Inga enkla orsaker bakom dyskalkyli

Svårigheterna vid dyskalkyli kan bero på flera olika saker. Därför behövs ett individanpassat stöd, det konstaterar Kenny Söderlund i sin avhandling.

Kenny Skagerlund
Kenny Skagerlund

Född 1984
i Askersund

Disputerade 2016-03-11
Linköpings universitet


AVHANDLING
Magnitude Processing in Developmental Dyscalculia: A Heterogeneous Learning Disability with Different Cognitive Profiles

Varför blev du intresserad av ämnet?

– För vissa är det svårt, trots att de är motiverade, att lära sig grundläggande matematik men det är oklart vad som karakteriserar de barn och vuxna som har svårigheter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har kartlagt underliggande kognitiva funktioner som man kan anta ligger till grund för svårigheterna vid dyskalkyli. Det vi vet om hur hjärnan fungerar pekar på att det finns en variation av orsaker som är specifika för svårigheter att förvärva matematik. För vissa beror det på sekundära svårigheter, som problem med arbetsminnet eller exekutiva svårigheter som ADHD, men vid dyskalkyli handlar det snarare om känslan för antal. De problemen har inget med övriga skolämnen att göra.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Personer med dyskalkyli brukar anses vara en homogen och likvärdig grupp men det är mer komplext än så. Vissa har bara problem med antalsuppfattning, andra har svårt att förstå vad siffrorna står för och dess betydelse. Det påverkar alla aspekter av matematiken. Många med dyskalkyli har också svårt med tidsuppfattningen och med hjälp av bilder av hjärnan så har vi sett att det är samma del av hjärna som bearbetar den typen av information.

– Det finns en undergrupp som inte har svårt med antalsuppfattning utan snarare med att avkoda siffrorna. Det är mer likt dyslexi, och handlar om svårigheter att hantera symbolerna.

Vad överraskade dig?

– Barn med svårigheter med matematik kan upplevas ha snarlika problem med matematik om man bara tittar på deras prestation i matematiken. Men med våra tester såg vi att det finns olika underliggande kognitiva orsaker. Det bådar gott för att förstå barnens grundläggande svårigheter, och kunna individanpassa stödet.

Vem har nytta av dina resultat?

– I skolans miljö bör man vara lyhörd för komplexiteten i svårigheterna. Man behöver följa barnet och kartlägga orsakerna, om det är psykosociala faktorer som klassrumsmiljön eller familjeförhållanden, eller neurokognitiva funktionshinder. Det är stora utmaningar som kräver aktiv diskussion mellan flera olika instanser.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2016-04-25 11:14 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-05-04 09:51 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Kombination av orsaker bakom dyskalkyli

– Det är bra om skolan får upp ögonen för att barn kan ha specifika inlärningssvårigheter kopplat till matematik, i stället för att slå bort det och skylla på en allmän låg förmåga, säger Rickard Östergren vars studie kastar nytt ljus över fenomenet dyskalkyli.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att det är svårt för pedagogerna att skapa en gemensam förståelse vad det tänkta syftet är.

”Lägg krutet på grundläggande matematikundervisning”

Orsakerna till dyskalkyli är mycket mer komplexa än vad vi tidigare trott. Det konstaterar Linda Olsson som forskat om elevers matematiska utveckling.

Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Förskolebarnet ur ett posthumanistiskt perspektiv

Förskollärarna plockade snabbt upp och implementerade det nya perspektiv som presenterades i Skolverkets stödmaterial i pedagogisk praktik. Det överraskade forskaren Therese Lindgren som i sin avhandling kritiskt granskat de posthumanistiska idéer som har funnit sin väg in i förskolan.

Det manliga geniet är norm på fysikutbildningen

Anders Johanssons forskning om normer och identiteter på fysikutbildningen visar att stereotypen av fysikern som ett manligt geni är djupt rotad. Högst status har teoretisk fysik medan experimentell fysik ses som något man väljer om man inte klarar de mer krävande teoretiska delarna.

