Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Insatser för att utveckla lärares relationskompetens stärker lärar- och elevrelationer. Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av detta, visar Linda Plantin Ewe.

Linda Plantin Ewe
Linda Plantin Ewe

Född 1974
Bor i Åhus

Disputerade 2022-06-03
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Lärares relationskompetens i möte med elever med adhd

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som lärare och specialpedagog, bland annat på en resursskola. Här mötte jag många elever som berättade om skolmisslyckanden och med låg tilltro till vuxna i allmänhet och lärare i synnerhet. De här eleverna fick mig att förstå hur viktiga relationer är för lärandet – det spelar ingen roll hur duktig jag som lärare är på att undervisa om jag inte kan möta mina elever.

Vad handlar avhandlingen om?

– Utgångspunkten i min forskning är att allt lärande sker i relation, vilket i sin tur gör relationen mellan elev och lärare till en primär förutsättning för elevers lärande. Avhandlingen handlar om lärares relationskompetens i mötet med elever och särskilt elever med adhd. Jag har undersökt om lärares förståelse för relationskompetens kan ökas. Om ja, innebär det i så fall att lärares syn på och relationer till elever i allmänhet och särskilt elever med adhd- och NPF-diagnos förändras så att det blir noterbart för eleverna?

– Avhandlingen bygger på flera delar, varav en är en forskningsöversikt. Utifrån frågan om det är möjligt att utveckla lärares förståelse för relationskompetens har jag sedan gjort en pilotstudie samt en huvudstudie kring en intervention, en utbildningsinsats om relationskompetens. I huvudstudien deltog elever i årskurs 4-9 samt lärare från två skolor, varav den ena skolan som kontrollskola. Lärare och elever från bägge skolorna fick, både före och efter utbildningsinsatsen skatta upplevelsen av sina lärar- elevrelationer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett viktigt resultat är att lärares relationskompetens kan utvecklas – i pilotstudien ökade lärarna sin förståelse särskilt kring icke verbal kommunikation och när verbal och icke verbal kommunikation inte stämmer överens. Huvudstudien visar att lärarna fick en ökad förståelse för funktionsnedsättningen och vad det innebär att vara en elev med adhd och att relationell beredskap handlar om beredskap för det oförutsedda, en förmåga att fånga in och observera elevernas signaler. I denna beredskap ingår även en förmåga att lyssna inåt för att identifiera och erkänna egna känslomässiga reaktionerna på elevens signaler. En sådan beredskap kan antas förebygga negativa situationer där eleven riskerar att misslyckas.

– Tidigare forskning indikerar att lärare ofta känner sig ensamma i frågor som rör relationer mellan lärare och elev. Det finns en föreställning om att ämnet är lite tabubelagt. Men jag menar att det snarare handlar om att många lärare saknar ett professionellt språk. Ett av interventionens viktiga bidrag var att just ge lärarna ord och begrepp för att kunna prata och diskutera om de här frågorna i syfte att stärka den relationella beredskapen.

– Enkäterna med eleverna visar att flickor med NPF-diagnoser upplevde att relationerna med lärarna blev bättre efter interventionen. Intressant är att den här elevgruppen skattade sina lärarrelationer lägst före interventionen. Resultaten visar att pojkar utan diagnos skattar sina lärarrelationer mer negativt efter interventionen. Avhandlingen ger inga förklaringar till detta, men tidigare forskning visar att pojkar tenderar att både få och ta lärarnas uppmärksamhet. När man riktar lärares uppmärksamhet mot en specifik elevgrupp kan detta antas få konsekvenser i andra elevgrupper. Resultatet är viktigt att fundera över vid organisering av skolor och klasser för att tillgodose lärares möjlighet att räcka till för alla elever. Några signifikanta förändringar gick inte att utläsa för övriga elevgrupper.

Vad överraskade dig?

– En positiv överraskning var att lärar- elevrelationerna förbättrades för flickor med NPF-diagnos vilket indikerar att insatser som fokuserar lärares professionella lärande kan göra skillnad i praktiken. En mindre positiv överraskning var att neurotypiska pojkars uppfattning om relationen till sin lärare försämrades mellan för- och eftertest. Resultatet skulle kunna tyda på att det kan vara svårt för en ensam lärare att räcka till för alla elever.

Vem har nytta av dina resultat?

– Min ambition är att de ska komma lärare och skolledare till nytta. Relationell beredskap handlar i grunden om att organisera skolan och lärare möjlighet att se och möta alla elever som unika individer.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-06-02 16:01 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-06-09 15:46 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling

Elever kan öka sin förmåga att ta till sig och producera text med hjälp av digital teknik. Men det sker inte per automatik, utan kräver mycket träning och lärarstöd för att fungera, understryker Thomas Nordström.

Digital kurs! Ny som lärare – Relationer och ledarskap

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? I kursen Relationer och ledarskap arbetar vi med att bygga goda relationer med elever, hantera konflikter och bli en trygg ledare i klassrummet. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tips för din undervisning. Flexibel start och tydligt upplägg. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta i Göteborg 1–2 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–5 januari.

Mentor kan vända frånvaro till närvaro

För att hjälpa elever med frånvaroproblematik krävs en mentor som samordnar och synliggör behoven på individnivå, säger Anna Borg, skolsamordnare på KIND-Center of Neurodevelopmental Disorders tillika en av föreläsarna på Skolportens konferens om elevhälsa.

”Frirummet” står fortfarande outnyttjat

Och det är synd, säger Lena Molin, som i sin avhandling söker förståelse för varför lärare inte tar chansen att gemensamt med sina elever komma fram till ett innehåll för geografiämnet. Dagens geografiundervisning präglas fortfarande av 1900-talets syn på innehållet, inte minst på grund av läromedel och starka traditioner vid universiteten. Konsekvensen blir att bilden är alltför ensidig: samhället har utvecklats, men geografiämnet har det inte.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser