Hoppa till sidinnehåll
Geografi

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Publicerad:2021-03-03
Uppdaterad:2021-03-11
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Lunds universitet

Född 1981
Bor i Kristianstad

Disputerade 2021-02-19
vid Lunds universitet

Avhandling

Making a curriculum. A study of knowledge in Swedish School geography

Arbetet bakom kursplanen i geografi är både komplext och konfliktfyllt. Det konstaterar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årskurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade tidigare som lärare i geografi och svenska och när det kom nya kursplaner runt år 2011 började jag fundera på arbetet bakom och hur vi lärare uppfattar det som står i dem. I samtal med kollegor insåg jag hur olika innehållet i kursplanerna kan tolkas, vilket givetvis påverkar undervisningen. Jag har sedan länge ett stort intresse för geografi och har också producerat flera läromedel i ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande är det en analys över kursplanen i ämnet geografi för årskurs 7-9. Dels har jag analyserat vad som står i kursplanen, dels analyserat den process som kursplanen är sprungen ur, dels undersökt hur geografilärare i årskurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen. Avhandlingen bygger bland annat på intervjuer med en rad aktörer som ingår i den arbetsgrupp som tagit fram kursplanen, till exempel vetenskapliga och ämnesdidaktiska experter och lärare. Undersökningen av lärares uppfattningar baseras på en fältstudie där jag filmat ett antal geografilärares undervisning. Efter inspelad lektion har läraren tittat på lektionen och kommenterat det som sker. Vidare har jag utvecklat en professionell kompass, tänkt att användas av geografilärare som ett verktyg för att just fundera och reflektera kring den egna undervisningen i förhållande till kursplanen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att processen bakom kursplanen är komplex och konfliktfylld. Både referensmaterialet och intervjuerna med deltagarna i arbetsgruppen vittnar om spänningar mellan olika geografitraditioner. Det finns exempelvis en stark men inte vetenskapligt förankrad tradition att geografiundervisningen ska börja med det lokala för att gå vidare till Norden och i högstadiet ta sig an världen. Mina resultat visar också att politikers intentioner med geografiska kunskaper skiljer sig från den syn som företräds av ämnesdidaktisk och ämnesmässig expertis. Vad som också blev tydligt är att lärarna i arbetsgruppen underordnar sig expertisen, särskilt i början av processen. Först en bit in i arbetet börjar lärarna bidra med sin kompetens och förslag.

– Klassrumsstudien visar att lärarna kopplar sin undervisning till såväl ämnesspecifika kunskaper och övergripande mål i skolan som ämnesintegrerade mål, men också egna intressen. I avhandlingen belyser jag vikten av både diskussion och reflektion kring de val som lärare hela tiden måste göra. Den professionella kompass som jag utvecklat kan fungera som ett stöd i det arbetet.

Vad överraskade dig?

– Att processen kring framtagandet av kursplanen var så komplex och konfliktfylld. Jag slogs också av lärarnas stora ansvar – kursplaner förändras och utvecklas kontinuerligt och det är otroligt viktigt att ge lärarna agens men också utrymme att reflektera kring de val de hela tiden måste göra, just i relation till rådande kursplan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst geografilärare. Men även beslutsfattare och skolpolitiker, framför allt vad gäller processen kring hur läro- och kursplaner tas fram.

Susanne Sawander

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev