Individen framför kollektivet i ungas livssyn

Hur ser unga människor på sig själva, sin framtid, livet och döden? Är det någon skillnad mellan hur troende och icke-troende uppfattar frågan om livets mening? Det söker Caroline Gustavsson svar på i sin avhandling i pedagogik.

Caroline Gustavsson
Caroline Gustavsson

Född 1975
i Stockholm

Disputerade 2013-09-27
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Existentiella konfigurationer: Om hur förståelsen av livet tar gestalt i ett socialt sammanhang

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har vikarierat som lärare, läst teologi, socialt arbete och alltid varit intresserad av hur människor tolkar och förstår livet. Jag har också känt en nyfikenhet inför var de unga tar vägen med sina frågor om livet när vare sig politiska eller religiösa sammanhang tilltalar dem. Jag har också försökt förstå nyanserna bakom enkla kategorier som ”religiös” och ”icke-religiös”, ”troende” och ”ateist”.

– Under mina studier i teologi kom jag att intressera mig för religionspedagogik, men det finns ingen möjlighet att disputera i det ämnet. Därför läste jag in en magister i pedagogik. Avhandlingen är i pedagogik men är att betrakta som religionspedagogisk.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur unga vuxna tolkar och förstår erfarenheter i sina liv. Avhandlingen handlar om deras meningsskapande, både som innehåll och förståelseprocess i ett dynamiskt förhållande till ett socialt och kulturellt sammanhang.

– Jag har gjort djupintervjuer med 21 unga vuxna mellan 19 och 29 år om erfarenheter i deras liv. Något som kännetecknar deras berättelser är att det handlar om relationer som har tillkommit, upphört eller drastiskt förändrats. Det är starka berättelser om mobbning, övergrepp, resor samt nya och förlorade vänner. En ambition har varit att synliggöra deras röster och att bjuda in läsaren i de tolkningar jag gör.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Avhandlingen synliggör de unga vuxnas tankar om livet. Den lyfter fram vilka teman som är centrala för dem. Det är framförallt frågor om vem de är, vad de vill välja och vart de är på väg. Men också frågor kring döden och livets mening och erfarenheter av otrygghet.

– Frågan om livets mening är inget de explicit pratar om och samtidigt någon som genomsyrar allt. I relation till döden är de mer explicita. De räknar inte med döden som en del av livet och uttrycker en större rädsla för att bli sjuka än för att dö. Rädslan för sjukdom och smärta kan tolkas som ett exempel på individualiseringstendensen. Om man blir sjukskriven idag skylls det ofta på att man inte har tagit tillräckligt väl hand om sin hälsa. Man skulle också kunna se det som ett samhällsproblem, att arbetsmiljön inte främjar vår hälsa. Idag har man ett personligt ansvar, ett kollektivt ansvar har individualiserats.

– Synen på hälsa och döden är två sidor av samma mynt. Ett långt liv har idag ett högt värde, viljan att slå tillbaka döden blir betydelsefull. När man inte räknar med ett liv efter detta blir det kroppsliga och fysiska livet ett projekt. Det blir upp till var och en att leva länge och bevara sin hälsa. Några av de unga ser döden som ett definitivt slut, medan andra menar att det följs av ett liv tillsammans med gud.

– Hur unga vuxna upplever sina liv påverkas inte så starkt av livsåskådningar utan av för givet tagna hållningar och tankeinstitutioner i vår tid. De senare anger underförstådda strömningar som det råder en tyst överenskommelse om. Det individuella projektet är det tydligaste exemplet, en fokusering på det egna jaget och en tro på individen framför kollektivet. Det påverkar i hög utsträckning hur unga ser på sig själva, även de som är troende. Tron på en allsmäktig Gud skulle kunna göra att man förväntar ett motstånd mot sådana tendenser, men kyrkan står inte riktigt emot. Den mänskliga identiteten har förvandlats från något givet till en uppgift.

Vad överraskade dig?

– Att det individuella projektet så tydligt genomsyrar allas förståelse av sig själva och av livet, såväl de troendes som de icke-troendes. De centrala existentiella teman som finns i materialet kretsar kring frågor där jaget står i centrum. I vardaglig mening tycks utmaningen att förstå sig själv och andra därför vara densamma för såväl de troende som icke-troende unga vuxna. Om man utgår ifrån att tron på djupet kan förändra en människas sätt att vara i världen så kunde skillnaderna förväntas vara större.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det hoppas jag att lärare och alla som arbetar med unga vuxna och möter dem på olika sätt inom skola, sjukvård och religiösa och ideella organisationer ska ha. Det är en ganska outforskad åldersgrupp.

Sidan publicerades 2014-01-17 12:04 av John Miller
Sidan uppdaterades 2014-01-21 13:03 av John Miller


Relaterat

För lite träning i kritiskt tänkande

Relationen mellan värdeöverföringen och elevens träning i kritiskt tänkande kan orsaka spänningar i skolan. Det konstaterar forskaren Anna-Karin Wyndhamn i sin avhandling. "Arbetet med värdegrunden utgör sällan en diskussion om värdefrågor, oftast ligger fokus på elevernas uppförande", säger hon.

Livsförståelsearbete hjälper elev förstå sig själv

Jag hoppas att fokus vidgas när det gäller hur man ser på elever i behov av särskilt stöd i skolan, säger Ingalill Stefansson som har disputerat med avhandlingen Världens opålitlighet:Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan . Hon menar att elever behöver arbeta med sin livsförståelse. Inflytande och delaktighet i samhället är lagstadgade rättigheter som inte med självklarhet i praktiken gäller för dem som har bristande förståelse av sig själva ochvärlden.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Den psykosociala miljön kommer ofta i skymundan, i synnerhet i de högre stadierna och i gymnasieskolan. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem i hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola och lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

Örebroforskning om unga publicerad i högt rankad vetenskapstidskrift

Tonåringar och unga vuxna som upplever att en förälder avlider har större risk att drabbas av drogmissbruk och självmord än sina jämnåriga. Det visar forskare vid Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet i den högt rankade tidskriften The Lancet Public Health.

A way to make fractions easier to understand

New teachers can help simplify the complexities of fractions for students by using an unexpected tool—a multiplication chart.

Three tools to help educators better understand what students need

While teachers are familiar with wearing many hats, they might be surprised to learn that they are researchers too. Educators are constantly gathering and assessing data from their students, schools and classrooms.