Inga enkla orsaker bakom dyskalkyli

Svårigheterna vid dyskalkyli kan bero på flera olika saker. Därför behövs ett individanpassat stöd, det konstaterar Kenny Söderlund i sin avhandling.

Kenny Skagerlund
Kenny Skagerlund

Född 1984
i Askersund

Disputerade 2016-03-11
Linköpings universitet


AVHANDLING
Magnitude Processing in Developmental Dyscalculia: A Heterogeneous Learning Disability with Different Cognitive Profiles

Varför blev du intresserad av ämnet?

– För vissa är det svårt, trots att de är motiverade, att lära sig grundläggande matematik men det är oklart vad som karakteriserar de barn och vuxna som har svårigheter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har kartlagt underliggande kognitiva funktioner som man kan anta ligger till grund för svårigheterna vid dyskalkyli. Det vi vet om hur hjärnan fungerar pekar på att det finns en variation av orsaker som är specifika för svårigheter att förvärva matematik. För vissa beror det på sekundära svårigheter, som problem med arbetsminnet eller exekutiva svårigheter som ADHD, men vid dyskalkyli handlar det snarare om känslan för antal. De problemen har inget med övriga skolämnen att göra.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Personer med dyskalkyli brukar anses vara en homogen och likvärdig grupp men det är mer komplext än så. Vissa har bara problem med antalsuppfattning, andra har svårt att förstå vad siffrorna står för och dess betydelse. Det påverkar alla aspekter av matematiken. Många med dyskalkyli har också svårt med tidsuppfattningen och med hjälp av bilder av hjärnan så har vi sett att det är samma del av hjärna som bearbetar den typen av information.

– Det finns en undergrupp som inte har svårt med antalsuppfattning utan snarare med att avkoda siffrorna. Det är mer likt dyslexi, och handlar om svårigheter att hantera symbolerna.

Vad överraskade dig?

– Barn med svårigheter med matematik kan upplevas ha snarlika problem med matematik om man bara tittar på deras prestation i matematiken. Men med våra tester såg vi att det finns olika underliggande kognitiva orsaker. Det bådar gott för att förstå barnens grundläggande svårigheter, och kunna individanpassa stödet.

Vem har nytta av dina resultat?

– I skolans miljö bör man vara lyhörd för komplexiteten i svårigheterna. Man behöver följa barnet och kartlägga orsakerna, om det är psykosociala faktorer som klassrumsmiljön eller familjeförhållanden, eller neurokognitiva funktionshinder. Det är stora utmaningar som kräver aktiv diskussion mellan flera olika instanser.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2016-04-25 11:14 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-05-04 09:51 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Kombination av orsaker bakom dyskalkyli

– Det är bra om skolan får upp ögonen för att barn kan ha specifika inlärningssvårigheter kopplat till matematik, i stället för att slå bort det och skylla på en allmän låg förmåga, säger Rickard Östergren vars studie kastar nytt ljus över fenomenet dyskalkyli.

Juridiska processer förväntas lösa skolans problem

Judit Novak har forskat om inspektionen och kontrollen av skolväsendet. Resultaten visar att juridiska processer tar allt större plats i skolan och fokus riktas alltmer på lagefterlevnad än pedagogiska frågor.

Fossiler hjälper elever förstå långa tidsperspektiv

Elisabeth Einarsson har utöver sin forskning om Kritaperioden för 80 miljoner år sedan, tagit fram ett skolmaterial för hjälpa elever att förstå långa tidsperspektiv  

Unga som skadar sig själva saknar trygga vuxenrelationer

Unga som skadar sig själva saknar ofta trygga vuxenrelationer. Inger Ekman har utforskat ungdomars egna berättelser om självskadande handlingar. I 40 procent av berättelserna lyfts problem i skolan som främsta orsaken till att de mår dåligt.

Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Låg måluppfyllelse i matematik hos elever med utländsk bakgrund beror främst på upplevelse av utanförskap snarare än språkförbistring. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Val av gymnasieskola speglar segregation

Flickor väljer gymnasieskola utifrån känsla av tillhörighet, snarare än program eller betyg. Skolvalet både speglar och förstärker segregation, menar Johanna Sixtensson som forskat om unga tjejers vardagsliv.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Viktigt med helhetssyn för pedagogisk utveckling

Den egna undervisningsmiljön är en viktig faktor för lärares pedagogiska utveckling. Det menar Clarie Englund som forskat om lärare som arbetar på ett nätbaserat farmaciprogram.

Heterogen elevgrupp i modersmålsundervisningen

Bör styrdokumenten för modersmålsundervisning ses över? Den frågan ställer Amanda Walldoff, vars avhandling visar att det finns elever som inte kan skriva på arabiska, trots flera år med modersmålsundervisning.

Arbete mot extremism krockar med skolans demokratiuppdrag

Samhällets riktlinjer till lärare för att stoppa våldsbejakande extremism krockar inte bara med skolans demokratiuppdrag, de riskerar att också verka kontraproduktivt. Det varnar Christer Mattsson för i sin avhandling.

Yrkesutbildade migranter får lika lätt jobb

Utrikesfödda med en yrkesutbildning är lika matchade på arbetsmarknaden som svenskfödda. Inge Dahlstedt har utforskat utbildningens roll för migranter och deras barn på den svenska arbetsmarknaden.

Svårt förena mentorskap med undervisning

Medan mentorsuppdraget kräver flexibilitet och förmåga att möta elevernas behov i stunden, styrs lärarnas undervisningsarbete utifrån fasta tidsramar. De båda uppdragen är svåra att förena, visar Helena Wallström i sin avhandling.

Historielärares erfarenheter av 2011 års skolreformer varierar

När historielärare själva får berätta vad de senaste årens skolreformer har inneburit för dem och deras undervisning framträder bilden av en kluven lärarkår. Kraven i 2011 års skolreform på tydligt mätbara prestationer har inneburit ett hinder för flera av lärarna i avhandlingen, menar forskaren Anders Persson.

Viktigt med flera perspektiv på text och språk när man arbetar med andraspråkselever

I sin avhandling om svenska som andraspråk utforskar Anna Sahlée nya vägar att förstå text. Ett resultat i studien är en modell för textanalys som hon föreslår och som kan användas för att analysera texter.

Svårt att förändra undervisningen i matematik

Trots höga ambitioner att förändra undervisningen fastnar lärare i matematikens traditionella uppgiftsdiskurs. Det visar Ann-Sofi Röj-Lindberg som forskat om matematiklärare som söker nya arbetssätt.

Bättre möjligheter till lärande när elevers frågor utforskas i undervisningen

Att ge utrymme för elevernas frågor i matematikundervisningen bidrar till att innehållet blir behandlat på ett mer komplext sätt. Det vinner både elever och lärare på, visar Tuula Maunulas avhandling.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Hon gör skillnad för eleverna

Angelica Lundin valde bort forskarkarriären för att bli lärare på en högstadieskola som kallats ”Sveriges sämsta skola”. Hon ville göra skillnad med sina gedigna ämneskunskaper, yrkeserfarenhet och stora engagemang för ledarskap i klassrummet.

Stora förändringar trots en trög start

För några år sedan ökade antalet elever på Tullskolan i Karlskrona dramatiskt. En stor andel av dessa hade någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Ganska snart insåg skolledningen att varken miljön eller det gamla sättet att arbeta fungerade längre. Med hjälp av SIS-medel från Specialpedagogiska skolmyndigheten startade de projektet Stödjande strukturer.

Avhandling om skolutveckling mest läst på Skolporten.se 2017

Oenighet och sidospår kan vara de processer som leder till skolutveckling. Det konstaterar Katharina Jacobsson som skrivit förra årets mest lästa avhandling, ”Processer och motorer i lokalt skolförbättringsarbete”, på Skolporten.se.