Inga enkla orsaker bakom dyskalkyli

Svårigheterna vid dyskalkyli kan bero på flera olika saker. Därför behövs ett individanpassat stöd, det konstaterar Kenny Söderlund i sin avhandling.

Kenny Skagerlund
Kenny Skagerlund

Född 1984
i Askersund

Disputerade 2016-03-11
Linköpings universitet


AVHANDLING
Magnitude Processing in Developmental Dyscalculia: A Heterogeneous Learning Disability with Different Cognitive Profiles

Varför blev du intresserad av ämnet?

– För vissa är det svårt, trots att de är motiverade, att lära sig grundläggande matematik men det är oklart vad som karakteriserar de barn och vuxna som har svårigheter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har kartlagt underliggande kognitiva funktioner som man kan anta ligger till grund för svårigheterna vid dyskalkyli. Det vi vet om hur hjärnan fungerar pekar på att det finns en variation av orsaker som är specifika för svårigheter att förvärva matematik. För vissa beror det på sekundära svårigheter, som problem med arbetsminnet eller exekutiva svårigheter som ADHD, men vid dyskalkyli handlar det snarare om känslan för antal. De problemen har inget med övriga skolämnen att göra.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Personer med dyskalkyli brukar anses vara en homogen och likvärdig grupp men det är mer komplext än så. Vissa har bara problem med antalsuppfattning, andra har svårt att förstå vad siffrorna står för och dess betydelse. Det påverkar alla aspekter av matematiken. Många med dyskalkyli har också svårt med tidsuppfattningen och med hjälp av bilder av hjärnan så har vi sett att det är samma del av hjärna som bearbetar den typen av information.

– Det finns en undergrupp som inte har svårt med antalsuppfattning utan snarare med att avkoda siffrorna. Det är mer likt dyslexi, och handlar om svårigheter att hantera symbolerna.

Vad överraskade dig?

– Barn med svårigheter med matematik kan upplevas ha snarlika problem med matematik om man bara tittar på deras prestation i matematiken. Men med våra tester såg vi att det finns olika underliggande kognitiva orsaker. Det bådar gott för att förstå barnens grundläggande svårigheter, och kunna individanpassa stödet.

Vem har nytta av dina resultat?

– I skolans miljö bör man vara lyhörd för komplexiteten i svårigheterna. Man behöver följa barnet och kartlägga orsakerna, om det är psykosociala faktorer som klassrumsmiljön eller familjeförhållanden, eller neurokognitiva funktionshinder. Det är stora utmaningar som kräver aktiv diskussion mellan flera olika instanser.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2016-04-25 11:14 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-05-04 09:51 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Kombination av orsaker bakom dyskalkyli

– Det är bra om skolan får upp ögonen för att barn kan ha specifika inlärningssvårigheter kopplat till matematik, i stället för att slå bort det och skylla på en allmän låg förmåga, säger Rickard Östergren vars studie kastar nytt ljus över fenomenet dyskalkyli.

Nordiskt samarbete stärkte lärarna handlingsberedskap

Sara Willermark har utforskat ett nordiskt skolutvecklingsprojekt. Resultaten visar att trots många utmaningar, stärktes lärarna i sin profession och då särskilt sin handlingsberedskap.

Pedagogisk skicklighet likställs med undervisningserfarenhet och handledning av doktorander

Sara Levanders har utforskat vilken innebörd och vilket värde pedagogisk skicklighet  tillskrivs vid anställning av universitetslärare.

Negativa effekter av differentierade skolmiljöer

Att dela upp elever utifrån skolprestation, så kallad differentiering, kan underminera jämlikheten i skolan, visar Marcus Östermans forskning.

Förskollärare tar mer ansvar än vad yrket kräver

Förskollärare tar ett ansvar, långt bortom vad uppdraget faktiskt kräver. Forskaren Mie Josefson slås också av att förskollärare värjer sig mot begreppet omsorg, trots dess starka förankring i förskolan.

Tvåspråkiga har inte bättre exekutiv förmåga

Jussi Jylkkä visar att tvåspråkiga personer inte tränar exekutiva funktioner, exempelvis arbetsminne, när de skiftar mellan språk. Därmed strider hans resultat mot tidigare forskning.

