Inkluderande undervisning kräver tydliga strategier

Lärare är positiva till inkluderande undervisning men samtidigt medvetna om svårigheten att få till det i praktiken. Kollegialt samarbete och differentiering i undervisningen är en några av nycklarna, konstaterar Elaine Kotte som utforskat lärarteam som strävar efter inkluderande lärmiljöer.

Elaine Kotte
Elaine Kotte

Född 1955
Bor i Malmö

Disputerade 2017-12-08
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Inkluderande undervisning : lärares uppfattningar om lektionsplanering och lektionsarbete utifrån ett elevinkluderande perspektiv

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat undervisat som specialpedagog i många år, både på grupp- och individnivå. Intresset för inkluderande undervisning väcktes när jag arbetade med två elever som var individintegrerade i sina respektive klasser och märkte hur svårt det var för dem att delta i lektionsarbetet på egna villkor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur läraren uppfattar lektionsplanering och lektionsarbete med intention att inkludera samtliga elever i klassrumsundervisningen. Avhandlingen bygger dels på en enkätundersökning riktad till alla lärare vars skolor deltog i ett nationellt FoU-program om inkluderande lärmiljöer organiserat av Ifous, dels på en fallstudie med nio lärare från tre olika grundskolor som  strävar efter att inkludera samtliga elever i klassrumsundervisningen. Jag har tagit del av och analyserat de här lärarnas exempel på lektionsplaneringar och lektionsarbete, som de ansåg vara inkluderande utifrån ett elevperspektiv.

– Jag har även följt lärargrupperna som träffats kontinuerligt och diskuterat sin praktik, planering och materialval men även kollegialt stöttat och återkopplat varandras arbeten. Samtliga lärare arbetar på skolor som deltog i Ifous FoU-program som startade med syfte att främja utvecklingen av och stärka kunskapen om en inkluderande skola.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärarna har en positiv inställning till inkluderande undervisning och sätter stor vikt vid den demokratiska aspekten beträffande samtliga elevers rätt till gemenskap i undervisningen genom ett utbyte av socialt och kunskapsmässigt lärande. Samtidigt är lärarna medvetna om  att detta är svårt att genomföra i praktiken. De uppfattar ett dilemma att inte räcka till.

– Lärarna behöver en rad stödjande strukturer som tillräckligt med tid för kollegialt samarbete, lektionsplaneringar som tar hänsyn till elevers skilda förutsättningar, tillgång till lämpligt material med mera. Vidare behövs också ett tydligare samarbete med specialpedagoger. Ämneslärare behöver även kunskap om vad specialpedagogik kan innebära för enskilda elevers behov av särskilt stöd. Lärarna i undersökningen menar att kollegialt samarbete med lärare i skilda skolämnen är värdefullt just för att de möter eleverna i olika kunskapsområden och sammanhang, vilket bidrar till en mer mångfacetterad bild av eleverna.

– Inkluderingsbegreppet, vilket kan betyda olika saker för olika personer, behöver diskuteras i lärarkollegiet. Tre  inkluderande strategier framträder i fallstudien: En balansering i kunskapsförmedlingen där lärarna kombinerar sin ämneskompetens med ett positivt synsätt om inkluderande undervisning. I den här strategin ingår att som lärare vara nyfiken och pröva olika sätt didaktiska idéer och metoder men även att göra eleverna medvetna om att deras lärande, inställning och agerande har stor betydelse för hela gruppen. Den andra strategin – navigering bland elevers förutsättningar genom en  differentierad undervisning – innebär att variera lektionssituationer,  lektionsuppgifter och undervisningsmaterial som en bärande pedagogisk princip. Den tredje strategin, beredskap i lektionsarbetet, handlar om att vara medveten om samtliga elevers  förutsättningar och utifrån dem planera och genomföra en lektionsundervisning där samtliga elever kan delta. Det här är givetvis ingen lätt uppgift då undervisningen behöver innehålla flera nivåer för att passa alla elever, från de som självständigt hinner med lektionsuppgifterna till elever som är i behov av särskilt stöd.

Vad överraskade dig?

– Att lärarna är så positiva till inkluderande undervisning. Nu deltog ju samtliga skolor i min forskning i Ifous program men jag blev ändå glatt överraskad av deras inställning. Jag slogs också av lärarnas insikter och kunskaper – de kan mer än de tror!

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskare, skolpolitiker, lärare, specialpedagoger, lärarutbildare och skolledare. Men även alla som är intresserade av inkluderande undervisning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-01-09 13:54 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-04-10 09:26 av Hedda Lovén


Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogiska inriktningar påverkar personalens arbetsmiljö.

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden Universal design for learning som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen. Metoden gynnar alla elever, säger hon.

David Didau: Konsten att ta sig ur “ledningsbubblan”

Som skolledare behöver du vara medveten om att du har makt över din personal. Detta innebär att personalen kommer att ändra sitt beteende, så att de följer dina önskemål. Om du vill bryta dig ut ur denna “ledningsbubbla”, måste du få människorna i din omgivning att lita på dig, skriver David Didau.

Specialpedagogiska skolmyndigheten instiftar ett eget barnombud

Nu vässar Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetet för att barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning ska ha samma rättigheter att nå målet med sin utbildning och instiftar ett barnombud. Barnombudet har ett uppdrag för att stärka barnrättsperspektivet inom Specialskolan och ingår i myndighetens rättighetsgrupp.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats