Inga debatter i elitskolans klassrum

På den elitpräglade gymnasieskolan är utmanande och kritiska elever inte önskvärda. Janna Lundberg belyser i sin avhandling en del av Skolsverige där överordning och karriär står i fokus.

Janna Lundberg
Janna Lundberg

Född 1980
Bor i Malmö

Disputerade 2020-01-31
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Samhällskunskap för alienerad elit: Observationsstudie av Särskilda läroverket

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i grunden och intresset väcktes faktiskt av en handskriven lapp där en av mina elever uttryckte en total alienation inför livet. Samtidigt som meddelandet vittnade om en uppgivenhet fanns det något kraftfullt i sättet att uttrycka sig på.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur samhällskunskapsundervisningen ser ut på en gymnasieskola med höga intagningspoäng, i avhandlingen benämner jag den som en elitskola. Studien baseras huvudsakligen på observationer från samhällskunskapsundervisningen under tre år i en och samma gymnasieklass. Det är en explorativ studie där frågeställningarna utvecklades under projektets gång med det övergripande syftet att försöka förstå och belysa vad som händer i samhällskunskapsundervisningen på en elitskola.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolan, dess undervisning och budskap utåt, är fokuserad på att fostra eleverna till en överordnad elit. Det här framkommer bland annat i skolans marknadsföringsmaterial i formuleringar som ”till dig som vill gå vidare till Oxford” och genom att lyfta fram framgångsrika tidigare elever. Det finns med andra ord redan från start ett uttalat mål:  eleverna på den här skolan strävar mot en överordnad elit.

– Under första årets första termin fanns det några elever som ställde utmanande frågor, gärna ville debattera och diskutera olika frågor i klassrummet. De här eleverna blev i enskilda samtal varnade och tillsagda att ”sköta sig”. Under resterande tid förekom i princip aldrig några kritiska frågor i undervisningen.

– De ideal av överordning som på olika sätt manifesteras på skolan försätter eleverna i en position där de tvingas separera sig från både omvärlden och andra. I avhandlingen beskriver jag detta som ”frånvändandets didaktik” med ett starkt fokus på att ”hålla ut” och ”stå ut” med syfte att nå just överordning.

Vad överraskade dig?

– Som lärare i samhällskunskap blev jag närmast chockad av det jag observerade. Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passivt lydande. Tidigare forskning om skoldemokrati visar att högpresterande elever har hög politisk medvetenhet men mina observationer visar snarare tvärtom. Forskning om elitskolor skildrar ofta elever som tar för sig i självsäkra analyser och debatter, men i det här klassrummet förkom få politiska diskussioner.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt skolpolitiker. Jag hoppas att resultaten kan vara ett bidrag i debatten om vilken skola vi vill ha. Men även lärarutbildare, föräldrar och elever tror jag kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-02-17 10:51 av Emma Svensson
Sidan uppdaterades 2020-03-05 11:00 av Emma Svensson


Relaterat

Elevhälsa, 15-16 sept i Stockholm

Skolportens årliga konferens för hela EHT! Ta bl. a. del av fördjupande föreläsningar om att främja skolnärvaro, att skapa fungerande samverkan mellan olika instanser, praktiskt elevhälsoarbete med gott resultat, att möta elever med självmordstankar samt hur skolan kan arbeta hälsofrämjande i spåren av #metoo. Det kommer bli riktigt givande dagar, välkommen!

Matematik, 20-21 okt i Stockholm

Hur blir man egentligen en duktig problemlösare och när kan det passa att programmera i matematiken? Under två dagar presenteras aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik.

Stark tilltro till betyg bland elever på elitgymnasier

Elever på elitpräglade gymnasieskolor har stor tilltro till betyg som framgångsfaktor och utvecklar en form av ”soft skills” utanför klassrummet som handlar om att ta för sig men också att föra sig. Det visar Eric Larsson som undersökt innerstadsgymnasier och deras positionering på utbildningsmarknaden.

Ökad segregation men bättre arbetsmiljö efter friskolereformen

Abiel Sebhatu har utforskat skolsektorn efter avregleringen 1992. Resultaten visar att friskolereformen har inneburit ökad segregation mellan vissa skolor till följd av konkurrensen, men även en potentiellt förbättrad arbetsmiljö i vissa fall.

Skrivträning på talande dator bra för elever med läs- och skrivsvårigheter

Britta Hannus-Gullmets forskning visar att elever med stora läs- och skrivsvårigheter får goda möjligheter att utveckla sin läs- och skrivförmåga om de använder en talande dator som hjälpmedel.

”Tänk-om”-frågor viktigt för elever i historia

Gymnasieelever använder gärna "tänk-om"-frågor när de förklarar historiska skeenden. Det konstaterar Joakim Wendell som forskat om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar.

Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

För majoriteten förskollärare står barnens interaktion och lärande i fokus vid gruppindelningar. Panagiota Nasiopoulous forskning visar också att en mindre andel förskollärare nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Svårt utgå från storskaliga mätningar vid reformer i skolalgebra

För att utvärdera Lgr11 bör man använda något annat än algebraresultat från TIMSS, eftersom de uppgifterna inte är helt jämförbara med uppgifter i svenska matematikböcker. Det visar Kristina Palm Kaplan i sin avhandling.

Utvidgad tolkning av kosmopolitisk utbildning

Kosmopolitisk utbildning handlar om mer än flerspråkighet. Det menar Claudia Schumann som i sin avhandling går på jakt efter en mer progressiv och utmanande tolkning av begreppet.

Undervisning i naturen väcker elevers intresse för växter och miljöfrågor

Elever som får vara i ute i naturen får ett ökat intresse för träd och växter och ett större engagemang för miljöfrågor. Det visar Margaretha Häggströms forskning om barns relationer till skogsmiljöer.

Waldorfpedagogik i praktiken

Leif Tjärnstig har i sin avhandling studerat hur waldorflärare tänker, handlar och förstår undervisningen i klassrummet.

Tvärdisciplinär studie om lärande för hållbar utveckling

Anna Mogren har forskat om vilka grundläggande förutsättningar som behövs i en organisation och i ett ledarskap för att skapa lärande för hållbar utveckling. En av de avgörande principerna är en gemensam pedagogisk idé.

Många unga vittnar om utsatthet

Erfarenheter hos barn och unga i form av sexuella övergrepp, våld, bevittnat våld eller känslomässig försummelse har koppling till hög skolfrånvaro. Det visar Johan Melander Hagborgs avhandling om hur utsatthet påverkar utvecklingen i de tidiga tonåren.

Lite stöd till lärare i distansutbildning

Lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de små möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö, konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

Rösten ger förskolans yngsta plats i det offentliga rummet

Genom en experimenterande forskningsmetod visar Christine Eriksson hur forskare tillsammans med pedagoger kan arbeta för att ge små barn möjligheter att genom rösten producera plats och utrymme i samhället.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Undervisa på distans – så kan du arbeta

Struktur är viktig i all undervisning – men det är särskilt viktigt när undervisningen sker på distans. Anna Åkerfeldt, projekt- och processledare på Ifous, har sammanställt tips och råd för dig som ska undervisa på distans.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Lektionsdesign på distans – förebygg svårigheter med virtuell gemenskap

Specialpedagogen och gymnasieläraren Helena Wallberg delar med sig av några tips för att få det att funka för alla elever och förebygga skolsvårigheter som lätt kan uppstå i en virtuell lärmiljö.

Skola hemma

Sidan upprätthålls av RISE i samverkan med Skolverket, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.