Indisk skola ger annan syn på sekulär religionsundervisning

Att skolan är sekulär betyder i den indiska skolkontexten lika respekt för alla religioner. Att jämföra med det svenska synsättet där sekulär mer handlar om att ta avstånd från religion. Kristian Niemi har forskat om hur religion hanteras i den indiska skolan och vad den svenska skolan kan lära av det.

Kristian Niemi
Kristian Niemi

Född 1981
Bor i Karlstad

Disputerade 2020-12-16
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Religion in Indian schools: Exploring national systems of religious education through 'mirroring'

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i religion och filosofi i grunden och intresset väcktes när jag under lärarutbildningen fick möjlighet att studera vid det center som Karlstads universitet har i Indien. Så småningom kom jag att bli samordnare för universitetets studiecenter i Indien.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den består av tre delar varav den första handlar om hur religion hanteras i den indiska skolan, vad menas med religion och hur ser undervisningen ut? Skolan i Indien är precis som här i Sverige, på det stora hela icke-konfessionell. Liksom i Sverige finns det även konfessionella skolor i Indien, men fokus för studien har varit de sekulära skolorna. Vidare har jag utvecklat en modell, en form av spegling, för att jämföra undervisning i religion i Indien och Sverige. I den tredje delen undersöks hur religionsundervisningen i den svenska skolan ser ut i speglingen av den indiska motsvarigheten. Vad särskiljer det svenska och vad kan den svenska skolan möjligen lära av den indiska skolan på det här området?

– Utöver analyser av policydokument som lagstiftning och styrdokument, bygger avhandlingen på fältstudier i elva olika indiska skolor motsvarande årskurs 6. Intervjuer med 27 lärare samt skolobservationer genom ”skuggning” av fyra lärare under hela skoldagar för att få syn på var och när religion som ämne tar form i den indiska skolan både i och utanför regelrätta undervisningssituationer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolan är sekulär betyder i den indiska skolkontexten lika respekt för alla religioner. Att jämföra med det svenska synsättet där sekulär mer handlar om att ta avstånd från religion. Vidare förstår man ”religion” på annorlunda sätt i de två sammanhangen. I det indiska skolsystemet finns inte skolämnet religion och lärarna är tydliga med att de inte får undervisa i religion. Med det förstår de snarare att de inte får undervisa i ”dharma”, religiösa plikter (”religion” är ju ett importerat ord). Däremot finns ett ämne som heter ”Peace” – fred – där ett av läromålen är att eleverna ska fira alla religioners högtider. Här tydliggörs tanken om att skapa respekt för alla religioner och att det görs genom göranden, handlingar. Det här rimmar väl med den indiska förståelsen av vad religion är. Till skillnad från det svenska, där man med ”religion” snarare tänker på trosföreställningar.

– Speglingen mellan de båda länderna visar att religionsundervisningen i Sverige sker utifrån kristna premisser och perspektiv, något som tidigare forskning också visar. Undervisning om de olika världsreligionerna sker som om de alla vore ”religioner” på samma sätt som vad lutherdomen är, samma prioriteter och strukturer. Men så är det inte, de är mycket olika.

– I avhandlingen diskuterar jag vad svenska religionsundervisningen skulle kunna lära av den indiska skolan. Ett av spåren är att i högre utsträckning utgå från vad en religion innebär för den stora majoriteten, inte den religiösa eliten. Vad innebär det att vara exempelvis buddhist för helt vanliga människor, istället för att fokusera på den lilla minoritet som lever som buddhistiska munkar? Levd religion istället för världsreligionsparadigmet. Jag menar att den indiska skolan och dess synsätt kan bidra till reflektioner kring den svenska religionsundervisning och öppna för frågeställningar som vad sekulär undervisning kan betyda – respekt eller avstånd?

Vad överraskade dig?

