Inkluderande undervisning kräver tydliga strategier

Lärare är positiva till inkluderande undervisning men samtidigt medvetna om svårigheten att få till det i praktiken. Kollegialt samarbete och differentiering i undervisningen är en några av nycklarna, konstaterar Elaine Kotte som utforskat lärarteam som strävar efter inkluderande lärmiljöer.

Elaine Kotte
Elaine Kotte

Född 1955
Bor i Malmö

Disputerade 2017-12-08
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Inkluderande undervisning : lärares uppfattningar om lektionsplanering och lektionsarbete utifrån ett elevinkluderande perspektiv

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat undervisat som specialpedagog i många år, både på grupp- och individnivå. Intresset för inkluderande undervisning väcktes när jag arbetade med två elever som var individintegrerade i sina respektive klasser och märkte hur svårt det var för dem att delta i lektionsarbetet på egna villkor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur läraren uppfattar lektionsplanering och lektionsarbete med intention att inkludera samtliga elever i klassrumsundervisningen. Avhandlingen bygger dels på en enkätundersökning riktad till alla lärare vars skolor deltog i ett nationellt FoU-program om inkluderande lärmiljöer organiserat av Ifous, dels på en fallstudie med nio lärare från tre olika grundskolor som  strävar efter att inkludera samtliga elever i klassrumsundervisningen. Jag har tagit del av och analyserat de här lärarnas exempel på lektionsplaneringar och lektionsarbete, som de ansåg vara inkluderande utifrån ett elevperspektiv.

– Jag har även följt lärargrupperna som träffats kontinuerligt och diskuterat sin praktik, planering och materialval men även kollegialt stöttat och återkopplat varandras arbeten. Samtliga lärare arbetar på skolor som deltog i Ifous FoU-program som startade med syfte att främja utvecklingen av och stärka kunskapen om en inkluderande skola.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärarna har en positiv inställning till inkluderande undervisning och sätter stor vikt vid den demokratiska aspekten beträffande samtliga elevers rätt till gemenskap i undervisningen genom ett utbyte av socialt och kunskapsmässigt lärande. Samtidigt är lärarna medvetna om  att detta är svårt att genomföra i praktiken. De uppfattar ett dilemma att inte räcka till.

– Lärarna behöver en rad stödjande strukturer som tillräckligt med tid för kollegialt samarbete, lektionsplaneringar som tar hänsyn till elevers skilda förutsättningar, tillgång till lämpligt material med mera. Vidare behövs också ett tydligare samarbete med specialpedagoger. Ämneslärare behöver även kunskap om vad specialpedagogik kan innebära för enskilda elevers behov av särskilt stöd. Lärarna i undersökningen menar att kollegialt samarbete med lärare i skilda skolämnen är värdefullt just för att de möter eleverna i olika kunskapsområden och sammanhang, vilket bidrar till en mer mångfacetterad bild av eleverna.

– Inkluderingsbegreppet, vilket kan betyda olika saker för olika personer, behöver diskuteras i lärarkollegiet. Tre  inkluderande strategier framträder i fallstudien: En balansering i kunskapsförmedlingen där lärarna kombinerar sin ämneskompetens med ett positivt synsätt om inkluderande undervisning. I den här strategin ingår att som lärare vara nyfiken och pröva olika sätt didaktiska idéer och metoder men även att göra eleverna medvetna om att deras lärande, inställning och agerande har stor betydelse för hela gruppen. Den andra strategin – navigering bland elevers förutsättningar genom en  differentierad undervisning – innebär att variera lektionssituationer,  lektionsuppgifter och undervisningsmaterial som en bärande pedagogisk princip. Den tredje strategin, beredskap i lektionsarbetet, handlar om att vara medveten om samtliga elevers  förutsättningar och utifrån dem planera och genomföra en lektionsundervisning där samtliga elever kan delta. Det här är givetvis ingen lätt uppgift då undervisningen behöver innehålla flera nivåer för att passa alla elever, från de som självständigt hinner med lektionsuppgifterna till elever som är i behov av särskilt stöd.

Vad överraskade dig?

– Att lärarna är så positiva till inkluderande undervisning. Nu deltog ju samtliga skolor i min forskning i Ifous program men jag blev ändå glatt överraskad av deras inställning. Jag slogs också av lärarnas insikter och kunskaper – de kan mer än de tror!

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskare, skolpolitiker, lärare, specialpedagoger, lärarutbildare och skolledare. Men även alla som är intresserade av inkluderande undervisning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-01-09 13:54 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-04-10 09:26 av Hedda Lovén


Relaterat

Temadag om inkludering, 21 sep 2018

Hur kan skolan arbeta för att utveckla inkluderande lärmiljöer? Vilka strategier och processer fungerar för att skapa ett meningsfullt sammanhang för alla elever? Hur arbeta för en ökad måluppfyllelse och bemöta och undervisa elever i behov av särskilt stöd? Skolportens temadag vill ge dig både teoretiska och praktiska perspektiv för att främja förutsättningarna för lärande. Välkommen!

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers förhållningssätt till kunskap viktigt i en värld av ”fake news”

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat Skolverkets styrning under de senaste 20 åren har. Ett överraskande resultat är att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Magnus Karlsson har i sin avhandling synliggjort förskolebarns moraliska arbete. Resultaten visar att barn tar över vuxnas regler och perspektiv men att de också hanterar moraliska frågor på egen hand.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Nätbaserad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklar även lärarna

Lärare på distansutbildning för yrkesverksamma lär inte bara ut, de lär sig också själva. Framför allt om arbetspraktiken, visar Monika Hattinger som forskat om kompetensutveckling i samarbete mellan högskola och industri.

Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Lärare hinner inte interagera med sina kollegor och har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Elinor Schads forskning vittnar om brist på struktur, både hos enskilda lärare och på organisationsnivå.

Ökad risk för självmord bland unga som självskadar sig

Det finns en förhöjd risk för senare självmordsförsök och självmord hos ungdomar som fått sjukhusvård på grund av självskadebeteende. Därför är det mycket viktigt att fånga upp dessa unga, säger forskare Karin Beckman.

Konferenser
Lediga tjänster
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Oro för att inte passa in kan ge unga smärta i kroppen

Oro för att inte passa in i kompisgänget kan bidra till att ungdomar drabbas av fysisk smärta. Värst utsatta är tjejer. Det visar en avhandling av psykologiforskaren Matilda Wurm vid Örebro universitet.

Hur stor är risken att barn med adhd även drabbas av andra sjukdomar?

Löper barn med adhd större risk att utveckla andra sjukdomar som vuxna? Den frågeställningen har Henrik Larsson, forskare vid Örebro universitet fått en halv miljon kronor för att studera.

Oetiskt forskningsprojekt på Mittuniversitet

Ett forskningsprojekt på Mittuniversitet i Östersund går långt över gränsen för vad som är etiskt acceptabelt, menar Centrala etikprövningsnämnden- som trots det inte kan stoppa studien.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats