news”

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat Skolverkets styrning under de senaste 20 åren har. Ett överraskande resultat är att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Magnus Karlsson har i sin avhandling synliggjort förskolebarns moraliska arbete. Resultaten visar att barn tar över vuxnas regler och perspektiv men att de också hanterar moraliska frågor på egen hand.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Nätbaserad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklar även lärarna

Lärare på distansutbildning för yrkesverksamma lär inte bara ut, de lär sig också själva. Framför allt om arbetspraktiken, visar Monika Hattinger som forskat om kompetensutveckling i samarbete mellan högskola och industri.

Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Lärare hinner inte interagera med sina kollegor och har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Elinor Schads forskning vittnar om brist på struktur, både hos enskilda lärare och på organisationsnivå.

Ökad risk för självmord bland unga som självskadar sig

Det finns en förhöjd risk för senare självmordsförsök och självmord hos ungdomar som fått sjukhusvård på grund av självskadebeteende. Därför är det mycket viktigt att fånga upp dessa unga, säger forskare Karin Beckman.

Konferenser
Lediga tjänster
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Oro för att inte passa in kan ge unga smärta i kroppen

Oro för att inte passa in i kompisgänget kan bidra till att ungdomar drabbas av fysisk smärta. Värst utsatta är tjejer. Det visar en avhandling av psykologiforskaren Matilda Wurm vid Örebro universitet.

Hur stor är risken att barn med adhd även drabbas av andra sjukdomar?

Löper barn med adhd större risk att utveckla andra sjukdomar som vuxna? Den frågeställningen har Henrik Larsson, forskare vid Örebro universitet fått en halv miljon kronor för att studera.

Oetiskt forskningsprojekt på Mittuniversitet

Ett forskningsprojekt på Mittuniversitet i Östersund går långt över gränsen för vad som är etiskt acceptabelt, menar Centrala etikprövningsnämnden- som trots det inte kan stoppa studien.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats