Inkluderande förhållningssätt kan förebygga skolk

Anne-Sofie Strand har undersökt hur elever som skolkar mycket i årskurs nio har bemötts av skolan. Ofta finns tidiga signaler på att eleven behöver stöd. För att komma tillrätta med skolket behöver skolan förändra sitt förhållningssätt och erbjuda rätt stöd i tid.

Anne-Sofie Strand
Anne-Sofie Strand

Född 1948
i Falköping

Disputerade 2013-05-14
vid Hälsohögskolan i Jönköping


AVHANDLING
Skolk ur elevernas och skolans perspektiv: En intervju- och dokumentstudie

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Under min första tjänst som speciallärare började jag att intressera mig för eleverna som av olika anledningar som satt ute i korridoren under lektionstid. Jag tog mig an dem och utbildade mig senare till specialpedagog och pedagogisk utredare. När jag fick en fråga om att undersöka vilka förklaringar som kunde finnas till skolket i antog jag utmaningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på dokumentation om 90 ungdomar som har haft 30 procent frånvaro eller mer under det nionde skolåret. Jag har gått igenom betygsjournaler, elevhälsokonferensprotokoll, åtgärdsprogram och annan dokumentation. Sedan har jag gjort djupintervjuer med 15 av eleverna där de fick beskriva sitt skolk och orsakerna till det. Jag har också samtalat med skolpersonal och lyssnat på deras reflekterande över eleven.

– Min forskning handlar om hur skolsystemet har hanterat de här ungdomarna i ett nioårigt perspektiv, alltså redan innan skolket utvecklades. Hur har de här eleverna haft det i skolan? Vad har dokumenterats? Hur har de själva upplevt det? Vilka faktorer i skolsystemet utgör riskfaktorer respektive stödfaktorer?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det var förvånansvärt att de flesta av de här ungdomarna skulle vilja fungera i skolan, men avsaknaden av vuxenkontakt ställde dem utanför. Skolket kan ses som ett rop på hjälp. Ofta började det inte förrän i årskurs åtta eller nio, men det fanns ströskolk redan i årskurs tre, då eleven till exempel klagade hos skolsyster på ont i huvudet eller magont när det egentligen rörde sig om klassrumssituationen.

– Mina forskningsresultat stämmer överens med tidigare forskning, som visar att det är i klassrummet som problemen blir synliga. När jag ska härleda det finner jag brister i skolatmosfären. Av totalt 27 egenskaper som skolpersonalen gav eleverna var bara fyra positiva. Långt ifrån all skolpersonal är negativ, men att det förekommer är ett problem. Framför allt rektorer måste utbildas i ett inkluderande förhållningssätt. Inga mobbningsplaner i världen räcker om inte rektorn själv har en inkluderande attityd till sin personal. Ett sådant förhållningssätt blir förebyggande i längden.

Vad överraskade dig?

– Det var tre ungdomar som hade misslyckats med nationella provet i årskurs fem, och som klarade det i årskurs nio – trots att de inte hade fått något stöd i det ämnet. Då kan man undra till vilken nytta stöd ges. I stället utvecklades ett annat vuxenstöd för de tre eleverna. Två mammor började engagera sig; de ringde lärarna, gjorde upp strategier och kommunicerade med sina barn. För den tredje var det en mattelärare som engagerade sig och uppmuntrade eleven som saknade stöd hemifrån. Alla tre återvände till skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det är skolan, det vill säga rektorer och skolpersonal, men även andra organisationer i samhället som socialtjänst och polis, där det kan få allvarliga konsekvenser om det inkluderande förhållningssättet brister. Idag är läraren oftast ensam i klassrummet. Jag skulle gärna vilja få in fler professioner som kan avläsa den sociala relationen och handleda lärare, till exempel specialpedagoger och kuratorer. Någon som kan upptäcka i tid och signalera, så att det inte behöver gå så många år utan att man ger rätt insatser.

Sidan publicerades 2013-10-01 16:04 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bristande samarbete kring kriminella ungdomar

I stället för att diskutera hur kriminella ungdomar kan få stöd ser polisen och socialtjänsten ungdomskriminaliteten som ett samhällsproblem, menar forskaren Disa Edvall Malm.

Högre risk för ohälsa bland barn med utlandsfödda föräldrar

Flickor som har båda föräldrarna födda i ett annat land än Sverige har oftare huvudvärk, magont, nedstämdhet och sömnproblem, visar ny forskning. Skolan har en viktig roll för att förebygga ohälsa, menar Heidi Carlerby.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Skolan viktig för barn i samhällsvård

Barn i samhällsvård upplever betydligt mycket mer otrygghet och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Rikard Tordöns forskning visar att interventioner kan stärka elevernas skolresultat.

Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Bästa förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete skapas i ett utforskande klimat, varvat med detaljerad undervisning och möjlighet att välja texter utifrån eget intresse. Det visar Lisa Molin som forskat om vad som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Skrivträning på talande dator bra för elever med läs- och skrivsvårigheter

Britta Hannus-Gullmets forskning visar att elever med stora läs- och skrivsvårigheter får goda möjligheter att utveckla sin läs- och skrivförmåga om de använder en talande dator som hjälpmedel.

Effektivare etikundervisning med trestegsmodell

Etikundervisning enligt en strukturerad trestegsmodell är mer effektiv jämfört med traditionell undervisning. Det konstaterar Hans Teke som undersökt sin egen modell för undervisning i etik inom religionsämnet.

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Sjunkande motivation bland elever på idrottsprofilerade grundskolor

Oavsett syn på framgång minskar både motivationen och tron på den egna idrottsliga förmågan över tid bland elever på idrottsprofilerade grundskolor. Det visar Joakim Ingrells praktiknära forskning.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Skolporten samlar pedagogisk forskning

I årets upplaga av Pedagogisk forskning presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola. Läs hela bilagan digitalt utan kostnad!

Ledningsteam ger trygghet

Ett ledningsteam med fyra personer för mellan tre och sex förskolor och en platsansvarig på varje förskola. Så jobbar friskolan Pysslingen Förskolor för att underlätta för sina förskolerektorer.

Nytt statsbidrag främjar forskning på arbetstid

Nu öppnas möjligheten för lärare att på arbetstid kunna bedriva praktiknära forskning och utveckling.

Matematik kombineret med basketball øger skolebørns lyst til at lære

Når matematik bliver integreret i idrætsundervisningen, stiger elevernes motivation, viser nyt dansk studie, som skal inspirere lærere til at kombinere faglighed med bevægelse.