Inbäddad undervisning präglar förskolans vardag

I mötet mellan barn och pedagog i förskolans vardagliga rutiner flätas omsorg, fostran, och lärande ständigt ihop. Forskare Sara Dalgren definierar det som inbäddad undervisning.

Sara Dalgren
Sara Dalgren

Född 1973
Bor i Huddinge

Disputerade 2017-03-17
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Att göra pedagogisk praktik tillsammans: Socialt samspel i förskolans vardag

Varför blev du intresserad av ämnet?

-Jag brukar säga att jag är en förskolemänniska – jag har tidigare arbetat både inom förskolan och som lärare på förskollärarutbildningen. I dessa roller har jag alltid varit intresserad av vad som händer i mötet mellan barn och pedagoger, särskilt i de vardagliga situationerna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om det sociala samspelet mellan pedagoger och barn i just vardagliga rutiner och situationer i förskolan. Exempelvis sång-, frukt- och matstunder och liknande. Avhandlingen baseras helt på videoinspelningar från tre förskolor där jag transkriberat och analyserat vad som händer i samspelet mellan barn och pedagog i vardagliga situationer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det i dessa möten mellan barn och pedagog sker en sammanflätning av omsorg, fostran, möjligt lärande och lite lek. En förskolelunch kan omfatta allt från måltidsnormer och språkstödjande praktik till matematik. Lek på en gungbräda utvecklas till att utforska fysikens lagar med tyngd- och jämnvikt. Allt det här sker i stunden i samspelet mellan barn och pedagoger. Det gäller även för de allra minsta barnen. Här kommunicerar pedagoger och barn med hjälp av kropp och saker och barnen blir delaktiga utan att kunna prata.

– Jag hade ingen uttalad tanke på vad jag skulle finna när jag började videofilma, det var först när jag studerade materialet som jag tydligt såg hur ett specifikt pedagogiskt fokus kan genereras spontant ur det vardagliga sociala samspelet. I min avhandling definierar jag detta som ”inbäddad undervisning”. För att detta ska uppstå krävs förstås att pedagogerna har en handlingsberedskap.

Vad överraskade dig?

– Att även slutna frågor och frågor med förutbestämda svar kan vara utvecklande. Som pedagog försöker man ofta undvika den här typen av frågor, just för att få barnen att tänka friare. Men jag såg i materialet att frågor med givna svar kan bidra till att fokusera, rikta uppmärksamheten mot något specifikt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med barn och är intresserade av social interaktion. Jag hoppas att de kan bidra till samtalet om förskolepedagogisk praktik, både bland verksamma och blivande pedagoger och forskare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-04-03 17:43 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-09-15 13:22 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskolebarn mer delaktiga i och genom musik

I sin avhandling om konstruktionen av musikämnet i förskolan myntar Maria Wassrin begreppet slow musicking. Det går ut att förskolepedagoger och barn är tillsammans i musik under en längre tid, som exempelvis i en samling.

Förskollärare värjer sig mot bedömning

Sociala förmågor bedöms mer än lärande i förskolan. Det visar Eva M Johansson i sin avhandling om vilka bedömningspraktiker som uppstår i förskolan.

Motstridiga styrprinciper påverkar lärares arbete

Svenska lärare styrs mer av marknadens logik, snarare än professionalismens dito. Det är en av slutsatserna Katarina Samuelsson drar i sin forskning om lärarkårens kontextuella förutsättningar.

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skolämnet påverkar utformning av undervisning

Ämnet i sig påverkar lärarnas sätt att utforma undervisningen. I exempelvis matematiken bygger undervisningen på elevernas enskilda arbete medan undervisningen i historieämnet däremot utgår från gemensamt arbete. Det visar en avhandling av Monica Egelström.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

Elevers maktspel påverkar musikundervisningen

Mikael Persson har utforskat maktspelet mellan elever och hur det påverkar musikundervisningen. Han förvånas över det hårda klimatet på musikprofilskolan.

Skolmusikalprojekt reproducerar elevroller

Samhällets omgivande strukturer har stor påverkan hur makten fördelas i skolmusikalprojekt. Det innebär att skolmusikalprojekt reproducerar redan givna elevroller, visar Lorentz Edberg.

Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna nybörjarstudenter i svenska som andraspråk sätter högt värde på lärararrespons, både i form av beröm och kritik. Respons är ett viktigt moment i språkutvecklingen, konstaterar Liivi Jakobson.

Elever behöver stöd för att hantera information på nätet

Kunskap blir inte mer tillgänglig bara för att det finns information på nätet. Elever behöver stöd i själva sökandet av information, visar Anne Sollis som forskat om hur studenter och gymnasieelever inom naturvetenskaplig utbildning hanterar digital information.

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Fredrik Livheim har undersökt terapiformen ACT, Acceptance Commitment Therapy/Training, under verkliga förhållanden bland skolelever. Avhandlingen visar att ACT är mer effektiv mot stress, depression och ångest än elevhälsans sedvanliga metoder.

Beskrivning av skrivandets syfte förändras över tid

I gymnasieläromedel om skrivande från 80-talet betonas det skönlitterära berättandet. I en modern utgåva av samma läromedel har fokus flyttats mot det redogörande skrivandet och det skönlitterära nämns nästan inte alls, konstaterar Sofia Pulls i sin avhandling.

Varierande tolkning av social rättvisa

Många lärare har svårt att skapa mening om vad social rättvisa inom ramen för musikundervisningen innebär i praktiken. Det visar Anna-Karin Kuuse i sin forskning om hur social rättvisa tolkas i styrdokument, i lärares förståelse och deras undervisningspraktik.

Så utvecklas barns uppfattning om historisk tid

Joel Rudnert har forskat om hur barn utvecklar sitt användande av historisk tid. Resultaten visar att barns sätt att hantera tid och tala om tid utvecklas innan de har kunskaper om det historiska innehållet.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken, visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling. Nu har den valts till lärarpanelens favorit.

Mer jobb för förstelärare – men ingen extra tid

Att vara förstelärare innebär ofta mer arbete – men bara 10 procent av lärarna får minskad undervisningstid. Det bekräftar ny forskning.

Tydlighet och inkludering ger trygghet och självförtroende

Lunchrasten är slut. Eleverna kommer in i klassrummet där Ida Jonsson och Maria Pettersson tar emot för en mattelektion i halvklass. De arbetar strukturerat med tydlighet och inkludering och det ger eleverna trygghet och självförtroende.

How states compare on STEM education

A new, interactive national report called the STEM Opportunity Index – developed by the National Math and Science Initiative, SRI International and 100Kin10 – compares how states are supporting STEM education based on 10 indicators. NMSI CEO Bernard Harris says the goal is for states to use the data to improve STEM education.

How Dungeons & Dragons can help kids develop social-emotional learning skills

Playing a cooperative role-playing game like Dungeons & Dragons can have the added benefit of helping kids develop social emotional skills.