Dela:

Idrottens villkor styr på riksidrottsgymnasier

Idrottens villkor dominerar på riksidrottsgymnasierna. Lärarna i ämnet specialidrott har ofta en gedigen idrottskarriär bakom sig men flertalet saknar lärarutbildning. Ändå ska de sätta betyg och tolka kursplaner. Det visar Marie Hedberg som skrivit en avhandling i ämnet.

Marie Hedberg
Marie Hedberg

Född 1977
i Falköping

Disputerade 2014-12-05
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Idrotten sätter agendan. En studie av Riksidrotts-gymnasietränares handlande utifrån sitt dubbla uppdrag

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har själv en bakgrund som elitidrottare inom golf och har också gått på riksidrottsgymnasium. Utifrån de erfarenheterna har jag funderat en hel del kring ledarskap och dess betydelse för talangutveckling. Idag finns 51 riksidrottsgymnasier inom 31 olika idrotter som ger elitsatsande ungdomar möjlighet att kombinera sina gymnasiestudier med idrott. Totalt studerar här cirka 1200 elever.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om dilemmat för lärarna i ämnet specialidrott på riksidrottsgymnasierna som både ska axla rollen som både tränare och lärare. Som tränare är de i regel oehört kompetenta men de är sällan eller aldrig utbildade lärare. Jag har intervjuat lärare i specialidrott och rektorer på fyra riksidrottsgymnasier och frågat dem hur de förhåller sig till dessa dubbla roller.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolans styrda och reglerade villkor krockar med idrottens normer på riksidrottsgymnasier. De flesta lärarna i specialidrott har en bred erfarenhet och gedigen idrottskarriär bakom sig och det är också från idrotten, i synnerhet elitidrotten, som de hämtar sina värderingar. Men flertalet saknar lärarutbildning. Ändå ska de liksom alla andra lärare förhålla sig till läroplan, kursplaner och sätta betyg. Men min studie visar att innehållet i undervisningen inte nödvändigtvis utgår från kursplanerna, utan fokus ligger på att utveckla elevernas förutsättningar för viktiga tävlingar. Betyg i specialidrott sätts också ofta utifrån elevernas prestationer på tävlingar snarare än utifrån skolans föreskrivna kunskapskrav. Både lärare i specialidrott och rektorer förhåller sig ganska oreflekterat till detta, de flesta menar att tränarna har den kompetens de behöver.  De värderar heller inte kompetensutveckling särskilt högt och jag fann också få tränare som hade vidareutbildat sig.

Vad överraskade dig?

– Det var slående var hur stor frihet tränarna hade att lägga upp undervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Riksidrottsförbundet och Skolverket hoppas jag. Men även rektorer och skolledning på riksidrottsgymnasierna. Det finns all anledning att titta på hur höjda kompetenskrav kan ge lärarna i specialidrott bättre förutsättningar att arbeta både som lärare och tränare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2015-02-18 13:27 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-02-19 10:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Coachande och hälsofrämjande arbetssätt

Syftet med artikeln är att beskriva hur KompetensUtvecklingsInstitutets utbildningscenter i Nacka, arbetar coachande och hälsofrämjande med sina vuxenstuderande. Artikeln belyser hur studier inom vuxenutbildning kan individanpassas, genom att utgå från de studerandes tidigare erfarenheter och nuvarande förutsättningar.

Få utbildade lärare på idrottsprogrammen

Forskaren Magnus Ferry har i sin avhandling studerat skolor med idrottsprofil. Han konstaterar att utbildningarna ofta saknar utbildade lärare.

Komplex arbetsmarknad för idrottsvetare

Hur ser arbetsmarknaden ut för nyutexaminerade idrottsvetare och hur förhåller den sig till utbildningen och forskningen på området? Det har Joakim Wirén Åkesson undersökt.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer