2017-04-03 17:43  1502 Dela:

Inbäddad undervisning präglar förskolans vardag

I mötet mellan barn och pedagog i förskolans vardagliga rutiner flätas omsorg, fostran, och lärande ständigt ihop. Forskare Sara Dalgren definierar det som inbäddad undervisning.

Sara Dalgren
Sara Dalgren

Född 1973
Bor i Huddinge

Disputerade 2017-03-17
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Att göra pedagogisk praktik tillsammans: Socialt samspel i förskolans vardag

Varför blev du intresserad av ämnet?

-Jag brukar säga att jag är en förskolemänniska – jag har tidigare arbetat både inom förskolan och som lärare på förskollärarutbildningen. I dessa roller har jag alltid varit intresserad av vad som händer i mötet mellan barn och pedagoger, särskilt i de vardagliga situationerna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om det sociala samspelet mellan pedagoger och barn i just vardagliga rutiner och situationer i förskolan. Exempelvis sång-, frukt- och matstunder och liknande. Avhandlingen baseras helt på videoinspelningar från tre förskolor där jag transkriberat och analyserat vad som händer i samspelet mellan barn och pedagog i vardagliga situationer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det i dessa möten mellan barn och pedagog sker en sammanflätning av omsorg, fostran, möjligt lärande och lite lek. En förskolelunch kan omfatta allt från måltidsnormer och språkstödjande praktik till matematik. Lek på en gungbräda utvecklas till att utforska fysikens lagar med tyngd- och jämnvikt. Allt det här sker i stunden i samspelet mellan barn och pedagoger. Det gäller även för de allra minsta barnen. Här kommunicerar pedagoger och barn med hjälp av kropp och saker och barnen blir delaktiga utan att kunna prata.

– Jag hade ingen uttalad tanke på vad jag skulle finna när jag började videofilma, det var först när jag studerade materialet som jag tydligt såg hur ett specifikt pedagogiskt fokus kan genereras spontant ur det vardagliga sociala samspelet. I min avhandling definierar jag detta som ”inbäddad undervisning”. För att detta ska uppstå krävs förstås att pedagogerna har en handlingsberedskap.

Vad överraskade dig?

– Att även slutna frågor och frågor med förutbestämda svar kan vara utvecklande. Som pedagog försöker man ofta undvika den här typen av frågor, just för att få barnen att tänka friare. Men jag såg i materialet att frågor med givna svar kan bidra till att fokusera, rikta uppmärksamheten mot något specifikt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med barn och är intresserade av social interaktion. Jag hoppas att de kan bidra till samtalet om förskolepedagogisk praktik, både bland verksamma och blivande pedagoger och forskare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-04-03 17:43 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-09-15 13:22 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskolebarn mer delaktiga i och genom musik

I sin avhandling om konstruktionen av musikämnet i förskolan myntar Maria Wassrin begreppet slow musicking. Det går ut att förskolepedagoger och barn är tillsammans i musik under en längre tid, som exempelvis i en samling.

Förskollärare värjer sig mot bedömning

Sociala förmågor bedöms mer än lärande i förskolan. Det visar Eva M Johansson i sin avhandling om vilka bedömningspraktiker som uppstår i förskolan.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Bästa förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete skapas i ett utforskande klimat, varvat med detaljerad undervisning och möjlighet att välja texter utifrån eget intresse. Det visar Lisa Molin som forskat om vad som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Klassrumsklimat stark påverkan på elevers motivation

Elever som jämför sig med sig själv har bättre provresultat än de som strävar efter att vara bättre än sina klasskamrater. Anders Hofverberg visar också att den positiva effekten stärks om läraren skapar en klassrumskultur som stöder personlig utveckling.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsat i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter är därför centralt i undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.