Inkluderande förhållningssätt kan förebygga skolk

Anne-Sofie Strand har undersökt hur elever som skolkar mycket i årskurs nio har bemötts av skolan. Ofta finns tidiga signaler på att eleven behöver stöd. För att komma tillrätta med skolket behöver skolan förändra sitt förhållningssätt och erbjuda rätt stöd i tid.

Anne-Sofie Strand
Anne-Sofie Strand

Född 1948
i Falköping

Disputerade 2013-05-14
vid Hälsohögskolan i Jönköping


AVHANDLING
Skolk ur elevernas och skolans perspektiv: En intervju- och dokumentstudie

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Under min första tjänst som speciallärare började jag att intressera mig för eleverna som av olika anledningar som satt ute i korridoren under lektionstid. Jag tog mig an dem och utbildade mig senare till specialpedagog och pedagogisk utredare. När jag fick en fråga om att undersöka vilka förklaringar som kunde finnas till skolket i antog jag utmaningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på dokumentation om 90 ungdomar som har haft 30 procent frånvaro eller mer under det nionde skolåret. Jag har gått igenom betygsjournaler, elevhälsokonferensprotokoll, åtgärdsprogram och annan dokumentation. Sedan har jag gjort djupintervjuer med 15 av eleverna där de fick beskriva sitt skolk och orsakerna till det. Jag har också samtalat med skolpersonal och lyssnat på deras reflekterande över eleven.

– Min forskning handlar om hur skolsystemet har hanterat de här ungdomarna i ett nioårigt perspektiv, alltså redan innan skolket utvecklades. Hur har de här eleverna haft det i skolan? Vad har dokumenterats? Hur har de själva upplevt det? Vilka faktorer i skolsystemet utgör riskfaktorer respektive stödfaktorer?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det var förvånansvärt att de flesta av de här ungdomarna skulle vilja fungera i skolan, men avsaknaden av vuxenkontakt ställde dem utanför. Skolket kan ses som ett rop på hjälp. Ofta började det inte förrän i årskurs åtta eller nio, men det fanns ströskolk redan i årskurs tre, då eleven till exempel klagade hos skolsyster på ont i huvudet eller magont när det egentligen rörde sig om klassrumssituationen.

– Mina forskningsresultat stämmer överens med tidigare forskning, som visar att det är i klassrummet som problemen blir synliga. När jag ska härleda det finner jag brister i skolatmosfären. Av totalt 27 egenskaper som skolpersonalen gav eleverna var bara fyra positiva. Långt ifrån all skolpersonal är negativ, men att det förekommer är ett problem. Framför allt rektorer måste utbildas i ett inkluderande förhållningssätt. Inga mobbningsplaner i världen räcker om inte rektorn själv har en inkluderande attityd till sin personal. Ett sådant förhållningssätt blir förebyggande i längden.

Vad överraskade dig?

– Det var tre ungdomar som hade misslyckats med nationella provet i årskurs fem, och som klarade det i årskurs nio – trots att de inte hade fått något stöd i det ämnet. Då kan man undra till vilken nytta stöd ges. I stället utvecklades ett annat vuxenstöd för de tre eleverna. Två mammor började engagera sig; de ringde lärarna, gjorde upp strategier och kommunicerade med sina barn. För den tredje var det en mattelärare som engagerade sig och uppmuntrade eleven som saknade stöd hemifrån. Alla tre återvände till skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det är skolan, det vill säga rektorer och skolpersonal, men även andra organisationer i samhället som socialtjänst och polis, där det kan få allvarliga konsekvenser om det inkluderande förhållningssättet brister. Idag är läraren oftast ensam i klassrummet. Jag skulle gärna vilja få in fler professioner som kan avläsa den sociala relationen och handleda lärare, till exempel specialpedagoger och kuratorer. Någon som kan upptäcka i tid och signalera, så att det inte behöver gå så många år utan att man ger rätt insatser.

Sidan publicerades 2013-10-01 16:04 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bristande samarbete kring kriminella ungdomar

I stället för att diskutera hur kriminella ungdomar kan få stöd ser polisen och socialtjänsten ungdomskriminaliteten som ett samhällsproblem, menar forskaren Disa Edvall Malm.

Högre risk för ohälsa bland barn med utlandsfödda föräldrar

Flickor som har båda föräldrarna födda i ett annat land än Sverige har oftare huvudvärk, magont, nedstämdhet och sömnproblem, visar ny forskning. Skolan har en viktig roll för att förebygga ohälsa, menar Heidi Carlerby.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Skrivträning på talande dator bra för elever med läs- och skrivsvårigheter

Britta Hannus-Gullmets forskning visar att elever med stora läs- och skrivsvårigheter får goda möjligheter att utveckla sin läs- och skrivförmåga om de använder en talande dator som hjälpmedel.

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Fredrik Livheim har undersökt terapiformen ACT, Acceptance Commitment Therapy/Training, under verkliga förhållanden bland skolelever. Avhandlingen visar att ACT är mer effektiv mot stress, depression och ångest än elevhälsans sedvanliga metoder.

Möjligt att identifiera psykisk ohälsa hos förskolebarn

Det är fullt möjligt att identifiera psykisk ohälsa i form av beteendeproblematik hos små förskolebarn. Berit Gustafsson pekar på beteendeproblem i kombination med hyperaktivitet som en stor riskfaktor.

Skolan viktig plattform för ungas känsla av sammanhang

Skolan är tillsammans med relationer till kompisar och vuxna det viktigaste livsområdet för ungdomar på högstadiet. Åsa Schumann hoppas att hennes forskning kan bidra till att belysa vikten av att systematiskt och åldersanpassat samtala om existentiella frågor i skolan.

Låg social position ökar risken för depression

Ungdomar som har föräldrar med låg social position har en ökad risk för depression. Therese Wirback visar också att unga män som drabbats av depression upplever att den ideala mansbilden gör det svårare att förstå att de faktiskt är deprimerade och bör söka hjälp.

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

Bristande stöd till barn med blindhet

Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa – och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd och add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Ökad risk för självmord bland unga som självskadar sig

Det finns en förhöjd risk för senare självmordsförsök och självmord hos ungdomar som fått sjukhusvård på grund av självskadebeteende. Därför är det mycket viktigt att fånga upp dessa unga, säger forskare Karin Beckman.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.