Informell ton präglar digital diskussion på förskollärarutbildning

Synen på lärande som samlärande präglar samtalstonen mellan lärare och studenter. Det visar Fredrik Hanell som forskat om hur digitala redskap används i förskollärarutbildningen.

Fredrik Hanell
Fredrik Hanell

Född 1979
Bor i Höör

Disputerade 2019-02-08
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Lärarstudenters digitala studievardag: Informationslitteracitet vid en förskollärarutbildning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad bibliotekarie och har främst arbetat som skolbibliotekarie. Mina första år i yrket, 2005-2010, sammanföll med att digitala redskap i allt större utsträckning började användas i undervisningen. Det här medförde nya utmaningar för lärarkåren, bland annat kring källkritik. Det fick mig att bli intresserad av synen på, och användningen av, digitala redskap bland lärarstudenter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur och till vad lärarstudenter och lärare vid förskollärarutbildningen använder digitala redskap. Jag har fokuserat på en Facebookgrupp som användes av både lärare och studenter men har även tittat på andra digitala redskap som exempelvis bloggar. I studien ingår däremot inte lärplattformar som användes vid utbildningen. Vidare har jag intervjuat både lärare och studenter samt genom observationer följt ett antal studenter på lärosätet i syfte att se hur de konkret anpassade användningen av redskapen till sin studievardag. Totalt ingår cirka 250 studenter i studien.
Avhandlingen innehåller även en analys av hur nationella policydokument skriver fram behovet av digital kompetens för blivande lärare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att den informella ton med smileys och liknande som präglar Facebook överlag och som man normalt inte kopplar ihop med högre utbildning återfinns i den Facebookgrupp som jag studerat. Det här hänger samman med synen på lärande vid förskollärarutbildningen. Vid utbildningen finns en etablerad, om än inte fullständigt accepterad, idé om lärande som något som sker i mötet med andra – samlärande – och att lärande gärna kan ske på ett lekfullt sätt. Idén om samlärande avspeglas i flera av lärarnas och studenternas samtal och diskussioner i Facebookgruppen. Men det här skapar också vissa utmaningar. Ett exempel är när en student lägger ut ett aprilskämt om att deras utbildning ska läggas ned. Här hakar en lärare på, deltar i skämtandet och skriver att tyvärr måste studenterna fortsätta sin utbildning på ett annat lärosäte. Vissa studenter uppfattar att det är ett skämt, men andra blir genuint oroliga och förvirrade. Kort sagt, det finns olika sätt att se på hur Facebookgruppen ska användas: en mer pragmatisk hållning, enligt vilken konversationer bör ha en tydlig koppling till innehållet i kursen och lärarutbildningen, eller utifrån idén om samlärande där byggandet av relationer och en mer informell ton värderas högt. Detta får konsekvenser för hur information delas i gruppen och hur konversationer tolkas.

– Parallellt med idén om samlärande rör sig studenterna mellan olika identitetspositioner när de interagerar i Facebookgruppen – utifrån ett diskussionsorienterat, målinriktat eller kundorienterat perspektiv. Enligt det kundorienterade perspektivet ser studenten utbildningen som en vara och sig själv som kund, och Facebookgruppen är därmed ett forum för att föra fram protester eller missnöje som rör utbildningen. Studenter som intar identitetspositionen diskussionsorienterad student uppfattar gruppen som ett sätt att vidga vyerna genom till exempel öppna diskussioner. Den målinriktade studenten använder Facebookgruppen som ett praktiskt kollaborativt hjälpmedel, lite som en ”anslagstavla” i syfte att underlätta studierna.

– I de nationella policydokumenten skrivs digital kompetens fram utifrån ett ekonomiskt perspektiv – digital kompetens ska framför allt skapa konkurrenskraft både hos individer och på nationell nivå. Det här synsättet är svårförenligt med den djupt rotade synen på lärande som samlärande som präglar förskollärarutbildningen.

Vad överraskade dig?

– Hur betydelsefull synen på lärande är för hur och till vad digitala redskap används i högre utbildning, i det här fallet förskollärarutbildningen. Idén om samlärande präglar till stor del hur de här studenterna och lärarna diskuterar och uttrycker sig men också deras syn på sig själva. Det är intressant hur synen på samlärande, som har långa historiska rötter inom förskolläraryrket, också präglar användningen av digitala redskap som är ett relativt nytt inslag.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, speciellt de som undervisar på lärar- och förskollärarutbildningen, samt studenter och forskare. Därutöver bibliotekarier, lärare och andra yrkesgrupper som arbetar med frågor kopplade till medie- och informationskunnighet. Jag tror att även policyförfattare kan ha nytta av att reflektera över kopplingen mellan policy och praktik.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-03-04 16:05 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-03-12 11:27 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rektor i förskolan, 22 november

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Specialpedagogik i förskolan, 1-2 okt i Stockholm

För dig som arbetar med yngre barnen i behov av särskilt stöd! Med föreläsningar om bland annat språkstörning och flerspråkighet, barnet och hjärnans utveckling, små barn och trauma samt hur vi kartlägger och dokumenterar särskilt stöd i förskolans praktik. Välkommen!

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Bäst luft i miljömärkta förskolor i lågenergihus

Förskolor i miljömärkta lågenergihus har påtagligt lägre halter av kemikalier i luften jämfört med icke miljömärkta förskolor i vanliga hus. Det visar Josefin Perssons forskning om inomhusluften i förskolor som är byggda enligt ett lågenergikoncept.

Svag teoretisk anknytning i lärarnas sammanhang

Lärares undervisning ingår i ett större ekosystem med kollegor, läroböcker och läroplan. Men här ryms varken diskussioner eller beskrivningar av varför man gör på ett visst sätt, konstaterar Anna Pansell som studerat en enskild lärares sammanhang.

Vilan i förskolan ur ett historiskt perspektiv

Barn är själva en del i att organisera vilan på förskolan, visar en ny avhandling. "Det här är ingen avhandling som talar om för pedagoger hur de ska göra. Men den ger kunskap om en mängd frågor som professionen själv kan omsätta på olika sätt i verksamheten", säger forskaren Sofia Grunditz.

Lärare antar olika roller i skriftliga omdömen

För att kunna navigera mellan olika riktlinjer och förväntningar på texternas utformning och innehåll antar lärarna olika roller när de skriver omdömen. Det visar Annelie Johansson som forskat om grundskollärares professionella bedömningsspråk.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Språket ställer till det för eleverna i genetikundervisningen

I genetikundervisningen använder lärare centrala begrepp på olika sätt beroende på sammanhang. Det gör ämnesinnehållet tvetydigt och oklart för eleverna, menar  Karin Thörne som forskat om genetikundervisningen på högstadiet.

Sociala medier viktig kunskapskälla i hälsofrågor för unga

För ungdomar är sociala medier en viktig kunskapskälla i hälsofrågor. Källkritik är därför högst relevant även i hem- och konsumentkunskap, menar forskare Christopher Holmberg.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser