Ingen bättre förståelse av NO med tekniska läromedel

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har varit lärare i naturvetenskap på gymnasiet i många år och har intresserat mig för hur elever uppfattar instruktioner om naturvetenskapliga begrepp.

 Vad handlar avhandlingen om?

– Det är designbaserad forskning som syftar till att utveckla datoranimerade läromedel. Jag har undersökt hur elever resonerar kring naturvetenskapliga begrepp som beskrivs i instruktionsteknologier, det vill säga animationer, text och stillbilder som förmedlas via webbaserade applikationer som finns fritt tillgängliga på internet. Elever uppmanas att använda dessa datorbaserade instruktioner, till exempel för att studera kolets kretslopp eller ta del av en virtuell laboration om gasers löslighet i vatten.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De nya tekniska läromedlen får inte i sig eleverna att tillägna sig de vetenskapliga begreppen. Detta visar på vikten av stödfunktioner som dels kan byggas in i applikationerna och som också tillhandahålls av lärare. Det är många saker som påverkar elevernas resonemang, såsom uppgiftens formulering, animationens karaktäristika, skolans kulturella normer, språkbruk samt elevernas förkunskaper.

Vad överraskade dig?

– Att en beskrivning som görs animerad kan tolkas på så många olika sätt. Den kan tolkas hur som helst beroende på vilka som ser den. Så kan till exempel molekyler som rör sig mot ett träd och som ska visa kolets kretslopp tolkas som solenergi eller dammpartiklar som kommer flygande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt två grupper har nytta av resultaten. Dels lärare, som kan bli medvetna om vilka faktorer som påverkar elevers tolkning av applikationer, och dels designers av dessa läromedel.

Gunilla Nordin