Innehållet i yrkesutbildningar befäster klass

Yrkesutbildningar anpassas alltmer till branschers behov på bekostnad av principer som aktivt medborgarskap och kritiskt tänkande. Det konstaterar Mattias Nylund i sin studie över vilka politiska och sociala värden som styrt organiseringen av innehållet i de yrkesinriktade gymnasieprogrammen 1970-2011.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Utbildning är jämte exempelvis familj och arbete en av de viktigaste institutionerna för hur ett samhälle tar form. Då det under de senaste decennerina, framför allt de senaste åren, genomförts väldigt många och omfattande reformer blev jag intresserad av frågan om vilka sociala och politiska konsekvenser detta får.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilka principer eller värden som format innehållet i de gymnasiala yrkesutbildningarna under perioden 1970-2011. Studien är gjord utifrån ett vidare samhällsperspektiv där jag beaktat att merparten av eleverna vid yrkesutbildningar har arbetarbakgrund. Därför visar avhandlingen också hur kunskap fördelas mellan olika klasser i samhället.

– Jag har i huvudsak analyserat utbildningspolitiska texter och tittat på vilka principer som under perioden styrt och präglat utbildningen, som exempelvis demokrati, kritiskt tänkande, vikten av konkurrenskraftig eller flexibel arbetskraft. I avhandlingen infår även intervjuer med ett antal elever vid ett fordonstekniskt program om vad de själva tycker är viktig kunskap.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vad som blev väldigt tydligt är hur den senaste gymnasiereformen förstärker principen att yrkesutbildningar ska syfta till att matcha arbetsmarknadens efterfrågan. Principer som att skolans ska ha en utjämnande funktion eller uppmuntra aktivt medborgarskap genom kritiskt tänkande, vilket tidigare varit viktiga inslag i utbildningspolitiken, har nu tonats ned betydligt.

– Jag vill påstå att detta är ett utbildningshistoriskt brott. Sannolikt leder detta till en mer ojämlik fördelning av kunskaper eftersom innehållet i yrkesutbildningarna blivit betydligt mer kopplat till specifika yrkesutgångar. I den senaste gymnasiereformen utgår man ifrån att elever vid yrkesutbildningar inte är intresserade av allmänna ämnen och att dessa ämnen ökar antalet avhopp. Men dessa antaganden har mycket svagt stöd i tillgänglig forskning.

– I förlängningen förstärker detta en redan klassegregerad utbildning och minskar sannolikt den sociala rörligheten.

Vad överraskade dig?

– Att klass som problem var så frånvarande i dagens utbildningspolitik. Begreppet klass förekommer allt som oftast i 80-talets utbildningspolitiska texter men nämns över huvud taget inte i den nya gymnasiereformen från 2011. Min studie antyder dessutom att eleverna vid yrkesprogrammen är mer intresserade av allmänna ämnen än vad som gymnasiereformen ger plats till.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Människor som jobbar med gymnasial yrkesutbildning. Men egentligen alla som är intresserade av samhällsfrågor eftersom avhandlingen i huvudsak belyser frågan om hur innehållet i utbildningen formar samhället och tvärtom.

Sidan publicerades 2013-11-28 11:58 av John Miller


Relaterat

Manlighet viktigare än betyg i byggutbildningen

En stor, stark och tuff kille - så beskrivs den perfekta byggaren. I byggutbildning värderas yrkestraditionerna högre än yrkeskunskapen visar Ingrid Berglunds avhandling Byggarbetsplatsen som skola eller skolan som byggarbetsplats? .

Inte fel med lite mer verklighet i yrkesutbildningen

Vilken användning har du egentligen av din yrkesutbildning när du börjar arbeta? Staffan Nilsson har intervjuat nyblivna läkare och civilingenjörer om deras karriärval och nyttan av deras kunskaper när de började arbeta.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.