– Hela det indiska synsättet på ämnet överraskade. I Indien är religion en naturlig del av samhället, det finns en frispråkighet kring ämnet som till en början överraskar. Å andra sidan blir det tydligt hur vi i Sverige ofta tassar kring frågor som rör religion. Kanske vi inte behöver vara så rädda för att ta i det religiösa? Jag slogs också av hur udda svensk religionsundervisning är i en bredare internationell jämförelse. I Sverige är exempelvis religionsundervisning obligatorisk och lika för alla. Självklart för oss kanske men jämfört med andra skolsystem sticker Sverige ut.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i både Sverige och Indien, jag hoppas att resultaten kan inspirera till reflektioner kring den egna undervisningen. Forskare i såväl ämnesdidaktik och religionsdidaktik i allmänhet som andra intresserade av jämförelser mellan kulturella gränser. Metoden om spegling kan användas av alla, både forskare och praktiserande.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-02-01 10:09 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-02-04 11:12 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolbibliotek 2020 Webbkonferens

Välkommen till årets konferens för skolbibliotek! Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek.

Svenska för högstadiet och gymnasiet Webbkonferens

För dig som är svensklärare på högstadiet eller gymnasiet. Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande. Välkommen!

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Nyhetsmedia centralt i religionsundervisningen

Nyhetsmedia tar stor plats i religionsundervisningen. Men det görs med noggrann avvägning och mycket reflektion från lärarnas sida, konstaterar Maximilian Broberg som undersökt medias roll i religionsundervisningen.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal kräver både gemensamt fokus och ett komplext ämnesinnehåll. Många lärare underskattar svårigheten, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Högskoleprovet kan orsaka orättvisa skillnader mellan grupper

Dyslektiker blir hjälpta av den anpassning som de får i form av extra tid på högskoleprovet. Det konstaterar Marcus Strömbäck Hjärne vars forskning också visar att högskoleprovet överskattar förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Ordning och tid påverkar lågstadielärares återkoppling

Även om lärares intention är att ge en individualiserad och stödjande återkoppling blir ibland resultatet det motsatta. Förklaringen handlar ofta om tidsbrist eller behov av ordning i klassrummet. Det konstaterar Elisabeth Eriksson som undersökt hur återkopplingen i lågstadiets klassrum kommuniceras och gestaltar sig.

Indisk skola ger annan syn på sekulär religionsundervisning

Vad kan religionsundervisningen i svensk skola lära sig av hur den indiska skolan hanterar religion? Kristian Niemi hoppas att hans forskning kan bidra till reflektioner om vad sekulär undervisning kan betyda – respekt eller avstånd?

Friluftsundervisning stärker tron på egen förmåga

Friluftsundervisningen kan bidra till en ny syn på sig själv och vad som är möjligt. Det menar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

Praktiska musikexempel viktiga i musikundervisningen

Det krävs en lång kedja av mellanliggande begrepp för att koppla ett musikteoretiskt diagram till elevernas musikaliska erfarenheter. Det visar Niklas Rudbäck som forskat om hur lärare och elever hanterar kvintcirkeln.

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Specialpedagogik för grundskolan
  Tillgänglig på webben 18–31 maj

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen till en webbkonferens för dig som möter elever på grundskolan som är i behov av särskilt stöd! Ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Det går att minska studieavbrotten

Mellan 2012 och 2018 drev SKL metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In, tillsammans med åtta regioner.

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Brister i undervisningen

Utmaningen med distansundervisning under pandemin har varit att ha en bra och spontan kommunikation mellan lärare och elev. Samtidigt är förhoppningen att undervisning på distans ska bereda vägen för ett bättre regelverk för fjärrundervisning. Det menar forskaren Anna Åkerfeldt, didaktikforskare vid Stockholms universitet och process- och projektledare Ifous.

Fler detaljer när förskolebarn reflekterar digitalt

För att barnen bättre ska se sitt lärande använder sig Diamantens förskola av digitala verktyg vid reflektionstimmarna. Bland annat skriver de en blogg tillsammans med barnen som blivit väldigt uppskattad. ”Vi ser att barnen utvecklar sin digitala kompetens och att de språkar mer med varandra. Det har blivit mer samtal mellan barnen än att ett enskilt barn pratar med en pedagog åt gången”, säger Victoria Jacobson, förskollärare.

Barnen forskar i grönsakslandet

Barnens intresse får styra när Trädgårdens förskola närstuderar grönsaker. Med hjälp av sapere-metoden hittade de tre favoriter att forska vidare på; en process som inneburit många aha-upplevelser för både barn och personal. ”Jag hade ingen aning om att det fanns majs i andra färger än gult”, säger Carina Kristensson, förskollärare.