Idrottsundervisningen behöver ett annat språk

Katarina Schenker

Född 1972
i Åkarp

Disputerade
2011-05-27

vid Lunds universitet

Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan


AVHANDLING
På spaning efter idrottsdidaktik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad för varför man undervisar om precis det man undervisarom. När jag började arbeta vid idrottslärarutbildningen i Malmö fortsatte jag att ställamig de frågorna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om idrottsdidaktik som begrepp och som redskap för analys. Jag har konstruerat ettanalysverktyg för hur lärare ska kunna förhålla sig kritiskt till sin undervisning. Jaghar analyserat kurslitteraturen från fyra lärarutbildningar inom idrott och hälsa ochfokus har legat på litteratur om simning, dans, bollspel och orientering.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har sett att det finns ett behov av begrepp som är skilda från idrottsspråket ochidrottens måttstock i kurslitteraturen. Vi vet vad en bra idrottare är men enligt måleni kursplanen är det inte det som ska premieras i skolan. Snarare handlar det omkunskap för att kunna ta hand om sin hälsa och idrotta hälsosamt.Om läraren endast använder idrottens språk och tittar på skolundervisningen uteslutsde elever som sitter på bänken. Läraren får inte heller några redskap för att hantera desom inte har råd att köpa gymnastikskor.
– Det är vanligt att de elever som redan är duktiga bekräftas, men å andra sidan blir deinte lika utmanade som inom föreningsverksamheten eftersom de måste samarbetamed andra som inte är lika intresserade. Även de duktiga eleverna måste man ställakrav på utifrån kursplanen.
– Traditionellt sett finns det en tydlig koppling till naturvetenskap och psykologiinom idrotten. Problemet med det är att det inte räcker för att belysa meningen medskolämnet det är exempelvis svårt att problematisera varför pojkar har bättre betygän flickor utifrån ett NO-perspektiv. Skolidrotten behöver belysas även utifrån ettsamhällsvetenskapligt perspektiv. Lärarstudenterna ska inte bli idrottare utan lärareoch fokus behöver ligga på undervisning, inte regler och passningar.

Vad överraskade dig?

– Inget egentligen men det var intressant att arbeta med idrottsdidaktik som begreppeftersom det har så stor potential om man breddar perspektivet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarutbildningen med inriktning mot idrott och hälsa i synnerhet men ävenlärarutbildningen i allmänhet, och tränarutbildningar.

Sidan publicerades 2011-05-31 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 11:17 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser