Inkluderande förhållningssätt kan förebygga skolk

Anne-Sofie Strand har undersökt hur elever som skolkar mycket i årskurs nio har bemötts av skolan. Ofta finns tidiga signaler på att eleven behöver stöd. För att komma tillrätta med skolket behöver skolan förändra sitt förhållningssätt och erbjuda rätt stöd i tid.

Anne-Sofie Strand
Anne-Sofie Strand

Född 1948
i Falköping

Disputerade 2013-05-14
vid Hälsohögskolan i Jönköping


AVHANDLING
Skolk ur elevernas och skolans perspektiv: En intervju- och dokumentstudie

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Under min första tjänst som speciallärare började jag att intressera mig för eleverna som av olika anledningar som satt ute i korridoren under lektionstid. Jag tog mig an dem och utbildade mig senare till specialpedagog och pedagogisk utredare. När jag fick en fråga om att undersöka vilka förklaringar som kunde finnas till skolket i antog jag utmaningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på dokumentation om 90 ungdomar som har haft 30 procent frånvaro eller mer under det nionde skolåret. Jag har gått igenom betygsjournaler, elevhälsokonferensprotokoll, åtgärdsprogram och annan dokumentation. Sedan har jag gjort djupintervjuer med 15 av eleverna där de fick beskriva sitt skolk och orsakerna till det. Jag har också samtalat med skolpersonal och lyssnat på deras reflekterande över eleven.

– Min forskning handlar om hur skolsystemet har hanterat de här ungdomarna i ett nioårigt perspektiv, alltså redan innan skolket utvecklades. Hur har de här eleverna haft det i skolan? Vad har dokumenterats? Hur har de själva upplevt det? Vilka faktorer i skolsystemet utgör riskfaktorer respektive stödfaktorer?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det var förvånansvärt att de flesta av de här ungdomarna skulle vilja fungera i skolan, men avsaknaden av vuxenkontakt ställde dem utanför. Skolket kan ses som ett rop på hjälp. Ofta började det inte förrän i årskurs åtta eller nio, men det fanns ströskolk redan i årskurs tre, då eleven till exempel klagade hos skolsyster på ont i huvudet eller magont när det egentligen rörde sig om klassrumssituationen.

– Mina forskningsresultat stämmer överens med tidigare forskning, som visar att det är i klassrummet som problemen blir synliga. När jag ska härleda det finner jag brister i skolatmosfären. Av totalt 27 egenskaper som skolpersonalen gav eleverna var bara fyra positiva. Långt ifrån all skolpersonal är negativ, men att det förekommer är ett problem. Framför allt rektorer måste utbildas i ett inkluderande förhållningssätt. Inga mobbningsplaner i världen räcker om inte rektorn själv har en inkluderande attityd till sin personal. Ett sådant förhållningssätt blir förebyggande i längden.

Vad överraskade dig?

– Det var tre ungdomar som hade misslyckats med nationella provet i årskurs fem, och som klarade det i årskurs nio – trots att de inte hade fått något stöd i det ämnet. Då kan man undra till vilken nytta stöd ges. I stället utvecklades ett annat vuxenstöd för de tre eleverna. Två mammor började engagera sig; de ringde lärarna, gjorde upp strategier och kommunicerade med sina barn. För den tredje var det en mattelärare som engagerade sig och uppmuntrade eleven som saknade stöd hemifrån. Alla tre återvände till skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det är skolan, det vill säga rektorer och skolpersonal, men även andra organisationer i samhället som socialtjänst och polis, där det kan få allvarliga konsekvenser om det inkluderande förhållningssättet brister. Idag är läraren oftast ensam i klassrummet. Jag skulle gärna vilja få in fler professioner som kan avläsa den sociala relationen och handleda lärare, till exempel specialpedagoger och kuratorer. Någon som kan upptäcka i tid och signalera, så att det inte behöver gå så många år utan att man ger rätt insatser.

Sidan publicerades 2013-10-01 16:04 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bristande samarbete kring kriminella ungdomar

I stället för att diskutera hur kriminella ungdomar kan få stöd ser polisen och socialtjänsten ungdomskriminaliteten som ett samhällsproblem, menar forskaren Disa Edvall Malm.

Högre risk för ohälsa bland barn med utlandsfödda föräldrar

Flickor som har båda föräldrarna födda i ett annat land än Sverige har oftare huvudvärk, magont, nedstämdhet och sömnproblem, visar ny forskning. Skolan har en viktig roll för att förebygga ohälsa, menar Heidi Carlerby.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem i hemma också ofta har det i skolan.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Ungdomar saknar stöd för att hantera digitala sexuella trakasserier

Digitala sexuella trakasserier, så kallad sexting, är vanligt bland unga. Men elever saknar strategier för att hantera sexting, trots att konsekvenserna kan bli mycket svåra för enskilda elever, visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling.

Utbildningspolicy tolkas olika på nationell och lokal nivå

Skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling, men Ulrika Bergstrands avhandling visar att kommuner i gles- och landsbygd ofta har svårt att genomföra det som förväntas från nationellt håll.

Psykiatriska diagnoser slår hårt mot elevers betyg

Elever med en psykiatrisk diagnos har betydligt sämre skolresultat än de som inte har någon diagnos. Den diagnos som slår absolut hårdast är adhd, och det gäller både flickor och pojkar, visar Cristian Bortes i sin avhandling.

Ungdomar vet inte när och var de ska söka hjälp

Unga människor vet inte var de kan söka hjälp om de mår psykiskt dåligt. Det visar en avhandling av Katrin Häggström Westberg, som tycker att det borde skapas en samlad vård för unga.

Tävlingsinslag i undervisningen i idrott och hälsa reproducerar genusmönster

När ämnet idrott och hälsa befrias från konkurrens och tävlingsinslag motverkas också genusmönster. Det visar Inga Oliynyk som undersökt lärares didaktiska val ur ett genusperspektiv.

Skattningsinstrument bidrar till bättre lärmiljö för barn med autism 

Genom att använda ett skattningsinstrument kan förskolor skapa en bättre övergripande lärmiljö för barn med autismdiagnos. Det visar Hampus Bejnös avhandling.

Barn utforskar rörelse i krigslekar

Skola, förskola och föräldrar måste vara försiktiga med ett alltför ensidigt fördömande av krigslekar som kan vara viktiga för många barn, framför allt pojkar. Det visar Ebba Theorells forskning.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Föräldraträning och barn-KBT effektivt för barn med beteendeproblem

Föräldraträning och barn-KBT i kombination är en effektiv behandling för barn med utagerande beteendeproblem som trotssyndrom. Det visar Maria Helander i sin avhandling.  

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny metod utvecklar förståelse i matematik

Barn som redan i förskoleåldern utvecklar en djupare förståelse av tal blir bättre på matematik än de barn som lär sig genom att räkna fram- och baklänges ett steg i taget. Det visar forskning vid Göteborgs universitet som också prövat ut olika metoder för undervisning i matematik.

Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

Psychological theory may help boost student engagement

A psychological theory developed in the 1970s and 1980s may hold the answer to engaging students in classroom lessons. Erika Patall, associate professor of education and psychology, says research supports the theory as a teaching strategy focused on autonomy, competence and relatedness.

What role does social media use play in the youth mental health crisis? Researchers are trying to find out

Content, context and individual factors contribute to the effects of social media use, says research scientist David Bickham. While data shows potential harm from social media use, emerging research shows potential positive effects, and Bickham points out that there is a difference between the effects of watching TikTok videos and sending a direct message to a friend.