Integration av nyanlända i förskolan kräver aktiva insatser

Fakta

Charlotte Löthman

Bor i Västervik
Född år 1976

Disputerade 2025-01-17
vid Linköpings universitet

Avhandling

The Swedish preschool as an integration arena

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är jurist i grunden och har jobbat länge med skoljuridik och nyanlända. I Sverige anses förskolan ha en viktig roll när det gäller integration, eftersom förskolan ofta blir migrerade familjers första möte med det nya samhället och den plats där de kommer i kontakt med samhällets normer, förhållningssätt och praktiker. Men också för att barn från en tidig ålder genom förskolan får möjlighet att erhålla de förmågor och kunskaper som gör att de så småningom kan bli aktiva deltagare i samhället. 

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur nyanlända familjer tas emot och får möjlighet att delta i förskoleutbildning, samt vilka praktiker och förhållningssätt som stödjer eller hindrar integrationsprocessen. De flesta studier kring integration och nyanlända har gjorts i segregerade områden i storstäder men jag har gjort min studie på landsbygden för att ta reda på hur integration går till i en mer homogen kontext. Jag har gjort nio fokusgruppsintervjuer med förskollärare på tre förskolor om deras erfarenheter av att ta emot och introducera nyanlända föräldrar och barn. Jag har också varit ute och observerat hur man tar emot barnen i utbildningen, samt hur barnens faktiska deltagande ser ut i samling, helgruppsundervisning och fri lek.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det mest centrala resultatet är att integration inte sker automatiskt genom att man placerar migrerade barn i förskolan. Det finns en tendens hos politiken att tro att vi kan få ett integrerat samhälle bara vi placerar nyanlända barn i förskolan. Mitt största bidrag är att jag kan säga att det inte räcker, det krävs aktiva insatser.

– Pedagogerna berättar att de var ganska fast i sitt sätt att tänka och se på barn och familjer. Det innebar en stor förändringsprocess för dem där de behövde ta klivet från en etnocentrisk uppfattning om förskola till att inkorporera de här familjernas erfarenheter, behov och förståelse. Mina resultat visar att det framför allt finns en integrationspotential inom omsorgsrutinerna i vardagen. Då är pedagogerna nära barnen och vägleder dem oavsett vad barnen har för förförståelse, och där lyckas de vara flexibla i sina rutiner och möta barnen. Men så ser det inte ut när det gäller undervisning och fri lek.

– När jag tittade på mer språkintensiv undervisning för barn i 4–5 årsåldern, kunde jag se att pedagogerna hade svårt att få med sig barn som inte har svenska som modersmål i undervisningen. Barnen faller ur deltagandet utan att det riktigt uppmärksammas och risken är att de upplever sig exkluderade. Det innebär att de svenska barnen går framåt i sin kunskapsutveckling medan de nyanlända backar eller står still, samtidigt som det inte blir någon integration i gruppen. Mest integrationspotential kunde jag se att det finns i undervisning i lärarledda aktiviteter när pedagogerna lyckas länka språket till resurser, som exempelvis bilder, föremål och filmer. I mer barncentrerade aktiviteter där pedagogerna släpper kontrollen blir det ett stort tapp och här behövs det en högre medvetenhet om språkets funktion i undervisningen.

– När det gäller den fria leken kunde jag se att barn inte gärna leker över språkliga kulturella gränser. I den här åldern bygger leken mycket på språk och den fria leken pågår under mer än 50 procent av tiden på förskolan. Min studie visar att det blir väldigt svårt för nyanlända barn att ta plats i lek med barn med majoritetsbakgrund om de inte får hjälp. Det blir också en kamratsegregation på gården där barn med samma modersmål leker tillsammans. Jag kunde inte se några initiativ från pedagogerna att intervenera i det här och det gör förskolans roll för integration problematisk, eftersom det pågår mycket fri lek samtidigt som det inte finns något aktivt vuxenstöd.

Det går väldigt snabbt för ett barn som inte har språket att falla ifrån i både kamratlek och i undervisning.

Charlotte Löthman

Vad överraskade dig?

– Att det är så pass mycket fritt val i leken och att språket tas lite för givet eller glöms bort. Det går väldigt snabbt för ett barn som inte har språket att falla ifrån i både kamratlek och i undervisning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både praktiken och politiken. Om politiken tror att inget krävs för integration mer än att man sätter barn i förskolan så är det är klart att förskolan inte får något stöd i hur man ska tänka, eller vilka insatser som ska till.