Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Individen får företräde framför styrdokumenten

Publicerad:2011-12-12
Uppdaterad:2012-03-01
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Den fortgående individualiseringen i undervisningen möjliggörs genom maktstrukturer uppkomna ur förhandlingar om definitioner. Det hävdar Fredrik Sjögren i avhandlingen Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

Fredrik Sjögren

Född 1979
i Alingsås

Disputerade
2011-11-18
vid Göteborgs universitet

Avhandling

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag gick i skolan när 1990-talets skolreformer genomfördes och 90-talets gymnasium sjösattes, som diskuterades mycket. Grundintresset fanns redan när forskningsprojektet dök upp.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det viktigaste är att jag har studerat hur olika aktörer genom att definiera olika frågor utövar makt. Elever, föräldrar och lärare förhandlar om definitioner. Till exempel frågan om evolutionsteorin i biologiundervisningen. Vilken typ av fråga är det? Det kan ses som en individuell fråga där eleven själv väljer vad hon vill tro på och studera, en offentlig fråga där styrdokumenten ska styra eller en vetenskaplig fråga där vetenskapliga överväganden ska styra. Genom att förhandla och hitta definitioner som de flesta kan köpa bestämmer man vilken natur frågan har.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste är individualiseringen, som även talar till tidigare forskning av Tomas Englund. Individualiseringen är fortgående och accelererande. Genom att definiera frågan om livets uppkomst som en individuell fråga får eleverna själva lösa hur de vill göra.

Vad överraskade dig?

– Jag gick in i detta med en naiv förståelse av kultur kopplad till etnicitet. Men det handlar i väldigt liten utsträckning om etnicitet/invandrare. Religionen var viktigare. Jag trodde knappt att frågan om evolutionsteorin diskuterades i svensk skola. Jag trodde att alla baserade biologiundervisningen på evolutionsteorin. Så är det inte. Man hanterar frågan genom att låta eleverna göra specialarbeten istället för att ha katederundervisning. Någon om evolutionsteorin, någon om den kristna skapelseberättelsen och en annan om den muslimska skapelseberättelsen. Eller så slår man ihop biologi- och religionsunder-visningen. Det var inte så att lärarna sa: Vi tror inte på evolutionsteorin. Men maktförhållanden leder till en individualisering.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att forskare om skolan har nytta av den. Jag hoppas också att lärare kan ha nytta av den. Det är ingen praktisk avhandling, men lärare kan få en ökad medvetenhet om vad som sker i klassrummet. Jag hoppas också den kan påverka debatten om skolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev