Inbäddad undervisning präglar förskolans vardag

I mötet mellan barn och pedagog i förskolans vardagliga rutiner flätas omsorg, fostran, och lärande ständigt ihop. Forskare Sara Dalgren definierar det som inbäddad undervisning.

Sara Dalgren
Sara Dalgren

Född 1973
Bor i Huddinge

Disputerade 2017-03-17
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Att göra pedagogisk praktik tillsammans: Socialt samspel i förskolans vardag

Varför blev du intresserad av ämnet?

-Jag brukar säga att jag är en förskolemänniska – jag har tidigare arbetat både inom förskolan och som lärare på förskollärarutbildningen. I dessa roller har jag alltid varit intresserad av vad som händer i mötet mellan barn och pedagoger, särskilt i de vardagliga situationerna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om det sociala samspelet mellan pedagoger och barn i just vardagliga rutiner och situationer i förskolan. Exempelvis sång-, frukt- och matstunder och liknande. Avhandlingen baseras helt på videoinspelningar från tre förskolor där jag transkriberat och analyserat vad som händer i samspelet mellan barn och pedagog i vardagliga situationer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det i dessa möten mellan barn och pedagog sker en sammanflätning av omsorg, fostran, möjligt lärande och lite lek. En förskolelunch kan omfatta allt från måltidsnormer och språkstödjande praktik till matematik. Lek på en gungbräda utvecklas till att utforska fysikens lagar med tyngd- och jämnvikt. Allt det här sker i stunden i samspelet mellan barn och pedagoger. Det gäller även för de allra minsta barnen. Här kommunicerar pedagoger och barn med hjälp av kropp och saker och barnen blir delaktiga utan att kunna prata.

– Jag hade ingen uttalad tanke på vad jag skulle finna när jag började videofilma, det var först när jag studerade materialet som jag tydligt såg hur ett specifikt pedagogiskt fokus kan genereras spontant ur det vardagliga sociala samspelet. I min avhandling definierar jag detta som ”inbäddad undervisning”. För att detta ska uppstå krävs förstås att pedagogerna har en handlingsberedskap.

Vad överraskade dig?

– Att även slutna frågor och frågor med förutbestämda svar kan vara utvecklande. Som pedagog försöker man ofta undvika den här typen av frågor, just för att få barnen att tänka friare. Men jag såg i materialet att frågor med givna svar kan bidra till att fokusera, rikta uppmärksamheten mot något specifikt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med barn och är intresserade av social interaktion. Jag hoppas att de kan bidra till samtalet om förskolepedagogisk praktik, både bland verksamma och blivande pedagoger och forskare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-04-03 17:43 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-09-15 13:22 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskolebarn mer delaktiga i och genom musik

I sin avhandling om konstruktionen av musikämnet i förskolan myntar Maria Wassrin begreppet slow musicking. Det går ut att förskolepedagoger och barn är tillsammans i musik under en längre tid, som exempelvis i en samling.

Förskollärare värjer sig mot bedömning

Sociala förmågor bedöms mer än lärande i förskolan. Det visar Eva M Johansson i sin avhandling om vilka bedömningspraktiker som uppstår i förskolan.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Det visar Ulrika B Anderssons avhandling om hur framåtsyftande bedömning används av lärare i tidig läsundervisning.

Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

De flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg som med sitt elevperspektiv fyller en kunskapslucka i forskningen.

Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.