Dela:

Idrottens villkor styr på riksidrottsgymnasier

Idrottens villkor dominerar på riksidrottsgymnasierna. Lärarna i ämnet specialidrott har ofta en gedigen idrottskarriär bakom sig men flertalet saknar lärarutbildning. Ändå ska de sätta betyg och tolka kursplaner. Det visar Marie Hedberg som skrivit en avhandling i ämnet.

Marie Hedberg
Marie Hedberg

Född 1977
i Falköping

Disputerade 2014-12-05
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Idrotten sätter agendan. En studie av Riksidrotts-gymnasietränares handlande utifrån sitt dubbla uppdrag

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har själv en bakgrund som elitidrottare inom golf och har också gått på riksidrottsgymnasium. Utifrån de erfarenheterna har jag funderat en hel del kring ledarskap och dess betydelse för talangutveckling. Idag finns 51 riksidrottsgymnasier inom 31 olika idrotter som ger elitsatsande ungdomar möjlighet att kombinera sina gymnasiestudier med idrott. Totalt studerar här cirka 1200 elever.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om dilemmat för lärarna i ämnet specialidrott på riksidrottsgymnasierna som både ska axla rollen som både tränare och lärare. Som tränare är de i regel oehört kompetenta men de är sällan eller aldrig utbildade lärare. Jag har intervjuat lärare i specialidrott och rektorer på fyra riksidrottsgymnasier och frågat dem hur de förhåller sig till dessa dubbla roller.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolans styrda och reglerade villkor krockar med idrottens normer på riksidrottsgymnasier. De flesta lärarna i specialidrott har en bred erfarenhet och gedigen idrottskarriär bakom sig och det är också från idrotten, i synnerhet elitidrotten, som de hämtar sina värderingar. Men flertalet saknar lärarutbildning. Ändå ska de liksom alla andra lärare förhålla sig till läroplan, kursplaner och sätta betyg. Men min studie visar att innehållet i undervisningen inte nödvändigtvis utgår från kursplanerna, utan fokus ligger på att utveckla elevernas förutsättningar för viktiga tävlingar. Betyg i specialidrott sätts också ofta utifrån elevernas prestationer på tävlingar snarare än utifrån skolans föreskrivna kunskapskrav. Både lärare i specialidrott och rektorer förhåller sig ganska oreflekterat till detta, de flesta menar att tränarna har den kompetens de behöver.  De värderar heller inte kompetensutveckling särskilt högt och jag fann också få tränare som hade vidareutbildat sig.

Vad överraskade dig?

– Det var slående var hur stor frihet tränarna hade att lägga upp undervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Riksidrottsförbundet och Skolverket hoppas jag. Men även rektorer och skolledning på riksidrottsgymnasierna. Det finns all anledning att titta på hur höjda kompetenskrav kan ge lärarna i specialidrott bättre förutsättningar att arbeta både som lärare och tränare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2015-02-18 13:27 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-02-19 10:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Coachande och hälsofrämjande arbetssätt

Syftet med artikeln är att beskriva hur KompetensUtvecklingsInstitutets utbildningscenter i Nacka, arbetar coachande och hälsofrämjande med sina vuxenstuderande. Artikeln belyser hur studier inom vuxenutbildning kan individanpassas, genom att utgå från de studerandes tidigare erfarenheter och nuvarande förutsättningar.

Få utbildade lärare på idrottsprogrammen

Forskaren Magnus Ferry har i sin avhandling studerat skolor med idrottsprofil. Han konstaterar att utbildningarna ofta saknar utbildade lärare.

Komplex arbetsmarknad för idrottsvetare

Hur ser arbetsmarknaden ut för nyutexaminerade idrottsvetare och hur förhåller den sig till utbildningen och forskningen på området? Det har Joakim Wirén Åkesson undersökt.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.