Inkluderande undervisning kräver tydliga strategier

Lärare är positiva till inkluderande undervisning men samtidigt medvetna om svårigheten att få till det i praktiken. Kollegialt samarbete och differentiering i undervisningen är en några av nycklarna, konstaterar Elaine Kotte som utforskat lärarteam som strävar efter inkluderande lärmiljöer.

Elaine Kotte
Elaine Kotte

Född 1955
Bor i Malmö

Disputerade 2017-12-08
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Inkluderande undervisning : lärares uppfattningar om lektionsplanering och lektionsarbete utifrån ett elevinkluderande perspektiv

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat undervisat som specialpedagog i många år, både på grupp- och individnivå. Intresset för inkluderande undervisning väcktes när jag arbetade med två elever som var individintegrerade i sina respektive klasser och märkte hur svårt det var för dem att delta i lektionsarbetet på egna villkor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur läraren uppfattar lektionsplanering och lektionsarbete med intention att inkludera samtliga elever i klassrumsundervisningen. Avhandlingen bygger dels på en enkätundersökning riktad till alla lärare vars skolor deltog i ett nationellt FoU-program om inkluderande lärmiljöer organiserat av Ifous, dels på en fallstudie med nio lärare från tre olika grundskolor som  strävar efter att inkludera samtliga elever i klassrumsundervisningen. Jag har tagit del av och analyserat de här lärarnas exempel på lektionsplaneringar och lektionsarbete, som de ansåg vara inkluderande utifrån ett elevperspektiv.

– Jag har även följt lärargrupperna som träffats kontinuerligt och diskuterat sin praktik, planering och materialval men även kollegialt stöttat och återkopplat varandras arbeten. Samtliga lärare arbetar på skolor som deltog i Ifous FoU-program som startade med syfte att främja utvecklingen av och stärka kunskapen om en inkluderande skola.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärarna har en positiv inställning till inkluderande undervisning och sätter stor vikt vid den demokratiska aspekten beträffande samtliga elevers rätt till gemenskap i undervisningen genom ett utbyte av socialt och kunskapsmässigt lärande. Samtidigt är lärarna medvetna om  att detta är svårt att genomföra i praktiken. De uppfattar ett dilemma att inte räcka till.

– Lärarna behöver en rad stödjande strukturer som tillräckligt med tid för kollegialt samarbete, lektionsplaneringar som tar hänsyn till elevers skilda förutsättningar, tillgång till lämpligt material med mera. Vidare behövs också ett tydligare samarbete med specialpedagoger. Ämneslärare behöver även kunskap om vad specialpedagogik kan innebära för enskilda elevers behov av särskilt stöd. Lärarna i undersökningen menar att kollegialt samarbete med lärare i skilda skolämnen är värdefullt just för att de möter eleverna i olika kunskapsområden och sammanhang, vilket bidrar till en mer mångfacetterad bild av eleverna.

– Inkluderingsbegreppet, vilket kan betyda olika saker för olika personer, behöver diskuteras i lärarkollegiet. Tre  inkluderande strategier framträder i fallstudien: En balansering i kunskapsförmedlingen där lärarna kombinerar sin ämneskompetens med ett positivt synsätt om inkluderande undervisning. I den här strategin ingår att som lärare vara nyfiken och pröva olika sätt didaktiska idéer och metoder men även att göra eleverna medvetna om att deras lärande, inställning och agerande har stor betydelse för hela gruppen. Den andra strategin – navigering bland elevers förutsättningar genom en  differentierad undervisning – innebär att variera lektionssituationer,  lektionsuppgifter och undervisningsmaterial som en bärande pedagogisk princip. Den tredje strategin, beredskap i lektionsarbetet, handlar om att vara medveten om samtliga elevers  förutsättningar och utifrån dem planera och genomföra en lektionsundervisning där samtliga elever kan delta. Det här är givetvis ingen lätt uppgift då undervisningen behöver innehålla flera nivåer för att passa alla elever, från de som självständigt hinner med lektionsuppgifterna till elever som är i behov av särskilt stöd.

Vad överraskade dig?

– Att lärarna är så positiva till inkluderande undervisning. Nu deltog ju samtliga skolor i min forskning i Ifous program men jag blev ändå glatt överraskad av deras inställning. Jag slogs också av lärarnas insikter och kunskaper – de kan mer än de tror!

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskare, skolpolitiker, lärare, specialpedagoger, lärarutbildare och skolledare. Men även alla som är intresserade av inkluderande undervisning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-01-09 13:54 av Susanne Sawander


Relaterat

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder

Vår årliga specialpedagogiska konferens arrangeras i Stockholm 26-27 april och i Göteborg 3-4 maj! Konferensen berör bl.a. språkstörning, kognition och lärande, matematiksvårigheter, motivation och interkulturella möten. Som tidigare år satsar vi på en blandning av forskning och praktiknära föreläsningar av kompetenta talare, välkommen!

Rikskonferens för högstadielärare i svenska

I Stockholm den 1-2 februari behandlar denna konferens högstadiesvenskans kärnområden. Ta del av föreläsningar om betyg och bedömning, skönlitteratur, minoritetsspråk, lässtrategier och språkriktighet. Välkommen till en konferens som ger dig den senaste forskningen och inspiration till din undervisning.

Känsla av tillhörighet skapar engagemang i skolan

Känsla av tillhörighet är en grundbult för elevers engagemang i skolan. Helena Anderssons forskning visar också att dynamiska gruppindelningar över klassgränser ökar engagemanget bland eleverna.

Äldre elever får för lite dagsljus och rörelse

Elever på högstadiet får alldeles för lite av både rörelse och solljus under skoldagen. Det konstaterar Peter Pagels som forskat om skolgårdens och rastens betydelse för elevers hälsa.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Vardagsfungerande hos barn som är för tidigt födda

Anna Karin Anderssons forskning visar att för tidig födsel har mindre betydelse för barns vardagsfungerande än beteendeproblem som exempelvis hyperaktivitet.

Personliga erfarenheter påverkar lärares arbete med serier i undervisningen

Vad händer när lärare sätter serier i händerna på elever i olika åldrar? Lars Wallner har utforskat frågan och funnit att lärare använder sin egen erfarenhet av att läsa serier som barn för att bedöma om materialet är användbart eller inte i deras klasser.

Svårt för lärare att bedöma multimodala elevarbeten

Trots goda intentioner har lärare svårt att formulera en multimodal språk- och kunskapsutvecklande uppgift och samtidigt bedöma den ur ett multimodalt perspektiv. Det visar Eva Borgfeldt i sin avhandling.

Intelligens viktigare än personlighetsdrag för elevers chanser att lyckas

Det räcker inte att uppmuntra elever att anstränga sig om de saknar kognitiva färdigheter och inte vet hur de ska göra. Skolan bör därför rikta in sig på att utveckla elevernas kognitiva förmågor, visar Elias Johannessons forskning.

Så bör begåvade elever undervisas i matematik

Attila Szabo har undersökt hur begåvade elever bör undervisas i matematik. "Det finns ingen given metod som passar alla. Men nivågrupperad undervisning och undervisning utanför klassrummet kan vara en väg att gå", säger han.

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Hög kvalitet på tidiga insatser avgörande för små barn med autism

Förskolepersonal har lägst kunskaper om tidig intervention för små barn med autism, jämfört med föräldrar och skolpersonal. Det framkommer i Ulrika Långhs forskning om tidig intervention och kvalitet på utförda insatser.

Film bästa sättet för utbildning i livräddning

Bästa sättet att lära högstadieelever hjärt- och lungräddning är genom filmbaserad, klassgemensam undervisning. Det visar Anette Nord som undersökt olika utbildningsmetoder i livräddning för elever.

Skolan viktig plats för asylsökande barn och unga

Skolan är en central arena för asylsökande barn och ungdomar i deras strävan att skapa en varaktig tillvaro. Malin Svenssons forskning visar också att lärare anser sig behöva mer kunskap om asylprocessen och om asylsökande elevers levnadsvillkor.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Stor potential för formativ bedömning

Det finns stora möjligheter att utveckla den formativa bedömningen i undervisningen. Det fastslår Erika Boström som forskat om effekterna av kompetensutvecklingssatsning i formativ bedömning för matematiklärare.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Magasin Skolporten
Tema: Inkludering

Tema: Inkludering

Vad innebär inkludering? Stor temaartikel. Dessutom: Intervju med Gloria Ray Karlmark som skrev historia som den första svarta eleven i en helvit skola. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Film: Tips för att må bra

Inspirera dina elever att göra hälsofrämjande aktiviteter för att må bra. Visa och sprid gärna filmen till alla elever på skolan.  Filmen är framtagen för Youmo.se, som är en sajt från UMO, ungdomsmottagningen på nätet.  

Västeråsforskning om cerebral pares: Skolidrott ger ofta effekt hela livet

Sannolikheten att en person med cerebral pares ska bli fysiskt aktiv som vuxen fördubblas om personen var fysiskt aktiv i tonåren. Det visar en ny studie från Centrum för klinisk forskning i Västerås.

Viktig å diskutere barnehagekvalitet, selv når voksne kan bli støtt

Barnehageforskning er et minefelt i et land der nesten alle barn er i barnehage. Mange aktører ønsker helst å få bekreftet at alt står bare bra til.

IQ i Norden: Uppgång och fall

Våra samhällen blir allt bättre, så mycket bättre att till och med intelligensen ökar bland medborgarna. Så har den utvecklingsoptimistiska bilden sett ut – och den bekräftades också länge av IQ-mätningar i flera länder. Men nu faller intelligensen i de nordiska länderna. Det är en stark varningssignal för det svenska samhället, skriver Martin Ingvar, hjärnforskare och professor vid Karolinska Institutet.

Fysisk aktivitet skyddar mot symptom på depression

Det är nu tio år sedan forskare genomförde en stor undersökning av tusen fyraåringar i Trondheim. Här är studiens senaste forskningsresultat om bland annat övervikt hos barn.

Rikskonferens
För högstadielärare i svenska

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!