SNI i undervisningen kräver tydliga strategier hos lärare

Lärare ställs inför stora utmaningar när samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, SNI, förs in i klassrummet. Framför allt när det gäller att förhålla sig till såväl ämnesplan som vikten av fria diskussioner, visar Ulrika Bossér.

Lärarutbildning formad för den perfekta studenten

Som student på lärarutbildningen klarar man sig bäst om man är ung, frisk och ambitiös. För existentiella frågor finns inte utrymme, visar Monica Vikner Stafbergs undersökning som handlar om lärares bildningsgångar.

Utbildning i entreprenörskap kräver tid för reflektion

Lärandeprocessen hos studenter i entreprenörskap utvecklas bättre när det reflektiva tänkandet stimuleras. Det visar Gustav Hägg som i sin avhandling problematiserar entreprenörskapsutbildningar som ofta är aktionsorienterade.

Känsla av tillhörighet skapar engagemang i skolan

Känsla av tillhörighet är en grundbult för elevers engagemang i skolan. Helena Anderssons forskning visar också att dynamiska gruppindelningar över klassgränser ökar engagemanget bland eleverna.

Äldre elever får för lite dagsljus och rörelse

Elever på högstadiet får alldeles för lite av både rörelse och solljus under skoldagen. Det konstaterar Peter Pagels som forskat om skolgårdens och rastens betydelse för elevers hälsa.

Preventiva metoder effektiva mot psykisk ohälsa hos skolungdomar

Ångest, depression och sociala problem minskar hos elever som får ta del av förebyggande metoder mot psykisk ohälsa. Det visar Hans Löfgrens forskning.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Så påverkar utbildning och hälsa personers inkomst

Ett års extra utbildning betyder omkring 5-6 procents högre årsinkomst från 35-årsåldern ända in i pensionsåldern. Det visar Elisabeth Lång som forskat om hur olika faktorer påverkar arbetsmarknaden och hur mycket personer tjänar.

Personliga erfarenheter påverkar lärares arbete med serier i undervisningen

Vad händer när lärare sätter serier i händerna på elever i olika åldrar? Lars Wallner har utforskat frågan och funnit att lärare använder sin egen erfarenhet av att läsa serier som barn för att bedöma om materialet är användbart eller inte i deras klasser.

Rektors pedagogiska ledarskap styrs av kontexten

Det finns mycket sagt och skrivet om pedagogiskt ledarskap men väldigt lite om vad det faktiskt innebär i praktiken. Anette Forssten Seiser har aktionsforskat i ämnet med resultat att pedagogiskt ledarskap är något som måste jobbas fram utifrån den kontext man befinner sig i.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Förskola i Skolporten
  Nytt nr av Skolporten ute 7 februari

Tema: Förskola i Skolporten

Tema: Undervisning i förskolan. I den kommande läroplanen för förskolan betonas undervisningen. Men hur ska den se ut för de allra minsta? Missa inte kampanjpriset – 2 nr för 99 kr! (endast för nya prenumeranter)

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Elevers syn på mobiler i skolan nyanserad

I sin avhandling har Torbjörn Ott funnit att mobiltelefonen kan ses som både störande och nyttig i skolan. Medier och lagstiftning har fokuserat på de negativa sidorna men Torbjörn Ott pekar på att lärare, och i synnerhet elever, ser att mobilen är en del i själva infrastrukturen för lärande.

Demokratihandboken

Att vaccinera samhället mot odemokratiska krafter går inte. Men vi kan alla träna oss i demokratins metoder och verktyg.  I Demokratihandboken – prata, lyssna, förändra! samlar vi tips om hur du tar ditt engagemang vidare. (pdf)

Fördelar med delat rektorskap

Finns prestigelöshet, ömsesidigt förtroende och gemensamma värderingar så kan ett delat rektorskap fungera, visar ett nytt forskningsprojekt. "Skollagen borde skrivas om så att man tillåter flera chefer som delar ansvar", säger Marianne Döös, professor vid Stockholms universitet.

Forskning: Skolbibliotek höjer elevprestationer

På skolor där det finns fackutbildade skolbibliotekarier läser eleverna mer och presterar bättre, visar forskning. Ändå saknar hälften av Sveriges elever just det. Nu förtydligas skolbibliotekens roll i läroplanen.

Nu ska lärare koda

I ett nytt och unikt program ska lärare från fem olika skolhuvudmän lära sig om programmering. Det hela följs av forskare.