Förståelse för historia kräver både vetenskaplig och existentiell kunskap

Trots nya vetenskapliga rön har läromedlen i ämnet historia inte utvecklats särskilt mycket. Det visar Helén Persson som forskat om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.

Förskolebarn använder kroppen när de matematiserar

Förskolebarn använder kroppsliga handlingar för att visa sina kunskaper i matematik, eftersom de inte har utvecklat ett verbalt matematiskt språk ännu. Det visar Gabriella Gejard i sin avhandling.

Snabba insatser viktiga för att motverka skolfrånvaro

Problematiken bakom omfattande skolfrånvaro är komplex och det finns ingen lösning som passar alla. Åtgärder måste därför alltid föregås av en noggrann kartläggning, understryker forskaren Hans Ek.

Sfi-studenter anpassar språket efter testsituationen

Maria Rydell har i sin avhandling utforskat synen på språklig kompetens hos vuxna sfi-studerande. Vuxnas andraspråksinlärning är ett laddat område rent ideologiskt. Att bli bra på det nya landets språk har ett starkt symboliskt värde, konstaterar hon.

Lätt eller svårt att lära sig – hur vet vi?

Hur bedömer vi om något är lätt eller svårt att lära sig? Andreas Jemstedt har forskat om metakognitiva bedömningar.

Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammet

Språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Den slutsatsen drar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Historieundervisning skapar vi-känsla bland yngre elever

Ämnet historia skapar en stark vi-känsla, och oavsett bakgrund ser elever på mellanstadiet den svenska historien som sin. Forskaren Karin Sandberg förvånas över elevernas praktiska syn på ämnet.

Bristande stöd till barn med blindhet

Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema sambedömning
  Nytt nr ute nu!

Tema sambedömning

Ligger skolans likvärdighetsproblem i betygssättningen – och stavas lösningen i så fall sambedömning? Dessutom: Intervju med den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek, som inte skräder orden när det gäller lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Vardagsanknuten matematikundervisning ger sämre resultat

Hur bör mattelärare undervisa för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt? En ny studie av forskare vid Mälardalens högskola och Nationellt centrum för matematik ger en tydlig fingervisning. Att lägga tid på att eleverna lär sig saker utantill verkar leda till bättre inlärning, medan det däremot verkar vara ineffektivt att knyta matematiken till elevernas vardag.

”Mer forskning innan reformer genomförs”

Debatten om huruvida ett fokus på kunskapssyn är produktivt för skolan fortsätter. Malin Tväråna varnar för att denna lägger ut dimridåer för det som spelar roll – det som händer i klassrummet. Hon efterlyser därför praktikgrundade studier om hur undervisning egentligen fungerar.

Hur utnyttja skolforskning bättre? – Ny brittisk rapport analyserar utbildningens ekosystem

I en ny rapport från the Royal Society och the British Academy analyseras användningen av utbildningsvetenskaplig forskning och samverkan mellan de olika aktörerna i utbildningens ”ekosystem” i Storbritannien. Karin Hermansson, FoU-ansvarig på Ifous, sammanfattar slutsatserna och kommenterar rapporten. (pdf)

Cracking the school breakfast code

Historically, stigma and issues of accessibility have kept many hungry students from eating school breakfast. Schools nationwide serve about 57 low-income children breakfast for every 100 who participate in the school lunch program. Here’s the good news: participation is rising. Try these tips for growth from schools that are successfully feeding students the most important meal of the day.

Möte med media – En guide till dig som är skolledare

I din roll som skolledare kommer du i kontakt med media och det är en del av ditt uppdrag som chef för verksamheten. Den här skriften ger dig tips och råd på hur du kan tänka och vad du kan göra när du blir kontaktad av media. Den ger också tips på vad du kan göra på arbetsplatsen för att vara väl förberedd om ni hamnar i det mediala strålkastarljuset. (pdf)

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats