Inkluderande arbetssätt vinner på samarbetande samtal

Ett mångprofessionellt samarbete för en inkluderande skola fungerar bäst när specialpedagog och klasslärare möts i samtal där båda är givare och tagare. Det är ett av resultaten i Christel Sundqvists forskning om specialpedagogisk handledning.

Christel Sundqvist
Christel Sundqvist

Född 1970
i Nykarleby

Disputerade 2012-11-16
vid Åbo akademi


AVHANDLING
Perspektivmöten i skola och handledning. Lärares tankar om specialpedagogisk handledning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som specialpedagog var jag intresserad av alternativa arbetssätt i skolan som främjar inkluderande undervisning. I Finland får många elever undervisning utanför klassrumsgemenskapen. På grund av det stora antalet elever som får undervisning utanför klassgemenskapen är undervisning som främjar ett inkluderande arbetssätt omdiskuterad. Handledning till klasslärare är ett sätt att främja specialpedagogisk undervisning i klassrumsgemenskapen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur handledning i specialpedagogisk kontext kan förstås och utvecklas utifrån speciallärares och klasslärares beskrivning av arbetsformen. Jag har intervjuat speciallärare och klasslärare om hur specialpedagogisk handledning kan förstås och utvecklas till en fungerande samarbetsform. Det har tidigare varit ett sparsamt sätt att samarbeta i Finland.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Huvudresultatet visar att handledning kan genomföras som tre olika typer av samtal. Det vanligaste är konsultativa samtal där specialläraren ger konkreta råd, vilket är ett betrott sätt. Den andra typen är det reflekterande samtalet. Det är inte vanligt i Svenskfinland. Det finns inte tid och intresse för det. Speciallärare vill dela med sig av den kunskap de har om pedagogiska konsekvenser vid olika typer av inlärningssvårigheter, snarare än att föra djupa reflekterande samtal.

– Den tredje typen av samtal har utvecklingspotential, nämligen det samarbetande samtalet. Det är inte bara speciallärare som ska handleda klassläraren. Båda har kunskap och ska handleda varandra för att kunna utveckla inkluderande arbetssätt på klassnivå. När båda är givare och tagare stiger mandatet för att genomföra handledande samtal. Fokus går från individ till kontext och det blir lättare att hitta undervisningslösningar som fungerar i klassen. Det viktiga är att fortsätta värna om specialpedagogisk kunskap i utbildningen, vilket ger specialläraren mandat för att handleda samtidigt som klasslärarens kunskap är viktig när man ska utveckla inkluderande undervisning.

Vad överraskade dig?

– Att reflekterande samtal hade så liten plats. Det finns ingen stor tilltro till detta i en finlandssvensk kontext. I rikssvenskan, däremot, betonas vikten av att bygga upp i reflekterande samtal. Överraskande var också insikten om att lärare ska handleda varandra, snarare än att specialläraren ska handleda klassläraren.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag arbetar själv inom speciallärarutbildningen och resultaten är till stor nytta inom lärarutbildningen. Vi behöver lärare med olika kunskap för en inkluderande skola samtidigt som lärarstuderande behöver få möjlighet att öva sig på att samarbeta. Även skolledare och lärare på fältet har nytta av avhandlingen, och både läsare i Finland och Sverige. Min avhandling visar delvis på andra resultat än motsvarande forskning i Sverige.

Sidan publicerades 2012-12-19 10:31 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Dyslexi ett kvarstående problem

Många som vuxit upp med dyslexi har inte fått sina problem uppmärksammade i skolan. Det behövs nationella riktlinjer för hur eleverna med läs- och skrivsvårigheter ska uppmärksammas, visar Anna Fouganthines forskning.

Viktigt med stöttande förskollärare för flerspråkiga barn

Flerspråkiga barn förstår tidigt att de ska tala svenska på förskolan i stället för modersmålet i gemensamma aktiviteter. Det visar att barn kan hålla isär sina språk i förskoleverksamheten, skriver Anne Kultti i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser