Indisk skola ger annan syn på sekulär religionsundervisning

Att skolan är sekulär betyder i den indiska skolkontexten lika respekt för alla religioner. Att jämföra med det svenska synsättet där sekulär mer handlar om att ta avstånd från religion. Kristian Niemi har forskat om hur religion hanteras i den indiska skolan och vad den svenska skolan kan lära av det.

Kristian Niemi
Kristian Niemi

Född 1981
Bor i Karlstad

Disputerade 2020-12-16
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Religion in Indian schools: Exploring national systems of religious education through 'mirroring'

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i religion och filosofi i grunden och intresset väcktes när jag under lärarutbildningen fick möjlighet att studera vid det center som Karlstads universitet har i Indien. Så småningom kom jag att bli samordnare för universitetets studiecenter i Indien.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den består av tre delar varav den första handlar om hur religion hanteras i den indiska skolan, vad menas med religion och hur ser undervisningen ut? Skolan i Indien är precis som här i Sverige, på det stora hela icke-konfessionell. Liksom i Sverige finns det även konfessionella skolor i Indien, men fokus för studien har varit de sekulära skolorna. Vidare har jag utvecklat en modell, en form av spegling, för att jämföra undervisning i religion i Indien och Sverige. I den tredje delen undersöks hur religionsundervisningen i den svenska skolan ser ut i speglingen av den indiska motsvarigheten. Vad särskiljer det svenska och vad kan den svenska skolan möjligen lära av den indiska skolan på det här området?

– Utöver analyser av policydokument som lagstiftning och styrdokument, bygger avhandlingen på fältstudier i elva olika indiska skolor motsvarande årskurs 6. Intervjuer med 27 lärare samt skolobservationer genom ”skuggning” av fyra lärare under hela skoldagar för att få syn på var och när religion som ämne tar form i den indiska skolan både i och utanför regelrätta undervisningssituationer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolan är sekulär betyder i den indiska skolkontexten lika respekt för alla religioner. Att jämföra med det svenska synsättet där sekulär mer handlar om att ta avstånd från religion. Vidare förstår man ”religion” på annorlunda sätt i de två sammanhangen. I det indiska skolsystemet finns inte skolämnet religion och lärarna är tydliga med att de inte får undervisa i religion. Med det förstår de snarare att de inte får undervisa i ”dharma”, religiösa plikter (”religion” är ju ett importerat ord). Däremot finns ett ämne som heter ”Peace” – fred – där ett av läromålen är att eleverna ska fira alla religioners högtider. Här tydliggörs tanken om att skapa respekt för alla religioner och att det görs genom göranden, handlingar. Det här rimmar väl med den indiska förståelsen av vad religion är. Till skillnad från det svenska, där man med ”religion” snarare tänker på trosföreställningar.

– Speglingen mellan de båda länderna visar att religionsundervisningen i Sverige sker utifrån kristna premisser och perspektiv, något som tidigare forskning också visar. Undervisning om de olika världsreligionerna sker som om de alla vore ”religioner” på samma sätt som vad lutherdomen är, samma prioriteter och strukturer. Men så är det inte, de är mycket olika.

– I avhandlingen diskuterar jag vad svenska religionsundervisningen skulle kunna lära av den indiska skolan. Ett av spåren är att i högre utsträckning utgå från vad en religion innebär för den stora majoriteten, inte den religiösa eliten. Vad innebär det att vara exempelvis buddhist för helt vanliga människor, istället för att fokusera på den lilla minoritet som lever som buddhistiska munkar? Levd religion istället för världsreligionsparadigmet. Jag menar att den indiska skolan och dess synsätt kan bidra till reflektioner kring den svenska religionsundervisning och öppna för frågeställningar som vad sekulär undervisning kan betyda – respekt eller avstånd?

Vad överraskade dig?

– Hela det indiska synsättet på ämnet överraskade. I Indien är religion en naturlig del av samhället, det finns en frispråkighet kring ämnet som till en början överraskar. Å andra sidan blir det tydligt hur vi i Sverige ofta tassar kring frågor som rör religion. Kanske vi inte behöver vara så rädda för att ta i det religiösa? Jag slogs också av hur udda svensk religionsundervisning är i en bredare internationell jämförelse. I Sverige är exempelvis religionsundervisning obligatorisk och lika för alla. Självklart för oss kanske men jämfört med andra skolsystem sticker Sverige ut.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i både Sverige och Indien, jag hoppas att resultaten kan inspirera till reflektioner kring den egna undervisningen. Forskare i såväl ämnesdidaktik och religionsdidaktik i allmänhet som andra intresserade av jämförelser mellan kulturella gränser. Metoden om spegling kan användas av alla, både forskare och praktiserande.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-02-01 10:09 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-02-04 11:12 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Nyhetsmedia centralt i religionsundervisningen

Nyhetsmedia tar stor plats i religionsundervisningen. Men det görs med noggrann avvägning och mycket reflektion från lärarnas sida, konstaterar Maximilian Broberg som undersökt medias roll i religionsundervisningen.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)