Indisk skola ger annan syn på sekulär religionsundervisning

Att skolan är sekulär betyder i den indiska skolkontexten lika respekt för alla religioner. Att jämföra med det svenska synsättet där sekulär mer handlar om att ta avstånd från religion. Kristian Niemi har forskat om hur religion hanteras i den indiska skolan och vad den svenska skolan kan lära av det.

Kristian Niemi
Kristian Niemi

Född 1981
Bor i Karlstad

Disputerade 2020-12-16
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Religion in Indian schools: Exploring national systems of religious education through 'mirroring'

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i religion och filosofi i grunden och intresset väcktes när jag under lärarutbildningen fick möjlighet att studera vid det center som Karlstads universitet har i Indien. Så småningom kom jag att bli samordnare för universitetets studiecenter i Indien.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den består av tre delar varav den första handlar om hur religion hanteras i den indiska skolan, vad menas med religion och hur ser undervisningen ut? Skolan i Indien är precis som här i Sverige, på det stora hela icke-konfessionell. Liksom i Sverige finns det även konfessionella skolor i Indien, men fokus för studien har varit de sekulära skolorna. Vidare har jag utvecklat en modell, en form av spegling, för att jämföra undervisning i religion i Indien och Sverige. I den tredje delen undersöks hur religionsundervisningen i den svenska skolan ser ut i speglingen av den indiska motsvarigheten. Vad särskiljer det svenska och vad kan den svenska skolan möjligen lära av den indiska skolan på det här området?

– Utöver analyser av policydokument som lagstiftning och styrdokument, bygger avhandlingen på fältstudier i elva olika indiska skolor motsvarande årskurs 6. Intervjuer med 27 lärare samt skolobservationer genom ”skuggning” av fyra lärare under hela skoldagar för att få syn på var och när religion som ämne tar form i den indiska skolan både i och utanför regelrätta undervisningssituationer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolan är sekulär betyder i den indiska skolkontexten lika respekt för alla religioner. Att jämföra med det svenska synsättet där sekulär mer handlar om att ta avstånd från religion. Vidare förstår man ”religion” på annorlunda sätt i de två sammanhangen. I det indiska skolsystemet finns inte skolämnet religion och lärarna är tydliga med att de inte får undervisa i religion. Med det förstår de snarare att de inte får undervisa i ”dharma”, religiösa plikter (”religion” är ju ett importerat ord). Däremot finns ett ämne som heter ”Peace” – fred – där ett av läromålen är att eleverna ska fira alla religioners högtider. Här tydliggörs tanken om att skapa respekt för alla religioner och att det görs genom göranden, handlingar. Det här rimmar väl med den indiska förståelsen av vad religion är. Till skillnad från det svenska, där man med ”religion” snarare tänker på trosföreställningar.

– Speglingen mellan de båda länderna visar att religionsundervisningen i Sverige sker utifrån kristna premisser och perspektiv, något som tidigare forskning också visar. Undervisning om de olika världsreligionerna sker som om de alla vore ”religioner” på samma sätt som vad lutherdomen är, samma prioriteter och strukturer. Men så är det inte, de är mycket olika.

– I avhandlingen diskuterar jag vad svenska religionsundervisningen skulle kunna lära av den indiska skolan. Ett av spåren är att i högre utsträckning utgå från vad en religion innebär för den stora majoriteten, inte den religiösa eliten. Vad innebär det att vara exempelvis buddhist för helt vanliga människor, istället för att fokusera på den lilla minoritet som lever som buddhistiska munkar? Levd religion istället för världsreligionsparadigmet. Jag menar att den indiska skolan och dess synsätt kan bidra till reflektioner kring den svenska religionsundervisning och öppna för frågeställningar som vad sekulär undervisning kan betyda – respekt eller avstånd?

Vad överraskade dig?

– Hela det indiska synsättet på ämnet överraskade. I Indien är religion en naturlig del av samhället, det finns en frispråkighet kring ämnet som till en början överraskar. Å andra sidan blir det tydligt hur vi i Sverige ofta tassar kring frågor som rör religion. Kanske vi inte behöver vara så rädda för att ta i det religiösa? Jag slogs också av hur udda svensk religionsundervisning är i en bredare internationell jämförelse. I Sverige är exempelvis religionsundervisning obligatorisk och lika för alla. Självklart för oss kanske men jämfört med andra skolsystem sticker Sverige ut.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i både Sverige och Indien, jag hoppas att resultaten kan inspirera till reflektioner kring den egna undervisningen. Forskare i såväl ämnesdidaktik och religionsdidaktik i allmänhet som andra intresserade av jämförelser mellan kulturella gränser. Metoden om spegling kan användas av alla, både forskare och praktiserande.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-02-01 10:09 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-02-04 11:12 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Nyhetsmedia centralt i religionsundervisningen

Nyhetsmedia tar stor plats i religionsundervisningen. Men det görs med noggrann avvägning och mycket reflektion från lärarnas sida, konstaterar Maximilian Broberg som undersökt medias roll i religionsundervisningen.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.

Global emergency remote education in secondary schools during the COVID-19 pandemic

This work has given us the opportunity to review an area of evidence in depth and explore an issue fully from a number of angles. Our intention is that the review is a resource for those with interest and need in learning more about how online and distance learning occurred during the COVID-19 pandemic, providing insight and guidance for future periods when teaching and learning have to take place online. (pdf)