Inbäddad undervisning präglar förskolans vardag

I mötet mellan barn och pedagog i förskolans vardagliga rutiner flätas omsorg, fostran, och lärande ständigt ihop. Forskare Sara Dalgren definierar det som inbäddad undervisning.

Sara Dalgren
Sara Dalgren

Född 1973
Bor i Huddinge

Disputerade 2017-03-17
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Att göra pedagogisk praktik tillsammans: Socialt samspel i förskolans vardag

Varför blev du intresserad av ämnet?

-Jag brukar säga att jag är en förskolemänniska – jag har tidigare arbetat både inom förskolan och som lärare på förskollärarutbildningen. I dessa roller har jag alltid varit intresserad av vad som händer i mötet mellan barn och pedagoger, särskilt i de vardagliga situationerna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om det sociala samspelet mellan pedagoger och barn i just vardagliga rutiner och situationer i förskolan. Exempelvis sång-, frukt- och matstunder och liknande. Avhandlingen baseras helt på videoinspelningar från tre förskolor där jag transkriberat och analyserat vad som händer i samspelet mellan barn och pedagog i vardagliga situationer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det i dessa möten mellan barn och pedagog sker en sammanflätning av omsorg, fostran, möjligt lärande och lite lek. En förskolelunch kan omfatta allt från måltidsnormer och språkstödjande praktik till matematik. Lek på en gungbräda utvecklas till att utforska fysikens lagar med tyngd- och jämnvikt. Allt det här sker i stunden i samspelet mellan barn och pedagoger. Det gäller även för de allra minsta barnen. Här kommunicerar pedagoger och barn med hjälp av kropp och saker och barnen blir delaktiga utan att kunna prata.

– Jag hade ingen uttalad tanke på vad jag skulle finna när jag började videofilma, det var först när jag studerade materialet som jag tydligt såg hur ett specifikt pedagogiskt fokus kan genereras spontant ur det vardagliga sociala samspelet. I min avhandling definierar jag detta som ”inbäddad undervisning”. För att detta ska uppstå krävs förstås att pedagogerna har en handlingsberedskap.

Vad överraskade dig?

– Att även slutna frågor och frågor med förutbestämda svar kan vara utvecklande. Som pedagog försöker man ofta undvika den här typen av frågor, just för att få barnen att tänka friare. Men jag såg i materialet att frågor med givna svar kan bidra till att fokusera, rikta uppmärksamheten mot något specifikt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med barn och är intresserade av social interaktion. Jag hoppas att de kan bidra till samtalet om förskolepedagogisk praktik, både bland verksamma och blivande pedagoger och forskare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-04-03 17:43 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-09-15 13:22 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskolebarn mer delaktiga i och genom musik

I sin avhandling om konstruktionen av musikämnet i förskolan myntar Maria Wassrin begreppet slow musicking. Det går ut att förskolepedagoger och barn är tillsammans i musik under en längre tid, som exempelvis i en samling.

Förskollärare värjer sig mot bedömning

Sociala förmågor bedöms mer än lärande i förskolan. Det visar Eva M Johansson i sin avhandling om vilka bedömningspraktiker som uppstår i förskolan.

Kunskaper underordnade vid kunskapsvalidering

Bristen yrkeslärare väger tungt vid validering av yrkeskunskaper. Det konstaterar Maria Johansson som har forskat om vilka idéer, kunskapsbegrepp och policyer som styr antagningen till yrkeslärarutbildningen.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Studenter mycket nöjda med utlandsstudier

Både in- och utresande studenter vid Umeå universitet är mycket nöjda med sina utlandsstudier. Förvånande nog minskar viljan bland utresande studenter att i framtiden arbeta utomlands, visar Per A Nilsson som forskat om utlandsstudier.

Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Heléne Bergentoft i sin avhandling.

Kreativa lärmiljöer möjliggör kreativ problemlösning

Med kreativa lärmiljöer och konstnärliga processer utvecklar studenter både förståelse och kompetens för att lösa komplexa problem. Det visar Sol Morén som forskat om hur sociala relationer påverkar kreativitet hos individer.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Konflikter pressar studenter och nyblivna lärare

Det som oftast ligger bakom känslomässiga utmaningar hos lärarstudenter och nyblivna lärare är konflikter med elever, vårdnadshavare och kollegor. För att hantera detta utvecklas olika strategier, visar Henrik Lindqvist i sin forskning.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

Personlig dimension präglar lärares undervisning

Lärares personliga intressen och erfarenheter har stor påverkan på undervisningen. Det är ett av resultaten i Joakim Öbergs forskning om vad som sker mellan styrdokumenten och det som händer i klassrummet.

Låga skolresultat präglar tonårsflickor med begränsad brottslighet

Tonårsflickor och unga kvinnor som begår brott i begränsad utsträckning har låga skolresultat, och över hälften saknar fullständiga gymnasiebetyg. Det visar Azadé Azads avhandling om begränsad brottslighet bland unga tjejer och deras relation till skola, familj och vänner.

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Växande antal utvärderingar av skolan

Utvärderingarna av skolan blir allt fler och allt mer kontrollerande. Malin Benerdal har forskat om hur detta motiveras, vilka värderingar som styr och vem som får komma till tals.

Språklig förmåga hos barn med autism varierar stort

Barn med autism som läser bra i tidig skolålder har bättre språklig förmåga redan i treårsåldern. Det visar Emilia Carlsson som forskat om läsning, berättarförmåga, språk och kommunikativ förmåga hos barn med autism.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

”Forskningen har svårt att hitta riktigt lyckade chefer”

Organisationers stora satsningar på ledarskapsförbättring förstärker en olycklig ledarcentrism. Bättre då att låta chefer och medarbetare ge ärlig och genomtänkt feedback för förbättring. Och mobilisera medarbetarna mindre som bihang till ledare och mer som medskapare av organisering och som delansvariga för verksamheten, skriver professor Mats Alvesson.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).

Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras

I debatten om barns och ungas läsning framstår det ofta som att läsvanorna i och med den teknologiska utvecklingen har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Men var det verkligen annorlunda förr? Det har forskare vid Högskolan i Borås undersökt.

”Ta time-out från striderna om skolan”

Allmänheten har fortfarande stort förtroende för skolan som institution liksom för lärarna som yrkesgrupp. Detsamma kan man inte säga om skolans organisation där missnöjet är stort med skolans omstrukturering. Det skriver Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik, i en debattartikel i Göteborgs-Posten.