Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Arbetet bakom kursplanen i geografi är både komplext och konfliktfyllt. Det konstaterar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årskurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Lunds universitet
Lunds universitet

Född 1981
Bor i Kristianstad

Disputerade 2021-02-19
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Making a curriculum. A study of knowledge in Swedish School geography

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade tidigare som lärare i geografi och svenska och när det kom nya kursplaner runt år 2011 började jag fundera på arbetet bakom och hur vi lärare uppfattar det som står i dem. I samtal med kollegor insåg jag hur olika innehållet i kursplanerna kan tolkas, vilket givetvis påverkar undervisningen. Jag har sedan länge ett stort intresse för geografi och har också producerat flera läromedel i ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande är det en analys över kursplanen i ämnet geografi för årskurs 7-9. Dels har jag analyserat vad som står i kursplanen, dels analyserat den process som kursplanen är sprungen ur, dels undersökt hur geografilärare i årskurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen. Avhandlingen bygger bland annat på intervjuer med en rad aktörer som ingår i den arbetsgrupp som tagit fram kursplanen, till exempel vetenskapliga och ämnesdidaktiska experter och lärare. Undersökningen av lärares uppfattningar baseras på en fältstudie där jag filmat ett antal geografilärares undervisning. Efter inspelad lektion har läraren tittat på lektionen och kommenterat det som sker. Vidare har jag utvecklat en professionell kompass, tänkt att användas av geografilärare som ett verktyg för att just fundera och reflektera kring den egna undervisningen i förhållande till kursplanen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att processen bakom kursplanen är komplex och konfliktfylld. Både referensmaterialet och intervjuerna med deltagarna i arbetsgruppen vittnar om spänningar mellan olika geografitraditioner. Det finns exempelvis en stark men inte vetenskapligt förankrad tradition att geografiundervisningen ska börja med det lokala för att gå vidare till Norden och i högstadiet ta sig an världen. Mina resultat visar också att politikers intentioner med geografiska kunskaper skiljer sig från den syn som företräds av ämnesdidaktisk och ämnesmässig expertis. Vad som också blev tydligt är att lärarna i arbetsgruppen underordnar sig expertisen, särskilt i början av processen. Först en bit in i arbetet börjar lärarna bidra med sin kompetens och förslag.

– Klassrumsstudien visar att lärarna kopplar sin undervisning till såväl ämnesspecifika kunskaper och övergripande mål i skolan som ämnesintegrerade mål, men också egna intressen. I avhandlingen belyser jag vikten av både diskussion och reflektion kring de val som lärare hela tiden måste göra. Den professionella kompass som jag utvecklat kan fungera som ett stöd i det arbetet.

Vad överraskade dig?

– Att processen kring framtagandet av kursplanen var så komplex och konfliktfylld. Jag slogs också av lärarnas stora ansvar – kursplaner förändras och utvecklas kontinuerligt och det är otroligt viktigt att ge lärarna agens men också utrymme att reflektera kring de val de hela tiden måste göra, just i relation till rådande kursplan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst geografilärare. Men även beslutsfattare och skolpolitiker, framför allt vad gäller processen kring hur läro- och kursplaner tas fram.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-03-03 08:23 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-03-11 22:21 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal är komplext och kräver både tid, kunskap och helst erfarna samtalsledare, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Idrott och hälsa Webbkonferens

Konferensen för dig som undervisar i idrott och hälsa på högstadiet och gymnasiet! Ta del av intressanta föreläsningar om bl.a tillgängliga lärmiljöer och socialt samspel, hållbar idrottsundervisning, att bedriva undervisning om friluftsliv med begränsade resurser samt stödundervisning i motorik för nyanlända flickor.

Matematik för gymnasiet Webbkonferens

Välkommen till Skolportens webbkonferens för sig som undervisar i matematik på gymnasiet och vux. Här presenterar vi den senaste forskningen och ger praktiska verktyg för undervisningen, välkommen!

Elevers kunskapssyn har betydelse för deras lärande

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser