Inga debatter i elitskolans klassrum

På den elitpräglade gymnasieskolan är utmanande och kritiska elever inte önskvärda. Janna Lundberg belyser i sin avhandling en del av Skolsverige där överordning och karriär står i fokus.

Janna Lundberg
Janna Lundberg

Född 1980
Bor i Malmö

Disputerade 2020-01-31
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Samhällskunskap för alienerad elit: Observationsstudie av Särskilda läroverket

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i grunden och intresset väcktes faktiskt av en handskriven lapp där en av mina elever uttryckte en total alienation inför livet. Samtidigt som meddelandet vittnade om en uppgivenhet fanns det något kraftfullt i sättet att uttrycka sig på.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur samhällskunskapsundervisningen ser ut på en gymnasieskola med höga intagningspoäng, i avhandlingen benämner jag den som en elitskola. Studien baseras huvudsakligen på observationer från samhällskunskapsundervisningen under tre år i en och samma gymnasieklass. Det är en explorativ studie där frågeställningarna utvecklades under projektets gång med det övergripande syftet att försöka förstå och belysa vad som händer i samhällskunskapsundervisningen på en elitskola.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolan, dess undervisning och budskap utåt, är fokuserad på att fostra eleverna till en överordnad elit. Det här framkommer bland annat i skolans marknadsföringsmaterial i formuleringar som ”till dig som vill gå vidare till Oxford” och genom att lyfta fram framgångsrika tidigare elever. Det finns med andra ord redan från start ett uttalat mål:  eleverna på den här skolan strävar mot en överordnad elit.

– Under första årets första termin fanns det några elever som ställde utmanande frågor, gärna ville debattera och diskutera olika frågor i klassrummet. De här eleverna blev i enskilda samtal varnade och tillsagda att ”sköta sig”. Under resterande tid förekom i princip aldrig några kritiska frågor i undervisningen.

– De ideal av överordning som på olika sätt manifesteras på skolan försätter eleverna i en position där de tvingas separera sig från både omvärlden och andra. I avhandlingen beskriver jag detta som ”frånvändandets didaktik” med ett starkt fokus på att ”hålla ut” och ”stå ut” med syfte att nå just överordning.

Vad överraskade dig?

– Som lärare i samhällskunskap blev jag närmast chockad av det jag observerade. Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passivt lydande. Tidigare forskning om skoldemokrati visar att högpresterande elever har hög politisk medvetenhet men mina observationer visar snarare tvärtom. Forskning om elitskolor skildrar ofta elever som tar för sig i självsäkra analyser och debatter, men i det här klassrummet förkom få politiska diskussioner.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt skolpolitiker. Jag hoppas att resultaten kan vara ett bidrag i debatten om vilken skola vi vill ha. Men även lärarutbildare, föräldrar och elever tror jag kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-02-17 10:51 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-05-15 11:47 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Stark tilltro till betyg bland elever på elitgymnasier

Elever på elitpräglade gymnasieskolor har stor tilltro till betyg som framgångsfaktor och utvecklar en form av ”soft skills” utanför klassrummet som handlar om att ta för sig men också att föra sig. Det visar Eric Larsson som undersökt innerstadsgymnasier och deras positionering på utbildningsmarknaden.

Ökad segregation men bättre arbetsmiljö efter friskolereformen

Abiel Sebhatu har utforskat skolsektorn efter avregleringen 1992. Resultaten visar att friskolereformen har inneburit ökad segregation mellan vissa skolor till följd av konkurrensen, men även en potentiellt förbättrad arbetsmiljö i vissa fall.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!