Inkluderande förhållningssätt kan förebygga skolk

Anne-Sofie Strand har undersökt hur elever som skolkar mycket i årskurs nio har bemötts av skolan. Ofta finns tidiga signaler på att eleven behöver stöd. För att komma tillrätta med skolket behöver skolan förändra sitt förhållningssätt och erbjuda rätt stöd i tid.

Anne-Sofie Strand
Anne-Sofie Strand

Född 1948
i Falköping

Disputerade 2013-05-14
vid Hälsohögskolan i Jönköping


AVHANDLING
Skolk ur elevernas och skolans perspektiv: En intervju- och dokumentstudie

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Under min första tjänst som speciallärare började jag att intressera mig för eleverna som av olika anledningar som satt ute i korridoren under lektionstid. Jag tog mig an dem och utbildade mig senare till specialpedagog och pedagogisk utredare. När jag fick en fråga om att undersöka vilka förklaringar som kunde finnas till skolket i antog jag utmaningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på dokumentation om 90 ungdomar som har haft 30 procent frånvaro eller mer under det nionde skolåret. Jag har gått igenom betygsjournaler, elevhälsokonferensprotokoll, åtgärdsprogram och annan dokumentation. Sedan har jag gjort djupintervjuer med 15 av eleverna där de fick beskriva sitt skolk och orsakerna till det. Jag har också samtalat med skolpersonal och lyssnat på deras reflekterande över eleven.

– Min forskning handlar om hur skolsystemet har hanterat de här ungdomarna i ett nioårigt perspektiv, alltså redan innan skolket utvecklades. Hur har de här eleverna haft det i skolan? Vad har dokumenterats? Hur har de själva upplevt det? Vilka faktorer i skolsystemet utgör riskfaktorer respektive stödfaktorer?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det var förvånansvärt att de flesta av de här ungdomarna skulle vilja fungera i skolan, men avsaknaden av vuxenkontakt ställde dem utanför. Skolket kan ses som ett rop på hjälp. Ofta började det inte förrän i årskurs åtta eller nio, men det fanns ströskolk redan i årskurs tre, då eleven till exempel klagade hos skolsyster på ont i huvudet eller magont när det egentligen rörde sig om klassrumssituationen.

– Mina forskningsresultat stämmer överens med tidigare forskning, som visar att det är i klassrummet som problemen blir synliga. När jag ska härleda det finner jag brister i skolatmosfären. Av totalt 27 egenskaper som skolpersonalen gav eleverna var bara fyra positiva. Långt ifrån all skolpersonal är negativ, men att det förekommer är ett problem. Framför allt rektorer måste utbildas i ett inkluderande förhållningssätt. Inga mobbningsplaner i världen räcker om inte rektorn själv har en inkluderande attityd till sin personal. Ett sådant förhållningssätt blir förebyggande i längden.

Vad överraskade dig?

– Det var tre ungdomar som hade misslyckats med nationella provet i årskurs fem, och som klarade det i årskurs nio – trots att de inte hade fått något stöd i det ämnet. Då kan man undra till vilken nytta stöd ges. I stället utvecklades ett annat vuxenstöd för de tre eleverna. Två mammor började engagera sig; de ringde lärarna, gjorde upp strategier och kommunicerade med sina barn. För den tredje var det en mattelärare som engagerade sig och uppmuntrade eleven som saknade stöd hemifrån. Alla tre återvände till skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det är skolan, det vill säga rektorer och skolpersonal, men även andra organisationer i samhället som socialtjänst och polis, där det kan få allvarliga konsekvenser om det inkluderande förhållningssättet brister. Idag är läraren oftast ensam i klassrummet. Jag skulle gärna vilja få in fler professioner som kan avläsa den sociala relationen och handleda lärare, till exempel specialpedagoger och kuratorer. Någon som kan upptäcka i tid och signalera, så att det inte behöver gå så många år utan att man ger rätt insatser.

Sidan publicerades 2013-10-01 16:04 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bristande samarbete kring kriminella ungdomar

I stället för att diskutera hur kriminella ungdomar kan få stöd ser polisen och socialtjänsten ungdomskriminaliteten som ett samhällsproblem, menar forskaren Disa Edvall Malm.

Högre risk för ohälsa bland barn med utlandsfödda föräldrar

Flickor som har båda föräldrarna födda i ett annat land än Sverige har oftare huvudvärk, magont, nedstämdhet och sömnproblem, visar ny forskning. Skolan har en viktig roll för att förebygga ohälsa, menar Heidi Carlerby.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Föräldraträning och barn-KBT effektivt för barn med beteendeproblem

Föräldraträning och barn-KBT i kombination är en effektiv behandling för barn med utagerande beteendeproblem som trotssyndrom. Det visar Maria Helander i sin avhandling.  

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Nyanserad bild av religion bland gymnasieelever

Gymnasieelever har en källkritisk blick på de bilder av religion som de möter i såväl etablerade medier som sociala medier. Samtidigt uppskattar de religionsundervisningen, visar Anna Wrammerts forskning.  

Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

De flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg som med sitt elevperspektiv fyller en kunskapslucka i forskningen.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Skollunchen spelar en viktig roll för barns matvanor

Skollunchen har stor betydelse för barns matvanor, men är också en källa till rött och processat kött. Det går att få till en skolmåltid som är klimatsmart utan att göra så stora förändringar, menar forskaren Patricia Eustachio Colombo.

Dålig ekonomi ger högre risk att utsättas för mobbning

Elever som ofta missar sociala aktiviteter för att de inte har råd att delta löper högre risk att inte ha någon vän i skolklassen och att vara utsatta för mobbning, visar Simon Hjalmarssons avhandling.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Skolan viktig för barn i samhällsvård

Barn i samhällsvård upplever betydligt mycket mer otrygghet och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Rikard Tordöns forskning visar att interventioner kan stärka elevernas skolresultat.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.

Global emergency remote education in secondary schools during the COVID-19 pandemic

This work has given us the opportunity to review an area of evidence in depth and explore an issue fully from a number of angles. Our intention is that the review is a resource for those with interest and need in learning more about how online and distance learning occurred during the COVID-19 pandemic, providing insight and guidance for future periods when teaching and learning have to take place online. (pdf)