Indisk skola ger annan syn på sekulär religionsundervisning

Att skolan är sekulär betyder i den indiska skolkontexten lika respekt för alla religioner. Att jämföra med det svenska synsättet där sekulär mer handlar om att ta avstånd från religion. Kristian Niemi har forskat om hur religion hanteras i den indiska skolan och vad den svenska skolan kan lära av det.

Kristian Niemi
Kristian Niemi

Född 1981
Bor i Karlstad

Disputerade 2020-12-16
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Religion in Indian schools: Exploring national systems of religious education through 'mirroring'

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i religion och filosofi i grunden och intresset väcktes när jag under lärarutbildningen fick möjlighet att studera vid det center som Karlstads universitet har i Indien. Så småningom kom jag att bli samordnare för universitetets studiecenter i Indien.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den består av tre delar varav den första handlar om hur religion hanteras i den indiska skolan, vad menas med religion och hur ser undervisningen ut? Skolan i Indien är precis som här i Sverige, på det stora hela icke-konfessionell. Liksom i Sverige finns det även konfessionella skolor i Indien, men fokus för studien har varit de sekulära skolorna. Vidare har jag utvecklat en modell, en form av spegling, för att jämföra undervisning i religion i Indien och Sverige. I den tredje delen undersöks hur religionsundervisningen i den svenska skolan ser ut i speglingen av den indiska motsvarigheten. Vad särskiljer det svenska och vad kan den svenska skolan möjligen lära av den indiska skolan på det här området?

– Utöver analyser av policydokument som lagstiftning och styrdokument, bygger avhandlingen på fältstudier i elva olika indiska skolor motsvarande årskurs 6. Intervjuer med 27 lärare samt skolobservationer genom ”skuggning” av fyra lärare under hela skoldagar för att få syn på var och när religion som ämne tar form i den indiska skolan både i och utanför regelrätta undervisningssituationer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolan är sekulär betyder i den indiska skolkontexten lika respekt för alla religioner. Att jämföra med det svenska synsättet där sekulär mer handlar om att ta avstånd från religion. Vidare förstår man ”religion” på annorlunda sätt i de två sammanhangen. I det indiska skolsystemet finns inte skolämnet religion och lärarna är tydliga med att de inte får undervisa i religion. Med det förstår de snarare att de inte får undervisa i ”dharma”, religiösa plikter (”religion” är ju ett importerat ord). Däremot finns ett ämne som heter ”Peace” – fred – där ett av läromålen är att eleverna ska fira alla religioners högtider. Här tydliggörs tanken om att skapa respekt för alla religioner och att det görs genom göranden, handlingar. Det här rimmar väl med den indiska förståelsen av vad religion är. Till skillnad från det svenska, där man med ”religion” snarare tänker på trosföreställningar.

– Speglingen mellan de båda länderna visar att religionsundervisningen i Sverige sker utifrån kristna premisser och perspektiv, något som tidigare forskning också visar. Undervisning om de olika världsreligionerna sker som om de alla vore ”religioner” på samma sätt som vad lutherdomen är, samma prioriteter och strukturer. Men så är det inte, de är mycket olika.

– I avhandlingen diskuterar jag vad svenska religionsundervisningen skulle kunna lära av den indiska skolan. Ett av spåren är att i högre utsträckning utgå från vad en religion innebär för den stora majoriteten, inte den religiösa eliten. Vad innebär det att vara exempelvis buddhist för helt vanliga människor, istället för att fokusera på den lilla minoritet som lever som buddhistiska munkar? Levd religion istället för världsreligionsparadigmet. Jag menar att den indiska skolan och dess synsätt kan bidra till reflektioner kring den svenska religionsundervisning och öppna för frågeställningar som vad sekulär undervisning kan betyda – respekt eller avstånd?

Vad överraskade dig?

– Hela det indiska synsättet på ämnet överraskade. I Indien är religion en naturlig del av samhället, det finns en frispråkighet kring ämnet som till en början överraskar. Å andra sidan blir det tydligt hur vi i Sverige ofta tassar kring frågor som rör religion. Kanske vi inte behöver vara så rädda för att ta i det religiösa? Jag slogs också av hur udda svensk religionsundervisning är i en bredare internationell jämförelse. I Sverige är exempelvis religionsundervisning obligatorisk och lika för alla. Självklart för oss kanske men jämfört med andra skolsystem sticker Sverige ut.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i både Sverige och Indien, jag hoppas att resultaten kan inspirera till reflektioner kring den egna undervisningen. Forskare i såväl ämnesdidaktik och religionsdidaktik i allmänhet som andra intresserade av jämförelser mellan kulturella gränser. Metoden om spegling kan användas av alla, både forskare och praktiserande.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-02-01 10:09 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-02-04 11:12 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Nyhetsmedia centralt i religionsundervisningen

Nyhetsmedia tar stor plats i religionsundervisningen. Men det görs med noggrann avvägning och mycket reflektion från lärarnas sida, konstaterar Maximilian Broberg som undersökt medias roll i religionsundervisningen.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Det visar Ulrika B Anderssons avhandling om hur framåtsyftande bedömning används av lärare i tidig läsundervisning.

Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

De flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg som med sitt elevperspektiv fyller en kunskapslucka i forskningen.

Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.